Den kontinuerliga instabiliteten i Mellanöstern påverkar ett stort område

Skyddspolisen följer utvecklingen i Mellanöstern med tanke på bekämpningen av både terrorism och statligt spionage, men också för att producera underrättelser för Finlands statsledning om sådana utvecklingsförlopp som kan påverka beslutsfattandet både i hemlandet och i internationella forum. Skyddspolisen följer också med Mellanöstern för att konflikter, stater och allianser i området har ett exceptionellt symboliskt värde för aktörer som representerar många olika ideologier och politiska linjer i västländerna. I den västerländska debatten reduceras Mellanöstern ofta till terrorismens och konflikternas vagga, men då betraktar man området ur ett mycket snävt perspektiv. Mellanöstern genomgår som bäst stora förändringar.

Konflikterna i Mellanöstern avspeglas i den internationella politiken och ekonomin

Mellanöstern har mycket länge varit ett instabilt och splittrat område. Staterna i  mellanöstern och olika grupperingar inom dem, men även utländska makter, har många  motstridiga intressen i området, vilket har lett till upprepade konflikter. Under det senaste året har situationen i Mellanöstern förändrats avsevärt. För första gången på  årtionden har det skett snabba förändringar i området: Iran har förlorat en stor del av sitt  regionala inflytande, man har uppnått en instabil vapenvila i Gaza och i Syrien har Assadernas långa styre kommit till ända. Förutom fjolårets förändringar har  Mellanösterns traditionella betydelse för terroristorganisationer minskat och ändrat form, men trots det utgör Mellanöstern fortfarande en betydande grogrund för terrorism.

Utvecklingen i området präglas fortfarande av stor osäkerhet, och enskilda stater kan  spela en stor roll när det gäller att bestämma riktningen för hela området. Värdekonflikter mellan staterna i Mellanöstern påverkar ofta de interstatliga relationerna, den internationella politiken och ekonomin. Förutom staterna finns det också andra viktiga aktörer i Mellanöstern, såsom delvis statsstödda terroristorganisationer, rebellgrupper och andra icke-statliga aktörer.

Flera länder i Mellanöstern har länge varit drabbade av krig och våldsamheter, vilket har lett till terrorism och radikalisering, som i sin tur också har påverkat Europa och Finland. Till följd av områdets strategiskt centrala läge och betydande naturtillgångar har stormakterna ett bestående intresse för området. Länderna i Mellanöstern producerar en ansenlig mängd av världens olja och naturgas, och Röda havet är en viktig farled för  sjötransporter. Även finländska företags och den finländska handelns leveranskedjor är beroende av rutten. En betydande del av telekommunikationen mellan Europa och Asien  går genom området. Till följd av vårt Natomedlemskap angår säkerhetshot vid alliansens södra gräns även Finland. Under de senaste åren har flera av länderna i Mellanöstern också fått en större roll i den internationella politiken. 

De traditionella terroristorganisationerna har försvagats

De instabila staterna och utdragna konflikterna i Mellanöstern har länge fungerat som grogrund för terrorism, och detta kommer förmodligen inte att ändra i framtiden. Läget påverkas också av demografin i många stater som drabbats av en långvarig konflikt: befolkningen består till stor del av unga och terroristorganisationerna utnyttjar deras svaga framtidsutsikter och lockar dem med pengar eller med en ideologi som ger livet mening. Avsaknaden av visioner är därför en av de största orsakerna till att radikala aktörer lyckas radikalisera människor.

De viktigaste internationella terroristiska aktörerna i Mellanöstern är fortfarande de radikala islamistiska organisationerna ”Islamiska staten” (Isil) och al-Qaida. Merparten av dessa organisationers terrordåd utförs i Mellanöstern, men även Europa och andra västländer samt Afrika är utsatta. Utöver dessa organisationer har terroristorganisationen Kurdistans arbetarparti (PKK) under årtionden verkat i olika länder i Mellanöstern. Det är ännu oklart hur fredsprocessen som inletts mellan PKK och Turkiet 2025 inverkar på organisationens framtid. De terroristorganisationer som verkat i Mellanöstern i årtionden, till exempel Hamas och Hizbollah, har försvagats avsevärt under de senaste åren.

