Nationell terrorhotbedömning 2024

Antalet målpersoner för kontraterrorism är omkring 350 i Finland. Förteckningen över målpersoner är inte låst, utan personer påförs och avförs från den hela tiden på grundval av en fortgående bedömning.

Det förhöjda terrorhotet från extremhögern avspeglas också bland målpersonerna.

I Finland har avslöjats planer på högerextrema terroristiska våldsdåd

Enskilda högerextrema individer och smågrupper utgör det viktigaste terrorhotet i Finland.

Hotet om våld riktar sig särskilt mot företrädare för etniska och religiösa minoriteter och mot politiska beslutsfattare som upplevs vara ideologiska motståndare. Potentiella attackmål är också andra som anses vara fiender i den högerextrema ideologin.

De högerextrema terroristerna har i sina attacker framför allt föredragit skjutvapen, men också sprängladdningar har använts.

Internationellt sett accentueras sådant som rasism, antisemitism och främlingsfientlighet i den högerextrema ideologin. Typiska drag är inspiration från tidigare attacker, upplevelsen av hot mot den vita befolkningsgruppen och idealisering av terror på webben. Också i Finland har extremhögern ett likadant synsätt.

År 2023 gavs i Finland de första domarna för terroristbrott i samband med högerextrem ideologi när tingsrätten i Päijänne-Tavastland i slutet av oktober dömde tre män till fängelse för brott begångna i terroristiskt syfte. I januari 2024 väckte biträdande riksåklagaren åtal i en helhet som gällde en liten högerextrem grupp i Kankaanpää. Av sex åtalade åtalades två för terroristbrott.

Skyddspolisen har identifierat enstaka högerextremister som rest från Finland till krigszonen i Ukraina. En del av dem har återvänt till Finland. Också för de finländare som agerar i konfliktområden ökar sannolikheten för radikalisering.

Spridning av propaganda och våldsbejakande framför allt på sociala medier är fortfarande väsentliga inslag i den högerextrema verksamheten i Finland, men individer som bekänner sig till ideologin möts också ansikte mot ansikte. Särskilt inom den s.k. Siege-kulturen finns personer som kan genomföra eller uppvigla enskilda individer eller smågrupper till våldsdåd.

I Finland ökade antalet kampsportsklubbar med kopplingar till extremhögern i fjol. Klubbarna riktar sin information till en bredare publik än enbart personer med ett högerextremistiskt synsätt.

Extremhögerns organiserade verksamhet medför för närvarande inte ett terrorhot men skapar en potentiell grogrund för radikalisering av enskilda individer.

Hotet om radikal islamistisk terror är oförändrat i Finland

Det största hotet om radikal islamistisk terror utgör enskilda individer eller smågrupper som inspirerats av ideologin. Terrorattacker med anknytning till radikal islamistisk ideologi utförs mest sannolikt med enkla metoder och riktar sig mot civilbefolkningen eller myndigheterna på offentliga platser.

Handlingar eller evenemang som tolkas som kränkningar eller motstånd mot islam, såsom koranbränning eller militära insatser mot terrororganisationer i konfliktområden, ökar sannolikt på kort sikt hotet om en terrorattack.

I Finland gavs år 2023 för första gången en dom för utbildning i avsikt att utföra ett terroristbrott, när Helsingfors tingsrätt dömde en spansk medborgare bosatt i Finland till fyra månader villkorligt fängelse. Personen utvisades från Finland i augusti 2023.

De viktigaste stödåtgärderna för radikal islamism i Finland är förmedling av medel och spridning av ideologi på webben. Propagandan sprids och man tar del av den framför allt via krypterade applikationer för direktmeddelanden och i diskussionsgrupper. Personer som radikaliserats på webben kan följa flera radikalislamistiska terrororganisationers propaganda, och det finns ingen klar lojalitet med bara en organisation.

I Europa ökade hotet om en radikalislamistiskt motiverad terrorattack i fjol. Centrala faktorer bakom det ökade hotet är skändningar av Koranen i Europa och den av terrororganisationen Hamas i oktober 2023 genomförda attacken som ledde till en konflikt mellan organisationen och Israel. I propagandan uppmanas aktörer rikta sina attacker också mot personer eller aktörer som hör till andra religioner och sexuella minoriteter.

Det förhöjda hotet i Europa har inte nämnvärt ökat hotnivån i Finland.

Fenomenet med utländska stridande påverkar fortfarande den radikala islamistiska verksamhetsmiljön i både Finland och Europa.

Från konfliktområdena i Syrien och Irak kom inte en enda person till Finland år 2023. Det finns fortfarande radikalislamistiskt tänkande individer med kopplingar till Finland som vistas i konfliktområdena i Syrien och Irak. På kort sikt är det osannolikt att nätverk av dem som återvänt från konfliktområden eller enskilda återvändare aktiverar sig för terrorverksamhet i Finland.

Globalt sett är den radikalislamistiska terrorn i huvudsak koncentrerad till instabila områden exempelvis i Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia och Sahel. Terroristorganisationer som verkar i konfliktområdena strävar efter att utföra attacker också i västländerna. Särskilt Afrika söder om Sahara har de senaste åren fått stor betydelse som verksamhetsområde för al-Qaida och Isil. Isils terroristiska våldsverksamhet ökade i fjol också i Syriens och Iraks konfliktområden.

Terroristorganisationen Hamas konflikt med Israel har aktiverat också andra i Mellanöstern verksamma radikala islamistiska aktörer.

Hotet om annan terror är lågt

Terrorhotet från extremvänstern är lågt i Finland och dess verksamhet fokuseras i Finland i huvudsak på antifascistisk aktivitet och på att stödja Kurdistans arbetarpartis (PKK) verksamhet. Verksamheten inom extremvänstern i vårt land är i huvudsak fredlig, medan den våldsbejakande verksamheten i första hand riktar sig utanför landets gränser.

Terrorhotet från PKK är i Finland lågt. PKK och dess uppbackare fokuserar i Finland särskilt på insamling av medel och påverkansarbete. PKK:s verksamhet i Mellanöstern är inriktad på Turkiet och mål som representerar landet.

Bedömning av hur terrorläget i Finland utvecklas på kort sikt

Terrorhotet ligger sannolikt kvar på nivå två, dvs. förhöjt hot. Det mest sannolika hotet om terrorattentat i Finland utgörs av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. Den högsta våldskapaciteten har sannolikt personer med tidigare våldsbakgrund.

Webbmiljön gör det möjligt att tillägna sig ideologier från många håll och kräver inte att man förbinder sig till endast en organisations verksamhet. Radikalisering berör sannolikt på kort sikt i Finland också allt oftare minderåriga personer.