Nationell terrorhotbedömning 2023

Terrorhotet i Finland ligger kvar på nivå två på en fyrgradig skala, dvs. förhöjt hot. Skyddspolisen har identifierat högerextrema och radikalislamistiska aktörer som sannolikt har vilja och förmåga att genomföra våldsamma attacker. Det mest sannolika hotet utgörs av enskilda anhängare och smågrupper som stöder dessa ideologier. På kort sikt är det osannolikt med attacker.

Huvudentrén till tullen i gränsövergångsställe.

Enligt Skyddspolisens bedömning ligger terrorhotet kvar på nivå två på en fyrgradig skala, dvs. förhöjt hot. et mest sannolika hotet om terrorattentat utgörs av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi.

Infografik av terrorhotet på nivå två förhöjt.

Aktörernas ideologiska flexibilitet är fortfarande en nyckeltrend på uppåtgående och det finns inte nödvändigtvis någon lojalitet med någon viss organisation.

Antalet målpersoner för kontraterrorism är omkring 350 i Finland. Förteckningen över målpersoner är inte låst, utan personer påförs och avförs från den hela tiden.

Det högerextrema terrorhotet har vuxit i styrka

Internationellt sett accentueras sådant som rasism, antisemitism och främlingsfientlighet i den högerextrema ideologin. Typiska drag är inspiration från tidigare attacker, upplevelsen av hot mot den vita befolkningsgruppen och idealisering av terror på webben. Också i Finland har extremhögern likadana synsätt. Skyddspolisen har identifierat personer som stöder eller sympatiserar med högerextrem terrorverksamhet. Enskilda högerextrema individer och smågrupper utgör ett beaktansvärt terrorhot i Finland. Hotet om våld riktar sig särskilt mot företrädare för etniska och religiösa minoriteter och mot politiska aktörer som upplevs vara ideologiska motståndare. Potentiella attackmål är också andra som i den högerextrema ideologin anses vara fiender.

Skyddspolisen har identifierat enstaka högerextremister som rest från Finland till krigszonen i Ukraina. Erfarenhet av verksamhet i konfliktområden ökar sannolikheten för radikalisering också bland finländare.

Nätverksbyggande, spridning av propaganda och våldbejakande framför allt på sociala medieplattformar är väsentliga inslag i den högerextrema verksamheten i Finland. Finländare har också kopplingar till Siege-kulturen, där anhängare av vit överhöghet uppviglar till terroristiskt våld och raskrig för att störta samhället.
 
De aktivister som var kopplade till Nordiska motståndsrörelsen, som förbjöds 2020, har fortsatt med liknande verksamhet i nya konstellationer. Organiserad högerextremism utgör i dagsläget inte något terrorhot, men skapar en potentiell grogrund för radikaliseringsutveckling hos enskilda personer.

 

Intresset för vapen och sprängladdningar accentueras fortfarande bland extremhögern

Intresset för vapen har internationellt sett varit framträdande i den högerextrema miljön under de senaste åren. Högerextrema terrorister har framför allt föredragit skjutvapen i sina attacker, men de har också använt sprängladdningar. År 2019 hittades i Finland betydande mängder skjutvapen, sprängladdningar och sprängämnen hos en liten grupp högerextremister i Kankaanpää. Man har också observerat ett ökande intresse för hemmagjorda vapen inom den internationella extremhögern. I västländerna har det avslöjats flera fall där anhängare av högerextremism har försökt skaffa sig eller tillverka 3D-printade skjutvapen. Bakom intresset ligger sannolikt åtminstone instruktioner som sprids på webben angående tillverkning av vapen.

Hotet om radikal islamistisk terrorism är oförändrat

Skyddspolisen har identifierat personer som stöder en radikalislamistisk ideologi och som har vilja och förmåga att genomföra terrorattentat. Merparten av målpersonerna för kontraterrorism är fortfarande anhängare av radikal islamism. Det är i första hand enskilda individer och smågrupper som orsakar hot om attentat. I Finland grep polisen i december 2022 en man som misstänkts
för att ha utbildat sig för att begå ett terroristbrott. Polisen hittade radikalislamistiskt material i hans besittning.