Den internationella koalitionen mot Isil har under de senaste åren kraftigt begränsat organisationens verksamhetsförutsättningar. Detta kan inspirera terroristorganisationer att höja sin profil med hjälp av ett storslaget dåd i ett västland. Med tanke på terrorism som riktas mot Europa är det avgörande hur effektivt organisationer som till exempel Isil lyckas organisera sig i olika länder. Isil har fortfarande etablerade strukturer i Mellanöstern, trots operationer mot organisationens ledargestalter, och särskilt seglivad har Isil visat sig vara i Syrien och Irak. För närvarande är det viktigt att följa med i synnerhet Isils verksamhet i Syrien. 

Extremistorganisationernas större terrordåd i Europa ökar den avskräckande effekten, bidrar till att göra deras verksamhet känd och till att rekrytera nya medlemmar. De försöker också med hjälp av terrorattacker påverka västländernas vilja att verka utanför Europa, till exempel i Mellanöstern eller Afrika, rentav så att länderna drar sig tillbaka fysiskt eller politiskt. När västländerna reagerar starkt på attackerna ökar det sannolikt terroristorganisationernas popularitet, och fungerar till exempel som motkraft till upplevd islamfientlighet.

En olöst konflikt ökar risken för radikalisering både i Israel och i de palestinska områdena

Konflikten som blossade upp i oktober 2023 mellan Israel och terroristorganisationen Hamas, som haft den verkliga makten i Gaza, slutade med ett osäkert eldupphör hösten 2025. I Israel ledde sorgen och viljan att hämnas offren för Hamas attack, och de hundratals personer som tagits som gisslan, till en aldrig tidigare skådad militär operation i Gaza. Israel har länge varit utsatt för den radikala islamistiska Hamasorganisationens terrordåd, men efter attackerna i oktober 2023 hårdnade  attityderna mot  palestinierna ytterligare.

Konsekvenserna av konflikten i Gaza är både i Israel och i det palestinska territoriet som ockuperats av Israel fysiska och psykologiska – och mycket långvariga. 

Den utdragna konflikten mellan Israel och Hamas i det palestinska territoriet som ockuperats av Israel (Gaza, Västbanken och östra Jerusalem) har lett till en avsaknad av framtidsutsikter, som Hamas har utnyttjat i sin rekrytering. I Gaza är de långvariga konsekvenserna av konflikten ännu mer omfattande, eftersom bristen på infrastruktur  och till exempel bristen på primärvård och utbildning kommer att påverka levnadsförhållandena i årtionden.

Konsekvenserna av konflikten i Gaza omfattar inte bara Mellanöstern, eftersom både  Israel och Palestina under en lång tid har varit viktiga symboler för många. Israel och det  palestinska territoriet är helig mark till exempel för kristna, muslimer och judar. För vänsteraktörer är Palestinafrågan viktig, eftersom den grundar sig på viljan att lyfta fram och åtgärda kolonialmakternas maktutövning och dess långvariga konsekvenser i hela Mellanöstern. För konservativa högeraktörer är den judiska staten och dess vilja att  utvidga sig till de ockuperade palestinska territorierna viktiga teman.

De utdragna ideologiska konflikterna och våldsamheterna i anslutning till dem har radikaliserat olika aktörer i årtionden. En olöst konflikt kommer på lång sikt att leda till  ökad bitterhet och förhöjd risk för radikalisering såväl i Israel, de palestinska territorier som ockuperats av Israel som i resten av Mellanöstern och i andra delar av världen. Även om man slöt ett bestående fredsavtal är risken för nya våldsamheter i området stor. Det finns inga enkla lösningar för att uppnå varaktig fred.

Skyddspolisen och många andra säkerhets- och underrättelsetjänster i Europa har under de senaste två åren upprepade gånger konstaterat att hotet mot judar och Israel har ökat. Konflikterna i Mellanöstern har motiverat många angrepp både i väst och i Mellanöstern. Antisemitisk, islamfientlig och allmänt polariserande retorik och propaganda förbättrar också externa aktörers möjligheter att påverka ländernas inrikespolitik.

