Terrorhotbedömningen beskriver lägesbilden av terrorism

Hotet om högerextrem terrorism har ökat. Fenomenet med utländska stridande har medfört allt fler internationella kontakter hos de radikalislamistiska aktörerna i Finland. Terrorhotet i Finland ligger kvar på nivå två, dvs. förhöjt hot.

Illustration – solen återspeglar till vägg och fönstret av bruna huset.

Skyddspolisen uppdaterar minst en gång i året terrorhotbedömningen. Syftet med denna bedömning är att erbjuda en aktuell och på den bästa informationen baserad lägesbild av terrorismsituationen i Finland.

Den senaste hotbedömningen har publicerats i mars 2021. 

Terrorhotet mot Finland och Finlands intressen

Enligt Skyddspolisens bedömning ligger terrorhotet i Finland på nivå två, dvs. förhöjt hot, på en fyrgradig skala. Hotnivån ligger kvar på samma nivå som året innan, men i fråga om extremhögern är lägesbilden mer oroväckande än förr.

Det största hotet om terrorattentat utgörs av enskilda aktörer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. Mest sannolikt är det med attacker som är enkla att utföra och med lättillgängliga hjälpmedel, såsom eggvapen och fordon, men det är också möjligt att skjutvapen och sprängladdningar används. När det gäller hotet om attacker som organiseras från utlandet av terrororganisationer verksamma i konfliktområden är hotet i Finland lågt.

Det förekommer betydande terrorstödjande verksamhet i Finland. Antalet målpersoner för kontraterrorism är omkring 390. Jämfört med året innan har det inte skett någon nämnvärd förändring i antalet. Många målpersoner har fått vapenutbildning, deltagit i väpnade konflikter eller uttryckt vilja att delta i väpnade insatser. Förteckningen över målpersoner är inte låst, utan personer påförs och avförs från den hela tiden. 

Hotet från extremhögern har ökat 

Det högerextrema hotet har stärkts i Finland. Skyddspolisen har identifierat högerextrema aktörer med förmåga och motivation att genomföra terrorattentat.

I västländer har hotet från högerextrem terrorism under de senaste åren tagit sig uttryck i ett flertal attacker och planerade terrordåd. Vanligtvis hör de personer som utgör ett terrorhot inte till organiserade högerextrema grupper.

Internationellt sett har både högerextrema gärningspersoner och löst sammansatta grupperingar som stöder terrorverksamhet aktivt använt sig av internet för att sprida propaganda, rekrytera och bilda nätverk. Också de högerextrema målpersoner som Skyddspolisen har identifierat är typiskt sett kopplade till extremhögerns internationella nätmiljö.

Fenomenet med utländska stridande har ökat internationella kontakter hos de radikalislamistiska aktörerna i Finland

Hotet om radikalislamistisk terrorism ligger kvar på samma nivå som förr. Terrororganisationen ”Islamiska staten” (Isil) har förlorat i handlingskraft sedan toppåren, men den är fortfarande aktiv i konfliktområdena i Mellanöstern, Afrika och Asien. Isil har fortfarande förmåga att inspirera sina anhängare, och organisationen har som mål att utföra attacker också i Europa. Även Finland framställs som ett fiendeland i Isils propaganda. 

En majoritet av målpersonerna för kontraterrorism har kopplingar till radikal islamism. De radikala islamistiska nätverken i Finland är multietniska och generationsöverskridande. Fenomenet med utländska stridande har ökat och stärkt internationella kontakter hos de radikalislamistiska aktörerna i Finland. Flera personer återvände 2020 till Finland från konfliktområdet i Syrien och lägret al-Hol i detta område. 

Största delen av de återvändande från konfliktområdet kommer sannolikt att fortsätta att vara verksamma i radikala islamistiska nätverk, exempelvis genom rekrytering eller spridning av en extrem ideologi. Enligt Skyddspolisens bedömning kommer de som återvänder från konfliktområden att på både kort och lång sikt utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.

Skyddspolisen följer hotet från vänsterextrema rörelser och PKK

Skyddspolisen följer och bedömer också hotet mot nationell säkerhet från vänsterextrema rörelser och Kurdistans arbetarparti (PKK), som EU klassar som terrororganisation. I Finland – och mer allmänt i Europa – har PKK koncentrerat sig på att aktivt stödja sin verksamhet i de kurdiska områdena. Dessutom har några frivilliga från Finland rest till konfliktområdet i Syrien, och de har anslutit sig till väpnade, huvudsakligen kurdiska organisationer och deltagit i strider i området.

Coronaviruspandemin har inte påverkat den nationella hotnivån

Restriktionerna till följd av coronapandemin har minskat antalet potentiella attackmål, såsom offentliga sammankomster och massevenemang. Trots detta utfördes det terrordåd både i och utanför Europa 2020. Hos oss har pandemin inte haft någon inverkan på den nationella terrorhotnivån.

Terroristiska aktörer har utnyttjat pandemin i sin propaganda för att stärka fiendebilden. Radikala islamister har skapat en bild av pandemin som en hämnd mot de otrogna, och inom extremhögern har situationen setts som en möjlighet att påskynda en kollaps av samhällsordningen.

Internationella händelser kan inspirera till attacker

Internationella och säkerhetspolitiskt betydelsefulla händelser och den mediala uppmärksamhet de får kan fungera som en utlösande faktor för ett terrordåd. Exempelvis fick motsättningarna i anknytning till Muhammedkarikatyrer i Frankrike i slutet av 2020 enskilda aktörer att begå våldsdåd.

Informationen om utförda attacker och om gärningspersonerna med sina manifest sprider sig snabbt i sociala medier och meddelandeapplikationer. Attackerna och den anknytande propagandan kan inspirera i synnerhet enskilda individer till motsvarande dåd till och med inom en kort tid. 

Mål, tidpunkter och evenemang som är statliga eller har ett stort symbolvärde kan vara utsatta för större terrorhot än vad den allmänna hotnivån tyder på. Finländare kan komma att utsättas för attentat mot västländerna också utomlands.
 

Hotnivåerna

Hotnivåerna används för att beskriva hotet om terrorism mot Finland och Finlands intressen. Bedömningen av hotnivån sker utifrån den tillgängliga underrättelseinformationen, den operativa kapaciteten och motivationen hos terroristorganisationer eller till dem anknutna personer och grupper och tidshorisonten för eventuella attackplaner. 


Den terrorhotbedömningen har uppdaterads 23.3.2021.