Översikt över statligt spionage och påverkan

Ryssland gör sin underrättelse mångsidigare

Ryssland utgör det största underrättelsehotet mot Finland. Rysslands underrättelse intresserar sig bland annat för Finlands utrikespolitik, de förändringar som Natomedlemskapet medför, Finlands gränspolitik samt kritisk och militär infrastruktur.

De europeiska länderna, Finland inberäknat, har under de senaste åren avsevärt försvårat verksamhetsförutsättningarna för Rysslands personbaserade inhämtning genom att utvisa spioner som agerat under diplomatisk täckmantel. Därför strävar Ryssland å ena sidan efter att öka professionell personbaserad inhämtning som görs från Ryssland och å andra sidan att utnyttja utomstående personer för enkel underrättelseinhämtning. Personerna som värvats på distans – som i Europa för närvarande används förutom i underrättelseverksamhet även för sabotage och skadegörelser – är inte alltid ens medvetna om att de arbetar för ryska underrättelsetjänster. 

Trots utvisningarna försöker de ryska underrättelsetjänsterna fortsättningsvis placera ut spioner i landets beskickningar i Finland och andra europeiska länder, eftersom den diplomatiska immuniteten ger ett utmärkt skydd mot rättsliga åtgärder och en möjlighet att på ett naturligt sätt skapa relationer till sådana personer som den ryska underrättelsen intresserar sig för. Ryssland förbereder sig också med all sannolikhet redan nu på att under de närmaste åren, antingen genom att det blir fred i Ukraina eller att västländerna utmattas, få tillfälle att avveckla de begränsningar landet utsatts för och därigenom på nytt kunna göra personbaserad inhämtning i Europa.  

Om Rysslands ekonomiska och politiska relationer till Finland och andra europeiska stater återställs ens delvis, blir det underrättelsehot som detta medför mer komplicerat. Parallellt med tidigare metoder tillämpas handlingssätt som visat sig vara effektiva i konfliktsituationer, till exempel att i större omfattning utnyttja utomstående personer och att göra underrättelseinhämtning från Ryssland. Det är sannolikt att Ryssland samtidigt flyttar en del av de underrättelseresurser som nu riktas mot Ukraina till andra delar av Europa, även till Finland.

Rysslands underrättelsetjänst intresserar sig också för EU:s sanktionspolitik och möjligheterna att lindra den. Utöver information strävar Rysslands underrättelsetjänster efter att skaffa produkter som är föremål för sanktioner och exportbegränsningar via Finland och andra EU-länder med hjälp av komplicerade upphandlingskedjor. Ryssland strävar även framöver aktivt efter att illegalt skaffa sig kompetens från väst. Landet håller på att komma på efterkälken i utvecklingen inom flera högteknologibranscher och kommer med all sannolikhet att satsa på militär upprustning även i fortsättningen.

Allt som är suspekt är inte rysk påverkan

I den offentliga debatten framstår Ryssland ofta som en överlägsen aktör som kan påverka många olika slags omständigheter i olika delar av Europa. I verkligheten riktar Ryssland för närvarande en stor del av sina resurser mot Ukraina. Med undantag av gränssituationen har de nordiska länderna eller Finland inte heller varit det främsta målet för rysk påverkan, och till skillnad från en del europeiska länder har Finland inte utsatts för sabotage.

Ryssland verkar rikta omfattande påverkan mot Finland, eftersom olika händelser tolkas som rysk påverkan – vilket gynnar Ryssland. Ett bra exempel på detta är drönarobservationerna i Finland. Observationerna har utretts noggrant med hjälp av myndighetssamarbete, och man har kunnat säkerställa att det i nästan alla fall har varit frågan om annan flygverksamhet. 

Finlands Natomedlemskap och den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningens allt synligare roll i internationella sammanhang har gjort Rysslands informationspåverkan mot Finland mer frekvent och aggressiv. De främsta målen är att skapa rädsla och begränsa rörelsefriheten för Finlands utrikespolitiska ledning. I synnerhet det senare har Ryssland ändå inte lyckats med. Till följd av de avbrutna relationerna har landet över lag förlorat sin förmåga att få förståelse för sina egna intressen och därigenom påverka Finlands politiska beslutsfattande. Att återställa denna förståelse är ett viktigt mål för rysk påverkan, om det i något skede finns förutsättningar för detta till exempel till följd av att kontakten delvis återupptas. Ryssland kommer förmodligen att satsa särskilt på politisk påverkan som utförs av underrättelseofficerare och på att öka de nätverk som utnyttjas för denna påverkan. 

Ryssland har fortsättningsvis riktat aktivt cyberspionage mot Finland och dess inriktning har återspeglat Rysslands behov av information om Finlands politiska beslutsfattande och utrikes- och säkerhetspolitik. Vid sidan av verksamhet riktad mot statsförvaltningen och utrikes- och säkerhetspolitiska aktörer, har Rysslands cyberunderrättelse också riktats mot produkter och innovationer som kan användas inom försvaret och militären. Ryssland strävar efter att skaffa information som stöder anfallskriget i Ukraina. Rysslands underrättelsetjänster har också kartlagt strukturerna och skyddsmetoderna i nätinfrastruktur och fysisk infrastruktur i finländska organisationers informationssystem.  

