Skyddspolisens föregångare

Skyddspolisens föregångare, Detektiva centralpolisen och Statspolisen, avspeglade sin tids politiska och samhälleliga värderingar och sätt att fungera.  

Detektiva centralpolisen DC 1919–1937

Detektiva centralpolisen inledde sin verksamhet den 13 augusti 1919 i svallvågorna av att den unga och nyligen självständigblivna republiken inrättade sina institutioner. DC:s mest framträdande chef var Esko Riekki, som innehade sin tjänst i femton år (1923–1938). Den av hans underlydande som kom att avancera längst var Urho Kekkonen, sedermera republikens president.

År 1937 fick landet en så kallad rödmylleregering (koalition mellan SDP och Agrarförbundet), varpå Detektiva centralpolisen gick miste om regeringens stöd. DC bytte namn till Statspolisen och Riekki blev tvungen att avgå som chef.

Statspolisen (Stapo I) 1938–1945

Statspolisen Stapo byggdes upp på ruinerna av Detektiva centralpolisen. Organisationen sågs över och personal byttes ut. Chef för Stapo I blev Arno Anthoni.

Samarbetet med Tyskland intensifierades under krigsårens påfrestningar, i synnerhet under den oroliga mellankrigstiden och fortsättningskriget. Gestapo stod då som modell för Statspolisens verksamhet. Efter kriget lämnade sådana Stapoanställda som deltagit i tvivelaktiga förehavanden landet och tog sig till Sverige och till och med så långt bort som Venezuela. 

Statspolisen (Stapo II) 1945–1948

När kriget väl tog slut stod det klart att Stapo skulle förändras. När styrkeförhållandena i regeringen åter skiftade efter valet började utrensningen. I det sammanhanget byttes Stapos hela ledarskap ut och även så gott som alla anställda. Till chef utnämndes Otto Brusiin, som stod kommunisterna nära, och fronten vändes mot högern, som var den nya motståndaren. Den så kallade Röda Stapo var född.

Bristande kompetens, avsaknad av stöd från andra myndigheter, ett inkonsekvent agerande och ett stort antal misstag ledde slutligen till att stödet från icke-kommunisterna i regeringen upphörde 1947. 

Efter valet sommaren 1948 förbigicks kommunisterna i regeringsbildningen och K.A. Fagerholms socialdemokratiska minoritetsregering lade ner Statspolisen och inrättade i stället en helt ny organisation, Skyddspolisen.

Lagen och förordningen om Skyddspolisen stadfästes den 17 december 1948. Skyddspolisen inledde sin verksamhet i början av 1949.