Irans strategiska ställning har försvagats

Irans internationella ställning är för närvarande svagare än på årtionden. I slutet av 2025 inleddes de mest omfattande demonstrationer landet sett på många år. En av orsakerna är den försämrade ekonomiska situationen i Iran. Den våg av iranska demonstrationer som under 2022 gick under namnet slöjupproret, orsakade betydande oroligheter i landet. Dessutom försämras de iranska förhållandena av det försvagade ekonomiska  läget, som främst är en följd av västländernas skärpta sanktioner. Den iranska regimen har svarat på båda demonstrationsvågorna med våld. Israel har genom sina militära handlingar mycket allvarligt försvagat två av Irans viktiga allierade, Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon. I december 2024 föll också al-Assads styre i grannlandet Syrien, som länge hade stötts av Iran.

I juni 2025 attackerade Israel och USA Irans kärntekniska program. Iran kunde varken förhindra attackerna eller svara på dem på ett effektivt sätt, eftersom Israel och dess  allierade avvärjde de flesta missiler och drönare som riktades mot landet. Detta försvagar förmodligen det iranska ballistiska missilprogrammets avskräckande effekt.

Eftersom Iran har förlorat flera av sina allierade, försöker landet nu stärka många av sina gamla relationer. I framtiden kommer bland annat Irak antagligen att bli allt viktigare för Iran. Irans försämrade ställning kan leda till att landet blir en mer oförutsägbar aktör. 

Ett splittrat Syrien är ett hot mot hoppet om stabilitet

Släkten al-Assad härskade i Syrien i årtionden, men regimen föll 2024. Många stater som tidigare utövat makt i Syrien med hjälp av al-Assads regim, till exempel Ryssland och Iran, ställdes inför en ny situation när den radikala islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS) kom till makten. Efter det långa inbördeskriget utgör uppdelningen och splittringen inom landet ett långvarigt hot mot landets stabilitetssträvanden. Om de grupper som motsätter sig nuläget tar till vapen för att utmana den nuvarande syriska regimen under HTS, kan ett nytt inbördeskrig bryta ut i landet. Om den nuvarande syriska regimen misslyckas i sina försök att ena landet eller skydda det stora antalet minoriteter i Syrien, kan politiska grupper av oliktänkande, men även radikala och till och med terroristiska organisationer, opportunistiskt utnyttja splittringen och den bristande enigheten i landet.

En viktig faktor som ökar risken för extremism och radikalisering i Syrien är rädslan för  framtiden. Löften om att kunna påverka den egna framtiden i en instabil situation, är ett sätt särskilt för radikala grupper och terroristgrupper att rekrytera medlemmar till sin  verksamhet. Syrien förblir sannolikt en grogrund för grupper vars våldsamma verksamhet sträcker sig över landets gränser. Då kommer instabiliteten i Syrien inte bara att ha konsekvenser inom landet, utan även i stor utsträckning i grannländerna och till och med i Europa.

Länderna i Mellanöstern söker stabilitet och inflytande

Flera länder i Mellanöstern har särskilt under de senaste åren fått en roll i världspolitiken som är större än landets storlek. Detta beror inte bara på deras oljetillgångar, utan de har strävat efter att öka sin roll som aktiv aktör i den internationella politiken. Länderna har till exempel velat profilera sig som fredsmäklare i kriget i Ukraina och konflikten i Gaza. Dessutom ger investeringar i Europa Gulfländerna ökat inflytande. Tack vare investeringar har de här länderna fått ännu större inflytande i Asien och Afrika. 

Sedan början av 1900-talet har de fossila energitillgångarna i stor utsträckning definierat Mellanösterns roll.  Gulfområdet har ännu länge stor betydelse för världsmarknadspriserna på energi, även om å ena sidan användningen av förnybara energiformer ökar och å andra sidan det energioberoende USA inte längre är beroende av oljan i området. Till följd av de fossila bränslenas minskade betydelse har områdets oljeproducerande stater redan i flera år aktivt strävat efter att göra sin ekonomi mångsidigare och locka företag, experter och turister till området. Regional instabilitet och terroristorganisationernas verksamhet i Mellanöstern innebär också betydande ekonomiska risker för de regionala regimerna.

Alla stormakter har sina egna mål i Mellanöstern. Detta ger många länder i regionen rikligt med politiskt spelrum. 
.