Ryssland använder hacktivistgrupper mot väst

Finland hör allt oftare till de länder som utsätts för de ryska underrättelsetjänsternas omfattande multinationella cyberoperationer. Ryssland har på bred front riktat sin underrättelseinhämtning bland annat mot västerländska underrättelseorganisationer, experter inom internationell politik och journalister. Rysslands aktiva cyberunderrättelse utgör en betydande underrättelserisk för internationell politik och för tjänstemän, experter och forskare som arbetar med teman som anknyter till Ryssland. 

Den opportunistiska men också metodiska utvecklingen har återspeglats i Rysslands ökade intresse att utnyttja leveranskedjor som en del av cyberspionage. För intrång i Finland och västländerna har Ryssland utnyttjat svagheterna i leveranskedjorna i de informationssystem som allmänt används i väst. Till exempel molntjänster utgör ett bra input-outputförhållande med tanke på cyberspionage: en metod för intrång som har utvecklats för en organisation som hör till molntjänstens leveranskedja kan möjliggöra åtkomst till data som gäller ett stort antal kunder som använder samma molntjänst. 

Rysslands underrättelsetjänster utnyttjar också regelbundet den finländska datanätsinfrastrukturen i sina operationer mot tredjeländer. Man har också kunnat lägga märke till att Ryssland har tillägnat sig de verksamhetsmodeller som Kina vanligen använder för att göra intrång i konsumenters nätverksutrustning som en del av anonymiseringsnätverket. Efter att ett intrång gjorts i konsumenters nätverksutrustning kan skadlig cyberverksamhet kamoufleras som normal nättrafik, men det är dessutom också svårare att identifiera och spåra brottslingen. Utöver dessa kan man genom att göra intrång i konsumentroutrar göra cyberunderrättelse förbi informationssäkerhetskontrollen i målorganisationerna: efter ett intrång i en hemmarouter kan brottslingen till exempel komma åt trafiken mellan distansarbetarens och målorganisationens system.

Ryssland utnyttjar information som inhämtats med hjälp av cyberspionage i påverkan som riktas mot västländerna, även mot Finland. Ryssland strävar till exempel efter att genom så kallade hack & leak-operationer, som utgör ett gränsområde mellan cyberpåverkan och informationspåverkan, skymfa och störa målländer, -personer eller -organisationer genom att läcka illegalt förvärvade och delvis förvrängda uppgifter. 

På motsvarande sätt har gränsen mellan cyberbrottslighet och statliga cyberspionageaktörer suddats ut under de senaste åren. Enligt uppskattningar har utomstående aktörers roll ökat i den underrättelseinhämtning och påverkan som sker i cybermiljön. Överbelastningsangrepp som ryssvänliga hacktvistgrupper riktat mot Finland och andra västländer har under de senaste åren blivit den mest synliga formen av cyberverksamhet och förekommer fortfarande. 

Hacktivistverksamheten får lätt synlighet och följer cyberpåverkan som gynnar Rysslands intressen. Cybervandalism, dvs. överbelastningsangrepp, kommer med mycket stor sannolikhet att förekomma även i fortsättningen. Sådan verksamhet leder vanligen endast till små följder, men det verkar finnas en strävan efter större effekter.

Underrättelser om Finland är viktiga för Kina

Den kinesiska underrättelsens intresse för Finland är kontinuerligt och långvarigt. Kina riktar personbaserad inhämtning och cyberspionage mot Finland i syfte att stärka sin världspolitiska ställning. Den interna utvecklingen i Kina framhäver underrättelseaktörernas betydelse, eftersom betoningen av säkerheten som gäller hela det kinesiska samhället också påverkar underrättelseaktörernas roll i landet. 

Som EU- och Natoland är Finland ur Kinas synvinkel ett intressant mål för underrättelse som gäller politiskt beslutsfattande. Dessutom är högteknologi, arktiska teman och grupper som den kinesiska förvaltningen upplever som hot fortfarande föremål för Kinas underrättelse i Finland. Med hjälp av underrättelse försöker Kina komma åt information både om Finland och i större utsträckning till exempel om Nato. Personbaserad inhämtning riktas mot olika experter och samhällsaktörer i stor utsträckning, i syfte att få tillgång till information som intresserar Kina eller påverka beslutsfattandet på det sätt som Kina önskar. 

Kina strävar efter att globalt styra diskussionen om Kina i en riktning som gynnar landet. Även i Finland är Kinas mål att påverka det politiska beslutsfattandet, styra diskussionen om Kina i enlighet med landets mål och undvika att behandla teman som är oönskade ur Kinas synvinkel. I Finland kan politiska beslutsfattare, den offentliga debatten och personer med kinesisk bakgrund som bor i Finland utsättas för påverkan. Kina utnyttjar kinesiska grupper utanför Kina som kanaler för påverkan till exempel via olika föreningar som är kopplade till dem. 

