Boendesegregation skapar nya hot mot den nationella säkerheten

Boendesegregation är ett skadligt samhällspolitiskt fenomen, som i värsta fall kan leda till ett förhöjt hot mot den nationella säkerheten eller orsaka nya hot. Segregation innebär att olika etniska, socioekonomiska eller kulturella grupper lever åtskilda från varandra i  eller inom vissa bostadsområden. Det finns ett samband mellan segregation och flera ogynnsamma samhällsfenomen, till exempel social, ekonomisk och utbildningsmässig  ojämlikhet, svagt förtroende för institutioner och olika slags säkerhetsproblem.

Segregation har också en direkt eller indirekt koppling till hot mot den inre säkerheten och den nationella säkerheten. Skyddspolisen och polisen har tillsammans utrett  sambandet mellan boendesegregation och gatugäng samt våldsam radikalisering.

Segregation är inte den enda orsaken till våldsam radikalisering eller uppkomsten av gatugäng

Missgynnade bostadsområden kännetecknas av låg utbildnings- och inkomstnivå, hög  arbetslöshet, begränsad social rörlighet, ett stort antal invånare som talar främmande språk, svagt förtroende för institutioner och hög brottslighet. 

Risken för både radikalisering och för att det ska uppstå gatugäng ökar om det i stora städer finns enskilda bostadsområden som präglas av socioekonomisk misär och invånare med utländsk bakgrund. Upplevelser av orättvisa och fattigdomsrelaterad psykiska ohälsa ökar risken för radikalisering.

Segregation är inte en direkt orsak till uppkomsten av gatugäng eller våldsam radikalisering, men kumulerad misär leder till att ungdomarna är mera utsatta för att bli  värvade till nätverken. Både våldsamma extremister och gatugäng rekryterar unga. Ungdomarna lockas till gängen bland annat av möjligheten att tjäna pengar, uppnå social status eller av äventyrslust. Våldsamt radikaliserade ungdomar söker ofta en mening med livet och har behov att höra till en grupp likasinnade.

Särskilt unga och minderåriga radikaliseras och nätverkar ofta i onlinemiljöer. Radikalisering och nätverkande sker dessutom ofta på fysiska mötesplatser, som till  exempel i bönesalar och inofficiella moskéer, fängelser, hobbylokaler och privata  utrymmen. Gatugäng rekryterar i sin tur vanligen via sociala nätverk, men också online. 

Om man koncentrerar invandrarna till vissa områden kan de i högre mån bli föremål för  högerextremistisk terrorism och hatbrott, eftersom den våldsamma extremhögern  motsätter sig invandring och de nackdelar de anser att den leder till i samhället. Det våldsamma högerextrema rörelsen är anhängare av etnisk ideologi och betonar den vita befolkningens övermakt.

Hotet om radikal islamistisk terrorism är inte riktat mot de områden där de radikaliserade personerna bor. Den radikala islamistiska verksamheten går i Finland främst ut på att  stöda terrorism, till exempel i form av att sprida och finansiera propaganda. Bakom hotet  ligger enskilda aktörer eller små grupper. Däremot försämrar gatugängen säkerheten uttryckligen lokalt.

Brist på förtroende kan skapa parallella strukturer i samhället

Invånarnas förtroende för samhället och myndigheterna är svagare i missgynnade  områden än i andra. Det här kan till exempel höja invånarnas tröskel att kontakta  myndigheterna. I värsta fall kan det uppstå inofficiella parallella strukturer som till  exempel ansvarar för säkerheten i området. Vi kan redan se en sådan här utveckling i  Sverige, där boendesegregationen har varit kraftigare än i de övriga nordiska länderna. I Finland är segregationen fortfarande måttlig, trots att den socioekonomiska eller etniska segregationen har ökat i en del stora städer.

Hemskolor kan vara ett exempel på en parallell struktur. Skyddspolisen oroar sig särskilt  över att hemundervisningen under 2020-talet har ökat så snabbt i popularitet och över  att lagstiftningen gör det möjligt att grunda inofficiella skolor. Antalet barn som får  hemundervisning har nästan tredubblats sedan 2018. Hemskolorna kan på lång sikt öka  de segregationsrelaterade säkerhetshoten, till exempel extremistiskt inflytande på barn  och unga. För myndigheterna är det mycket svårt att övervaka  undervisningen i  hemskolor och inofficiella skolor. Dessutom medför de en beaktansvärd risk för statlig påverkan och flyktingspionage.

Många europeiska länder har infört begränsningar för hemundervisning, och till exempel  Sverige och Tyskland har förbjudit det helt. I Finland har föräldrarna rätt att välja vilken  skola deras barn går i eller om de vill ge dem hemundervisning. De familjer som väljer hemundervisning gör det ofta av skäl som till exempel har att göra med barnets hälsa  eller välbefinnande. Skyddspolisen är orolig uttryckligen över extremideologisk påverkan, som till exempel radikal islamistisk undervisning med anknytning till utländska aktörer.

Om hemundervisning blir vanligare kan det leda till ökad segregation mellan olika befolkningsgrupper. Skolan spelar en viktig roll när det gäller att förebygga våldsam  radikalisering och extremism bland barn och unga. Elever som får hemundervisning och  studerar i hemskolor omfattas inte av skolans förebyggande åtgärder.

Segregation av folkgrupper ger främmande stater möjlighet att påverka

I synnerhet Ryssland försöker i sin påverkansverksamhet utnyttja svagheter i samhället,  som till exempel polarisering och motsatsförhållanden mellan befolkningsgrupper.  Rysslands mål är att öka polariseringen i de västerländska samhällena och öka  medborgarnas misstro mot statsledningen och myndigheterna. De parallella strukturer  som segregation kan leda till ökar fientliga staters möjligheter att påverka utsatta  folkgrupper och öka instabiliteten i samhället.

Främmande stater kan också försöka rekrytera medlemmar i gatugäng eller andra  kriminella för att de mot ersättning ska utföra brott mot utvalda mål. Sådana här  kriminella handlingar kan vara allt från rekognosering av ett enskilt objekt till lönnmord. 

Med hjälp av bostadspolitik och stöd för integrering av invandrare kan man förebygga  segregation 

Det är bland annat bostadsbeståndet och tjänsterna i ett område samt selektiv migration som leder till, upprätthåller och förstärker boendesegregation. Låginkomsttagare och  personer med utländsk bakgrund bor ofta i områden med ett högt antal hyresbostäder. Selektiv utflyttning kan till exempel bero på en lokal skolas dåliga rykte eller på upplevda sociala problem.

Med tanke på hur den regionala segregationen utvecklas på lång sikt är det viktigt att  följa med vart invånare med inhemsk eller utländsk bakgrund flyttar inom  huvudstadsregionen, och om det inom vissa områden uppstår koncentrationer av  särskilda folkgrupper, eller parallella samhällen, där kriminella och terroristiska nätverk  blandas.