Terrorhotbedömningen beskriver lägesbilden av terrorism

Terrorismens hotbild har i Finland legat på förhöjd nivå sedan år 2017. Enskilda aktörer utgör oavsett ideologi det största hotet om terrorangrepp i Finland.

Skyddspolisen uppdaterar minst en gång i året terrorhotbedömningen. Syftet med denna bedömning är att erbjuda en aktuell och på den bästa informationen baserad lägesbild av terrorismsituationen i Finland.

Den senaste hotbedömningen har publicerats i april 2020. 

Terrorhotet mot Finland och Finlands intressen

Enligt Skyddspolisens bedömning ligger terrorhotet i Finland på nivå två på en fyrgradig skala, dvs. förhöjt hot. Nivån är densamma som enligt föregående hotbedömning från juni 2017. Emellertid har lägesbilden i fråga om terrorism liksom även terrorismens verksamhetsfält förändrats både i Finland och internationellt. Resorna till och från konfliktområden har ökat såväl etableringen av nätverk som förmågan och beredskapen att bruka våld. Denna förändring gäller i synnerhet radikal islamistisk terrorism, men också högerextremism och vänsterextremism.

Utvecklingen av radikala islamistiska nätverk i Finland följer det internationella läget. Precis som de som reser till konfliktområdet är dessa nätverk i vårt land multietniska och generationsövergripande. Äktenskap ingås inom nätverken, vilket kan göra det svårare att lösgöra sig från den radikala ideologin. Dessutom bidrar äktenskapen till att också följande generationer radikaliseras. De terrorfrämjande grupperna och nätverken i Finland har internationella kontakter både till länder med muslimsk majoritet som till västländer.

Återvändande från konfliktområdet i Syrien orsakar säkerhetshot på både kort och lång sikt

Enligt Skyddspolisens bedömning utgör de som återvänder från konfliktområdet i Syrien både direkta och indirekta säkerhetshot på såväl kort som lång sikt. Utöver terrorhotet orsakar de sannolikt reaktioner såväl bland invandrare och extremister som mer allmänt bland befolkningen. Dessutom kan de komma att utsättas för hatbrott. De återvändande kan påverka dels den nationella säkerheten, dels också terrorläget och dess bekämpning i Europa mer allmänt, exempelvis genom sina nätverk samt sina resor inom Schengenområdet.

Åren 2012–2016 reste tiotals män och kvinnor med barn från Finland till konfliktområdet i Syrien i syfte att ansluta sig till terrororganisationen ISIL eller för att leva i det kalifat som organisationen utropade och som senare kollapsade. Vissa av dem som reste till området har dött där. De bakomliggande orsakerna till beslutet att resa till ett område som kontrollerats av ISIL eller någon annan terrororganisation eller gruppering är i stor utsträckning individuella.

De som vistats i konfliktområdet har exponerats för en extremt radikaliserande miljö upp till flera år. Det är barnen till dem som stöder terroristisk verksamhet, dvs. den kommande generationen, som väcker oro med avseende på hur den religiöst motiverade våldsbejakande extremismen i framtiden kommer att utvecklas. Barnen representerar för terrororganisationerna framtiden och ideologisk kontinuitet.

ISIL är fortfarande ett hot

ISIL är ett hot trots att organisationen förlorat sina territorier i Syrien och Irak. ISIL har fungerande nät- verk som den kan utnyttja för sina externa operationer, för spridning av propaganda, för rekrytering och för insamling av medel. Ur ISILs perspektiv är Finland i egenskap av deltagare i koalitionen mot ISIL ett berättigat mål för terrorverksamhet.

Ett mindre men möjligt terrorhot utgörs av de radikala islamistiska organisationerna al-Qaida och al-Shabab. Deras verksamhet är huvudsakligen koncentrerad till konfliktområden och instabila stater i Asien och Afrika, men i bakgrunden finns en kraftigt västfientlig ideologi med global jihadism som mål.

Hotet om högerextrem terrorism har ökat i västländerna. På grund av inspirationseffekten från den senaste tidens attentat, de samhälleliga motsättningarna och i synnerhet radikaliseringen på nätet är liknande enstaka våldshandlingar möjliga också i Finland.

Kurdistans arbetarparti PKK har gränsöverskridande stödverksamhet i Finland, och i den deltar också vänsterextrema antifascister.

I Mellanöstern pågår en mångförgrenad och ständigt föränderlig konflikt mellan flera statliga och icke-statliga aktörer. Så länge konflikten fortgår kan den påverka hotet om radikal islamistisk eller annan terrorism i Europa.

Enskilda aktörer eller grupper är det primära hotet

Det förekommer betydande terrorstödjande verksamhet och internationellt nätverkande i Finland. Här bor och vårt land besöks av identifierade personer och grupper med motivation och förmåga att genomföra terrorattentat. Bakom hotet om religiöst motiverade terrorangrepp i vårt land ligger i första hand enskilda aktörer eller grupper med en radikal islamistisk ideologi och avsikt.

De enskilda aktörerna utgör det största hotet om terrorattentat också oberoende av ideologi. De mest sannolika gärnings- och tillvägagångssätten är attacker som är enkla att utföra och attacker med lättillgängliga hjälpmedel, men samtidigt är det möjligt att skjutvapen och sprängladdningar används.

Antalet målpersoner för terrorbekämpningen är oförändrat

Det skedde ingen nämnvärd förändring i antalet målpersoner för terrorbekämpning 2019. I slutet av året låg antalet på cirka 390. Under de föregående åren hade antalet nästan fördubblats när nätverken för att rekrytera till och främja konflikten i Syrien och Irak aktiverades samt till följd av fenomenet med utländska stridande. Inget sådant finns i sikte som märkbart skulle påverka antalet målpersoner för terrorbekämpningen på längre sikt i framtiden. Kvalitativt kan läget komma att förändras.

Det kraftigt ökade antalet målpersoner för terrorbekämpning på 2010-talet, terrordådet i Åbo i augusti 2017 och konflikten i Syrien visar att internationella händelser kan ha en betydande radikaliserande och mobiliserande effekt på det nationella läget. Tilldragelser utanför Finland kan vara utlösande faktorer också för en religiöst eller politiskt motiverad våldshandling och för motsättningar mellan olika grupper.

Andra stater och olika religioner representeras i Finland av mål som, på samma sätt som internationella evenemang i Finland, är utsatta för ett större hot än vanligt från både terrororganisationers och enskilda aktörers sida. Ett terrorhot som ligger på en högre hotnivå än den allmänna kan vara kopplat till mål, tidpunkter och evenemang som är statliga eller har stort symbolvärde. Annat som kan höja hotnivån är terrortrender, såsom direkta slumpmässiga attentat mot en folksamling eller mot mål som representerar en viss befolkningsgrupp samt den uppmärksamhet detta får i medierna. Hotet om terrorattacker mot västerländska intressen och turistmål är förhöjt, vilket innebär att finländare även utomlands kan komma att utsättas för attentat riktade mot västländerna.

Hotnivåerna

Hotnivåerna används för att beskriva hotet om terrorism mot Finland och Finlands intressen. Bedömningen av hotnivån sker utifrån den tillgängliga underrättelseinformationen, den operativa kapaciteten och motivationen hos terroristorganisationer eller till dem anknutna personer och grupper och tidshorisonten för eventuella attackplaner. Syftet med klassificeringen är att ge en tydlig bild av hurdant hot av terrorism Finland är utsatt för och huruvida hotnivån har förändrats jämfört med den tidigare bedömningen.