Kina är mån om sin offentliga profil och reagerar snabbt när landets intressen verkar ha kränkts. Detta framhävs särskilt i situationer där till exempel negativa nyheter drar till sig internationell medieuppmärksamhet. När Kina nämns i ett ogynnsamt sammanhang kan kinesiska aktörer reagera även utan statlig styrning. 
Kina bedriver flyktingspionage i Finland i syfte att övervaka och ha kontroll över sina tidigare och nuvarande medborgare som bor i Finland, om landet upplever dem som ett hot. I fall som utgör flyktingspionage är det möjligt att Kina på olika sätt utövar påtryckningar på och stör personer som är föremål för flyktingspionage eller deras närstående. 

Kinas underrättelse utnyttjar flexibelt olika metoder

Kina utnyttjar onlineplattformar i sin underrättelseverksamhet för att få kontakt med de utvalda objekten. Vid kontakt på nätet eller via sociala medier kan tydliga anknytningar till Kina inte alltid skönjas. Till exempel rekryteringsprocesser för arbetsplatser kan användas som täckmantel för Kinas underrättelseförsök. Detta innebär att den kinesiska underrättelsetjänsten tar kontakt med en person som intresserar den och ger sig ut för att vara rekryterare eller använder ett rekryteringsföretag. 

Kina utnyttjar olika slags medhjälpare i sin underrättelseverksamhet. Medhjälparna utgör en länk mellan underrättelseofficeren och den som är föremål för den egentliga underrättelseverksamheten och gör det svårare än förut att avslöja underrättelseverksamheten och koppla den till kinesiska underrättelseorganisationer. I framtiden strävar de kinesiska underrättelsetjänsterna förmodligen efter att utveckla sina förfaringssätt så att det blir allt svårare att koppla enskilda kontakter till Kina eller Kinas underrättelseorganisationer.  

Begäranden om känslig information eller inbjudningar till Kina kan vara tecken på att det är en kinesisk underrättelsetjänst som tagit kontakt.

Kinas cyberoperationer är allt oftare riktade mot kritisk infrastruktur i väst

Kinas cyberoperationer är globala och riktade även mot Finland. Cyberverksamheten gäller fortfarande främst utrikes- och säkerhetspolitiska teman, men under de senaste åren har cyberoperationerna i Kina i allt högre grad riktats mot kritisk infrastruktur i väst. Kina strävar aktivt efter att skapa förutsättningar för landets cyberpåverkan i västländerna. 

Snabbheten, styrkan och omfånget hos Kinas cyberverksamhet bestäms till stor del av landets omfattande cyberekosystem, som med lagstadgade skyldigheter och ekonomiska incitament har integrerat utbildnings-, forsknings- och företagssektorerna i produktionen av den kompetens, de tjänster, verktyg och sårbarheter som behövs i cyberverksamheten. 

Kinas underrättelsetjänst utnyttjar särskilt sin nationella företagssektor i cyberbranschen i upphandlingar som gäller digital infrastruktur, sårbarheter, verktyg för dataintrång och expertkompetens. På motsvarande sätt har skyldigheten enligt kinesisk lagstiftning att först anmäla nya sårbarheter till landets myndigheter säkerställt att de kinesiska underrättelseorganisationerna har utmärkta förutsättningar att utnyttja sårbarheter i cyberoperationer. Den centraliserade hanteringen av sårbarheter har delvis definierat hur objekt för Kinas underrättelseinhämtning väljs ut, men också effektiverat utnyttjandet av sårbarheter och försvårat identifieringen av angriparen när Kinas underrättelseorganisationer har utnyttjat samma sårbarheter och program i sina egna cyberoperationer.  

I sina cyberoperationer i tredjeländer utnyttjar Kina fortfarande aktivt finländsk digital infrastruktur, till exempel servrar som hyrts i maskinhallar och konsumenters nätverksutrusting som de kapat. Under de senaste åren har den vanligaste trenden inom Kinas cyberverksamhet visat sig vara att göra intrång i dåligt skyddade hemmaroutrar som en del av så kallade skuggnät. Tack vare skuggnäten har Kinas underrättelse bättre kunnat skydda verksamheten och inhämta information i mycket stor omfattning, men också kunnat påverka. Skuggnäten i kombination med vanlig och populär kinesisk nätverksutrustning uttrycker Kinas mål att bygga upp en global signalunderrättelsetjänst.

Den kinesiska kontrollen av produktionskedjor gör västländerna allt mer beroende av kinesisk teknologi. Västvärldens växande beroende av Kina minskar den utrikespolitiska rörelsefriheten och försvårar bekämpningen av Kinas cyberspionage. 

Även andra auktoritära stater spionerar och påverkar

Av betydelse för Finlands nationella säkerhet är spionage och påverkan som auktoritära stater, till exempel Iran, riktar särskilt mot sina egna medborgare. Den statliga aktören kan ha olika avsikter med flyktingspionage, men ett vanligt motiv är att ha kontroll över oliktänkande och kväsa verksamhet som är skadlig för förvaltningen. I Europa använder Iran i sin statliga verksamhet också utomstående aktörer för att en koppling till den iranska staten vid behov ska kunna bestridas.