Nationell terrorhotbedömning 2026

Det mest sannolika terrorhotet utgörs av enskilda individer eller små grupper som stöder en radikal islamistisk eller högerextremistisk ideologi. I västländerna ökar i synnerhet andelen unga och minderåriga som deltagit i planer på terrordåd. Det har redan i flera år funnits oro över barn och unga som radikaliseras i onlinemiljöer. Det finns flera allvarliga exempel på unga som deltagit i extremistiska rörelsers verksamhet, både bland anhängare av radikal islamistisk ideologi och högerextremistisk ideologi. Det allmänna våldsintresset bland unga i sårbar ställning leder sannolikt till grova våldshandlingar.

Radikal islamistisk terrorism är fortfarande det största hotet i Europa

När det gäller radikal islamistisk terrorism i Europa ligger hotet i huvudsak på samma nivå som i fjol. Antalet planer på terrordåd är fortfarande högre än under åren före Hamas attack i oktober 2023. Kriget i Gaza har mobiliserat och radikaliserat personer och nätverk som stöder radikal islamistisk ideologi. De internationella terroristorganisationerna "Islamiska staten” (Isil) och al-Qaida, och de grupperingar som är lojala mot dem, har också i sin propaganda försökt dra nytta av konflikten och uppmanat till attacker i västländerna. Däremot har handlingar som anses kränka islam fått mindre uppmärksamhet i propagandan.

Det mest sannolika dådet är fortfarande ett angrepp mot civilbefolkningen med hjälp av enkla medel, till exempel ett fordon eller eggvapen. Den radikala islamistiska  propagandan uppmanar till och ger anvisningar om användning av skjutvapen och sprängämnen. Det är sannolikt att mera invecklade terrorattacker som utförs i  västländerna, och som leder till ett stort antal offer, inspirerar individer som stöder radikal islamistisk terrorism. Det här leder med all sannolikhet till nya planer på terrordåd. Det är ändå osannolikt att det sker en storskalig terrorattack i Finland.

Terroristorganisationerna Isil och al-Qaida, samt grupperingar som är lojala mot dem, utgör det största internationella terrorhotet. Organisationerna verkar främst i  konfliktområden och instabila stater, men det är mycket sannolikt att de strävar efter att utföra omfattande attacker mot västländerna. Kampen mot terrorism har lett till att deras slagkraft är begränsad, och därför är det främst enskilda radikaliserade individer eller små grupper som utför dåd i Europa.

Fenomenet med utländska stridande kommer sannolikt inte nämnvärt att påverka terrorismsituationen i Finland på kort sikt. Inget konfliktområde har på 2010-talet  utvecklats till ett område som kunde jämföras med Isils ”kalifat” och som skulle locka stora mängder västerländska stridande. Enskilda personer som reser till ett område som kontrolleras av terroristorganisationer kan ändå på ett väsentligt sätt öka radikaliseringen i sitt ursprungsland och uppmana till terrordåd, men även facilitera resor.

Grupper som stöder högerextremistisk terrorism idealiserar tidigare terrordåd

Virtuella gemenskaper som stöder högerextremistisk terrorism påverkar fortfarande terrorhotet i hög grad. Typiskt för de nätverk som utgör ett terrorhot är att de stöder  accelerationism och idealiserar aktörer som tidigare har utfört högerextremistiska terrordåd. I Christchurch och Utøya utfördes för ett antal år sedan terrordåd som krävde  ett stort antal offer. Dåden har fortfarande en symbolisk och inspirerande betydelse och används i propagandasyfte. Å andra sidan har det under de senaste åren förekommit relativt få högerextremistiska terrorattacker i västländerna, och vanligtvis har endast ett tal personer dött.

Det finns en förhöjd risk för att högerextremistiska unga utövar ideologiskt motiverat grovt våld. Det är vanligen svårt för minderåriga att få tag på skjutvapen och  sprängämnen, vilket betyder att de ofta använder sig av enkla hjälpmedel, såsom eggvapen. Hotet riktas särskilt mot personer som anses vara ideologiska motståndare, till exempel representanter för etniska, religiösa och sexuella minoriteter och politiska beslutsfattare.

Organiserade högerextremistiska rörelser utgör inget direkt terrorhot, men de kan fungera som plattformar där enskilda personer och små grupper radikaliseras och  planerar våldsam verksamhet. Om personer som accepterar ideologiskt våld deltar i till exempel kampsportsträning, kan det förbättra deras förmåga att utöva våld.

Den vänsterextremistiska retoriken har skärpts

I västländerna ligger hotet om vänsterextremistisk och anarkistisk terrorism huvudsakligen på en låg nivå, men det finns vissa tecken på ökade våldsamma handlingar och sabotageverksamhet. Utöver attacker mot objekt som uppfattas som högerextremistiska, riktas attacker i Europa också mot kritisk infrastruktur och torföretag. Inom den vänsterextremistiska verksamheten kommer miljö och klimatfrågor antagligen på medellång sikt att inta en större roll än idag.

Det är i synnerhet Palestinafrågan som har mobiliserat vänsterextremistiska personer och nätverk, vilket också har återspeglats i våldsdåd i väst. Verksamheten går ändå vanligtvis ut på sabotage och vandalism som inte leder till personskador och som främst riktas mot aktörer som anses ha koppling till Israels armé och försvarsindustri. Det finns också i Finland tecken på en hårdare vänsterextremistisk retorik och på att Palestinafrågan har en mobiliserande effekt.

Iran och PKK använder sig av terrorhandlingar

Under de senaste åren har man i flera europeiska länder upptäckt planer på  terrorattacker med kopplingar till Iran. Planerna har varit riktade mot Israel, objekt med judisk anknytning och motståndare till den iranska regimen. För att kunna bestrida de här kopplingarna har de ofta i planerna använt sig av kriminella nätverk, till exempel  grupper som är verksamma i Sverige. Det kan inte uteslutas att motsvarande verksamhet sker i Finland.

Terroristorganisationen Kurdistans arbetarparti (PKK) fokuserar i Finland på stödverksamhet och risken för attacker i västländerna är låg. Det är ännu oklart hur  fredsprocessen som inleddes 2025 mellan PKK och Turkiet kommer att påverka organisationens framtid.

Grova våldsdåd bland unga har koppling till terrorism

Det allmänna intresset för våld spelar en allt större roll i synnerhet när det gäller hot om våld bland unga med koppling till extremism. Det här gäller i synnerhet unga i sårbar ställning, för vilka virtuella gemenskaper med anknytning till extrema ideologier kan utgöra en viktig kamratgrupp. Radikalisering till följd av ett allmänt intresse för våld leder sannolikt på kort sikt också till grova våldshandlingar, till exempel skolmassakrer eller masskjutningar. Den här typen av handlingar utgör vanligtvis inget hot mot den nationella säkerheten, men kan i värsta fall ha terroristkopplingar.

De grupper med anknytning till nihilistiskt våld som har uppmärksammats i offentligheten är också ett tecken på det allmänna intresset för våld bland unga. I grupper som The Com och 764, som i första hand fungerar i onlinemiljöer, uppviglas medlemmarna till exempel till självdestruktivitet, sexualbrott och brutalt våld. Vanligtvis är både uppviglarna och offren unga, ofta minderåriga. Tankesättet har likheter med högerextremistisk accelerationism, och fenomenet är kopplat till det allmänna intresset för våld som har konstaterats bland sådana unga som är intresserade av extrema ideologier. En del västländer har klassificerat virtuella gemenskaper som representerar en  nihilistisk och våldsam extremism som terroristorganisationer.