Terrorhotbedömningen beskriver lägesbilden av terrorism
Inom extremhögern finns intresse för skjutvapen och sprängladdningar. Den radikalislamistiska terrorismen är i Finland i dagsläget huvudsakligen inriktad på stödåtgärder, såsom rekrytering, spridning av propaganda och insamling av medel. Det mest sannolika hotet om terrorattentat utgörs av enskilda anhängare av ideologier. Terrorhotet i Finland ligger kvar på nivå två, dvs. förhöjt hot.
Terrorhotet i Finland ligger på nivå två på en fyrgradig skala, dvs. förhöjt hot. Hotnivån ligger kvar på samma nivå som året innan. Det mest sannolika hotet om terrorattentat utgörs av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi.
Antalet målpersoner för kontraterrorism är fortfarande omkring 390. Av dem stöder merparten en radikal islamistisk ideologi. Förteckningen över målpersoner är inte låst, utan personer påförs och avförs från den hela tiden.
Det högerextrema terrorhotet riktar sig i synnerhet mot etniska och religiösa minoriteter
Enskilda högerextrema individer och smågrupper utgör ett beaktansvärt terrorhot i Finland. Hotet om våld riktar sig särskilt mot representanter för etniska och religiösa minoritetsgrupper och mot politiska beslutsfattare. Till potentiella attackmål hör också andra aktörer som i den högerextrema ideologin anses vara fiender.
Inom extremhögern finns intresse för skjutvapen och sprängladdningar. I en brottsutredning som inleddes i slutet av 2019 hittades betydande mängder skjutvapen, sprängladdningar och sprängämnen hos en liten grupp högerextremister. Under 2021 blev bilden mer precis och utredningen gällande gruppen i Kankaanpää blev en utredning av terroristbrott. Fallet blev offentligt när de misstänkta häktades.
Nätverk som etableras framför allt på sociala medieplattformar, spridning av propaganda och våldbejakande är ett väsentligt inslag i den högerextrema verksamheten. Också en del finländare har kopplingar till Siege-kulturen, där anhängare av vit överhöghet uppviglar till våld och raskrig för att störta samhället.
Organiserade högerextrema grupper som agerar öppet utgör inte i sig något terrorhot, men de skapar en potentiell grogrund för att enskilda personer ska radikaliseras.
Den radikalislamistiska terrorismen i Finland är inriktad på stödverksamhet
Terrorismen med radikalislamistiska motiv är i Finland i huvudsak inriktad på möjliggörande verksamhet, såsom rekrytering, spridning av propaganda och insamling av medel. Den största förmågan till våldsdåd har de som har stridit eller på annat sätt agerat för terrororganisationer i konfliktområden och de som har våldsam bakgrund.
Hotet om eventuella radikalislamistiska terrorattentat utgörs i synnerhet av enskilda individer med motiv som bygger exempelvis på terroristisk propaganda eller händelser som de upplever som kränkande mot islam. De mest sannolika attackerna är fortfarande attacker som enskilda individer utför med lättillgängliga hjälpmedel. Radikalislamistiska terrordåd utförs oftast på offentliga platser eller publika evenemang. I Europa har många gärningspersoner haft psykiska problem.
Fenomenet med utländska stridande påverkar fortfarande den radikala islamistiska verksamhetsmiljön i Finland. År 2021 anlände några familjer från konfliktområdena i Syrien och Irak till Finland. På lägren i det kurdiska området i nordöstra Syrien finns fortfarande några radikalislamistiskt tänkande kvinnor, och deras barn, som har kopplingar till Finland.
Talibanregimens maktövertagande i Afghanistan hösten 2021 har tills vidare inte påverkat hotet om terrorism i Finland. Det är osannolikt att Afghanistan på kort sikt skulle locka utländska stridande från Finland. Talibanernas maktövertagande har inspirerat vissa radikala islamistiska rörelser, och det har lyfts fram som ett exempel i rörelsernas propaganda. Samtidigt ser till exempel terrororganisationen ”Islamiska staten” (Isil) på talibanerna som fiender.
Det globalt sett mest betydande terrorhotet utgörs fortfarande av terrororganisationerna Isil och al-Qaida samt de grupper som svär dem trohet, särskilt i konfliktområdena i Asien och Afrika. Isil-ledaren Abu Ibrahim al-Qurayshis död i februari 2022 påverkar inte i någon större utsträckning hotet från organisationen.
Hotet om annan terrorism är lågt
Terrorhotet från Kurdistans arbetarparti (PKK) och extremvänstern är i Finland lågt. I Finland har PKK i första hand koncentrerat sig på stödjande åtgärder, såsom insamling av medel. Extremvänsterns verksamhet handlar i huvudsak om att utan våld motarbeta extremhögern och att samarbeta med kurdiska aktivister. Endast en liten grupp inom extremvänstern i Finland är våldbejakande och dess aktivitet gäller i första hand områden utanför Finland.
Terrorhotet
Skyddspolisen uppdaterar minst en gång i året terrorhotbedömningen. Syftet med denna bedömning är att erbjuda en aktuell och på den bästa informationen baserad lägesbild av terrorismsituationen i Finland.
Terrorattacker är den allvarligaste och mest synliga manifestationen av terrorism. Tack vare myndigheternas kontraterrorarbete förblir största delen av de planerade attackerna ogenomförda i Europa. En betydande del av den terroristiska verksamheten utgörs dock av svårupptäckt brottslighet som omfattar olika åtgärder för att stödja terrorism.
Sådana stödåtgärder är exempelvis utarbetande och spridning av våldsbejakande propaganda och uppmuntrande av andra att stödja terroristiska aktörer.
Hotnivåerna
Hotnivåerna används för att beskriva hotet om terrorism mot Finland och Finlands intressen. Bedömningen av hotnivån sker utifrån den tillgängliga underrättelseinformationen, den operativa kapaciteten och motivationen hos terroristorganisationer eller till dem anknutna personer och grupper och tidshorisonten för eventuella attackplaner.
Den terrorhotbedömningen har uppdaterads 29.3.2022.