Arbetsgivaren underrättas om resultatet av säkerhetsutredningen

Den som beställt utredningen, dvs. i de flesta fall arbetsgivaren, underrättas bara om sådan information som kan vara av betydelse för skötseln av arbetsuppgifterna. 

Största delen av säkerhetsutredningarna ger ingen anledning till anmärkningar. I cirka två procent av utredningarna påträffas brottsuppgifter som behöver meddelas. Också ekonomiska svårigheter ger anledning till anmärkningar i cirka två procent av utredningarna. Skyddspolisen lämnar uppgifterna till arbetsgivaren i form av en skriftlig underrättelse.

Om inget att anmärka finns eller det som framkommit inte är tillräckligt betydelsefullt meddelar Skyddspolisen arbetsgivaren att inga uppgifter av betydelse för utredningen kommit fram i fråga om målpersonen. Beroende på utredningens omfattning rör det sig om 96–99 procent av fallen.

Arbetsgivaren bestämmer hur resultatet påverkar rekryteringen

Skyddspolisen tar aldrig ställning till huruvida arbetsgivaren ska beakta resultatet av utredningen i sin rekrytering, dvs. huruvida personen är lämplig för den anställning ansökan gäller. Beslutet om huruvida en viss person anställs fattas alltid av arbetsgivaren.

Genomförda säkerhetsutredningar förs in i registret över säkerhetsutredningar, som inbegriper en automatisk kontroll av oförvitlighet. Om en person som genomgått en säkerhetsutredning till exempel misstänks ha begått ett brott, gör Skyddspolisen, efter att ha hört personen, en individuell och fallspecifik bedömning av huruvida det finns skäl att underrätta den som beställt utredningen om saken. Personen har rätt att först bli hörd, om det finns något att anmäla. 

Den som genomgått en säkerhetsutredning är skyldig att meddela om hens situation förändrats på ett sätt som kan inverka på säkerhetsutredningen. Exempelvis ska förändringar i utländska bindningar anmälas till Skyddspolisen. 

Också arbetsgivaren är skyldig att underrätta Skyddspolisen, om den arbetsuppgift som säkerhetsutredningen gjordes för upphör.