Så här rekryteras en sabotör
Enligt skyddspolisens observationer löper finländare risk att rekryteras för Rysslands påverkansoperationer utomlands. Även små skadegörelser kan bestraffas mycket hårt i andra länder.
Fjolåret var lugnare än 2024 i fråga om rysk sabotageverksamhet i Europa. Trots detta förekom även i fjol både sabotage och vandalism som kunde kopplas till ryska statliga aktörer i Europa. Det har huvudsakligen varit fråga om anlagda bränder, klotter eller fästade klistermärken.
I sina påverkansoperationer använder Ryssland utomstående personer som rekryteras via nätet. Dessa personer utför gärningar mot betalning. Gärningarna varierar kraftigt allt mellan påverkansverksamhet i liten skala till olika former av sabotage, till exempel vandalism eller till och med anlagda bränder. Rysslands underrättelse rekryterar utomstående personer internationellt och enligt skyddspolisens observationer löper finska medborgare risk för att rekryteras för fysiska påverkansoperationer utomlands. De rekryterade är inte alltid medvetna om att verksamheten är olaglig eller vilka aktörer som ligger bakom rekryteringen. Om en finländare rekryteras för att till exempel utföra sabotage utomlands för Rysslands räkning kan de personliga konsekvenserna bli mycket allvarliga.
Finland hör fortfarande inte till de länder som utsätts mest för rysk påverkan och än så länge har Finland inte blivit föremål för ryskt sabotage. Finland löper ändå risk för både småskalig påverkan, som till exempel klotter, och för allvarligare former av sabotage som till exempel anlagda bränder. I Ryssland är det i första hand den militära underrättelsetjänsten GRU som, i syfte att framkalla rädsla, utför sabotageverksamhet utomlands. Ryssland har långa traditioner av sabotage. Verksamheten är kostnadseffektiv och kommer sannolikt att fortsätta så länge Ryssland har en orsak att påverka enigheten i väst och stödet till Ukraina.
Rekryteringen av utomstående personer till påverkansuppdrag följer ett visst mönster som från början till slut övervakas noggrant av den ryska underrättelsetjänsten.
1. Rekrytering
Den ryska underrättelsetjänsten rekryterar utomstående personer genom annonser i sociala medier och meddelandeapplikationer, särskilt Telegram. I annonserna erbjuder de pengar som ersättning för små uppdrag.
Eftersom rekryteringen sker via en lång kedja av mellanhänder, avslöjar annonserna inga kopplingar till de ryska myndigheterna. Vissa annonser har riktats särskilt till personer med rysk bakgrund, rysslandsvänliga personer eller personer i behov av pengar.
De som svarar på annonserna har ofta kriminell bakgrund eller ekonomiska problem, och för dem kan uppdragen därför kännas som en lockande möjlighet att tjäna pengar.
2. Uppdrag
De rekryterade får först små uppdrag, till exempel att fästa klistermärken på offentliga platser. Med hjälp av sådana här enkla uppgifter testar man personernas pålitlighet och förmåga att utföra mer krävande uppgifter. Den ryska underrättelsetjänsten väljer objekten och ger de rekryterade anvisningar om hur uppdraget ska genomföras, inklusive tidpunkten och andra detaljer.
Ibland rekryterar den som utför uppdraget folk ur sin närmaste krets för att delta i verksamheten. I verksamhetens olika faser deltar flera olika personer, som inte känner till varandra.
3. Verksamhet
Ofta deltar flera personer i utförandet av det egentliga sabotaget. Det kan också vara fråga om gärningsmän från många olika länder. En person som rekryteras i Finland kan resa till sådana europeiska länder som är viktiga mål för Rysslands påverkansverksamhet.
Gärningsmännen delar upp ansvaret för att utföra sabotaget mellan sig: en person kan till exempel komma med den utrustning och det material som behövs, en annan utför själva sabotaget och en tredje fotograferar handlingen. Gärningsmännen behöver alltid särskilt tillstånd från den ryska underrättelsemyndigheten innan de får skrida till handling.
4. Bevis och ersättning
Ryssland betalar ersättning för lyckade uppdrag endast mot bevis, och därför ska alla handlingar fotograferas. Den ryska underrättelsemyndigheten kan underlåta att betala ersättning, om gärningsmännen inte har följt anvisningarna tillräckligt noggrant. Ersättningens storlek varierar och varje mellanhand som har används i förmedlingen av uppdraget tar sin del av ersättningen.
5. Om gärningsmännen åker fast
När ett sabotage har uppdagats börjar västländernas säkerhets- och underrättelsetjänster snabbt utreda händelserna. Därför är sannolikheten att åka fast betydligt större än vid vanlig skadegörelse. I allmänhet är det de personer som genomför dåden som åker fast, inte den rekryterande kedjan av mellanhänder.
För Ryssland är de utomstående personerna ”engångsaktörer”. Utomstående personer utnyttjas eftersom det inte skadar Ryssland om de åker fast. Landet erbjuder inget stöd till personer som avslöjats.
6. Straff
Om de västerländska myndigheterna kan bevisa att det är Ryssland som står bakom verksamheten – även om den som utfört gärningen inte är medveten om det – kan brottsbeteckningarna vara mycket allvarliga. I Europa har personer som gjort sig skyldiga till småskaligt sabotage misstänkts och anklagats till exempel för att ha handlat för en främmande stats räkning och för terroristbrott.
De här brotten leder till långa straff, till exempel fl era års fängelse. Förhållandena i straffanstalterna är sannolikt sämre än i Finland. I sådana här situationer har de finska myndigheterna mycket begränsade möjligheter att erbjuda konsulär hjälp till sina medborgare.