Terrorattacker med anknytning till radikal islamistisk ideologi utförs mest sannolikt med enkla metoder och riktar sig mot civilbefolkning eller myndigheter på offentliga platser. Handlingar eller händelser som tolkas som kränkningar eller motstånd mot islam, såsom koranbränning eller militära insatser mot terrororganisationer i konfliktområden, ökar sannolikt hotet om en terrorattack på kort sikt.

De viktigaste stödåtgärderna i Finland för radikal islamism är förmedling av medel och spridning av ideologi på webben. Propagandan sprids och konsumeras framför allt via krypterade applikationer för direktmeddelanden och i diskussionsgrupper.  Som prioriterade attackmål nämns exempelvis andra religioner och sexuella minoriteter. Personer som radikaliserats på webben
kan följa flera radikalislamistiska terrororganisationers propaganda, och det finns ingen klar lojalitet med bara en organisation.

Fenomenet med utländska stridande påverkar fortfarande den radikala islamistiska verksamhetsmiljön i Finland. I konfliktområdena i Syrien och Irak vistas fortfarande några radikalislamistiskt tänkande individer med kopplingar till Finland. På kort sikt är det osannolikt att nätverk av återvändare eller enskilda återvändare från konfliktområden aktiverar sig för terrorverksamhet i Finland.

Globalt sett är den radikalislamistiska terrorismen i huvudsak koncentrerad till instabila områden exempelvis i Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia och Sahel.

Afrika söder om Sahara får en allt större betydelse som verksamhetsområde för al-Qaida och Isil. I Afghanistan har al-Qaidas handlingsutrymme vuxit på grund av de nära förbindelserna mellan terrororganisationen och talibanregimen. Al-Qaida-ledaren Ayman al-Zawahiris död i juli 2022 har ytterst sannolikt inte minskat hotet från organisationen.

 

Våldsbejakande radikalisering på webben har ökat bland unga 

Våldsbejakande och ideologiskt oberoende radikalisering bland unga på webben är en av de stigande huvudtrenderna internationellt, och i många europeiska länder har man förhindrat attacker som minderåriga planerat. En webbmiljö där terrorism idealiseras och politiskt våld förklaras vara nödvändigt erbjuder dem som stöder eller är intresserade av radikala ideologier en radikaliserande grogrund och en gemenskap som dessa personer kan utöva politiskt våld för eller som kan inspirera dem till sådant våld. Terrorläget i Finland följer ofta internationella utvecklingstrender.

Hotet om annan terrorism är lågt

Terrorhotet från extremvänstern och Kurdistans arbetarparti (PKK) är i Finland lågt. PKK och dess uppbackare fokuserar i Finland särskilt på insamling av medel och påverkansarbete. Vänsterextremismen fokuseras i Finland i huvudsak på antifascistisk aktivism och på att stödja PKK:s verksamhet. Extremvänstern bedriver i Finland i huvudsak icke-våldsam verksamhet, medan den våldsbejakande verksamheten i första hand riktar sig utanför landets gränser. PKK:s verksamhet i Mellanöstern är inriktad på Turkiet och mål som representerar landet.

I Finland har verksamhet som riktar sig mot förvaltningen i regel varit icke-våldsam. Exempelvis har verksamheten mot coronaåtgärderna främst bestått av demonstrationer.

Bedömning av hur terrorläget i Finland utvecklas på kort sikt

Terrorhotet kommer sannolikt att ligga kvar på nivå två, dvs. förhöjt hot. Det mest sannolika hotet om terrorattentat i Finland utgörs även i fortsättningen av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. Den högsta våldskapaciteten har sannolikt personer med tidigare våldsbakgrund.

Webbmiljön gör det möjligt att tillägna sig ideologier från många håll och kräver inte att man förbinder sig till endast en organisations verksamhet. Radikalisering på webben berör sannolikt allt yngre individer.

De olagliga vapen som sprider sig från krigsområdet i Ukraina kommer sannolikt att öka de extremistiska aktörernas våldskapacitet i Europa. Enskilda individer kommer sannolikt fortfarande att resa till Ukraina och andra konfliktområden.