Radikal islamistisk terrorism är fortsättningsvis ett allvarligt hot i Europa

Trots att terrororganisationen Isil har förlorat sina territorier i Syrien och Irak har hotet från organisationen inte försvunnit.

Av de radikalislamistiska aktörerna är det fortfarande terrororganisationerna Isil (även kallad Isis) och al-Qaida samt aktörer med kopplingar till dessa som utgör det största hotet mot Europa. Syrien och Irak är fortsättningsvis kärnområden för radikal islamistisk terrorism.

En stark länk mellan Europa och terrororganisationerna utgörs av utländska stridande, som i många fall tillbringat till och med långa tider i konfliktområdena i Syrien och Irak. En annan beröringspunkt är personer som flytt eller sänts ut till Europa från konfliktområdena.

Färre Isil-attacker – men hotet kvarstår

Isil har lidit betydande nederlag i konfliktområdena i Syrien och Irak, men hotet från organisationen har inte försvunnit. Läget i regionen är fortfarande mycket instabilt. Isil och aktörer med kopplingar till organisationen har alltjämt som mål att genomföra terrordåd också i Europa. 

De mest typiska Isil-relaterade attackerna präglas av att de utförs av en enskild person eller grupp. Inspirationen till attackerna kommer från organisationens propaganda eller direkta uppmaningar. Isils centrala ledning har också lyckats genomföra noggrant planerade och omfattande attentat i Europa. 

Isils förmåga att sporra sina anhängare har avtagit efter att det så kallade kalifatet gått förlorat och propagandan minskat. Detta har märkts i att dåden utförda av enskilda individer har minskat. Isil har ändå fortfarande nätverk som den kan utnyttja för sina externa operationer, för spridning av propaganda, för rekrytering och för insamling av medel.

I synnerhet inom sina traditionella fästen har Isil åter börjat fungera som en dold terrorgrupp efter att organisationen förlorade de territorier den hade kontrollerat i Syrien och Irak. Organisationens verksamhet är etablerad och den genomför attacker mot såväl säkerhetsmyndigheter som civila mål. I sin propaganda har Isil försökt understryka sin globala närvaro och handlingskraft också utanför Syrien och Irak. 

Al-Qaida har flera regionala underorganisationer och av dessa har exempelvis aktörer med kopplingar till underorganisationen al-Qaida på Arabiska halvön haft vilja och förmåga att genomföra attacker också i västländer. 

I provinsen Idlib i nordvästra Syrien finns grupper med kopplingar till al-Qaida, och de har tills vidare huvudsakligen koncentrerat sina aktiviteter till Syrien. Bakom dessa grupper ligger emellertid en västfientlig ideologi som stöder ett globalt jihad samt en strävan att genomföra attacker också utanför konfliktområdet. 

Också de som rest till konfliktområdet ökar terrorhotet i Finland 

Enligt Skyddspolisens hotbedömning är hotet från radikal islamistisk terrorism förhöjt. Inverkande faktorer är fenomenet med utländska stridande, radikalisering inom landet och enskilda aktörer som får sin inspiration av propaganda och genomförda attacker. 

Radikalislamistiska aktörer med anknytning till Finland har starka kopplingar till konfliktområden och till internationella terroristiska nätverk. Många av dem har erfarenhet av att strida för och stödja radikalislamistiska terrororganisationer i konfliktområdet. 

Mer än 80 identifierade vuxna har rest från Finland till konfliktområdet i Syrien och Irak. Det faktiska antalet personer som rest dit är sannolikt större eftersom myndigheterna inte nödvändigtvis känner till alla som gett sig av.

Det var huvudsakligen åren 2012–2016 som de som ville till konfliktområdet i Syrien och Irak gav sig av. Färre gav sig iväg när det blev svårare att resa och Isil fick ett allt trängre läge. En del återvände till Finland redan i början av krisen. 

Av dem som reste till konfliktområdena i Syrien och Irak har mer än 20 återvänt till Finland. Cirka 30 personer uppskattas ha dött, men någon bekräftelse har inte kunnat fås på grund av förhållandena i regionen. Vidare fördes uppskattningsvis 30 barn till Syrien, men en del av dem har redan uppnått myndighetsålder. Dessutom har det i konfliktområdet fötts barn som har anknytning till Finland. En del av barnen har återvänt till Finland.

De återvändande som har kopplingar till Isil ökar terrorhotet i Finland. En del av dem kan komma att försöka befrämja spridningen av sin radikala ideologi och att stärka de radikala nätverken, även om de inte själva utgör något direkt hot när det gäller att utföra terrordåd.

Det sker alltid en individuell bedömning av det eventuella säkerhetshotet. Strävan är att de som återvänder från konfliktområdet blir föremål för myndighetsåtgärder. Om en person som återvänder misstänks ha gjort sig skyldig till brott i konfliktområdet inleds en brottsutredning. Det är Centralkriminalpolisen som utreder terroristbrott.