En stark underrättelse gynnar Finland

Samtidigt som värderingar, intressen och avtal konkurrerar sinsemellan i den internationella säkerhetspolitiken, kan man inte se några nya vändningar till det bättre i Finlands säkerhetssituation. Det är möjligt att Finlands säkerhetsläge försämras ytterligare när Rysslands anfallskrig i Ukraina tar slut. Rysslands stormaktsambitioner försvinner inte, men de resurser för underrättelseverksamhet och påverkan som för närvarande är bundna till Ukraina kan då användas på annat håll. 

Rysslands intresse för Finland är bestående till följd av Finlands läge mellan Östersjön, som är livsviktigt för Ryssland, och det arktiska området, som hela tiden får större betydelse. Ett flertal länder intresserar sig för Finland och detta beror inte bara på Finlands geostrategiska läge, utan också på landets utrikes- och säkerhetspolitiska ställning och teknologiska kompetens. Som en del av Europeiska unionen och Nato och som aktiv medlem i koalitionen av villiga är Finland i nuläget en aktör vars betydelse är större än landets storlek.

Efter krigets slut tvingas västländerna överväga hur och enligt vilken tidtabell de ekonomiska och politiska relationerna till Ryssland ska återupprättas. Det är sannolikt att länderna kommer att förhålla sig på olika sätt till Ryssland. En del stater har större intressen än andra när det gäller såväl ekonomiskt samarbete som energisamarbete och alla delar inte samma hotbild. Det viktiga är hur man efter kriget förhåller sig till fortsatta sanktioner mot Ryssland. Om sanktionerna slopas plötsligt och ogenomtänkt kan den ryska ekonomin återhämta sig snabbare, vilket leder till att Ryssland får de ökade resurser som landet vill ha för militär upprustning.

Vikten av underrättelser ökar allt mer i den rådande osäkra situationen. Skyddspolisen producerar information för statsledningen så att den utifrån den bästa tillgängliga informationen kan fatta utrikes- och säkerhetspolitiska beslut, som skyddar den nationella säkerheten och fastställer Finlands framtid. För att kunna skaffa den här information från andra länder måste skyddspolisen föra en kontinuerlig dialog med dem som behöver informationen, fördomsfritt våga prova på något nytt och utveckla sin prestationsförmåga. 

"Den mellanstatliga kampen om makt och resurser förs allt mer på det ekonomiska fältet, som kontrolleras av företag.”

Världen är inte uppdelad bara i allierade och fiender, utan det finns allt mer gråa toner i  säkerhetspolitiken. Underrättelseverksamheten kan inte inriktas enbart på hotet från Ryssland och Kina,  eftersom allt fler länder agerar på olika sätt i olika situationer beroende på vad som leder till störst nytta. Detta kräver också att skyddspolisen har breda insikter i de globala utvecklingsförlopp som påverkar även Finlands säkerhet. För säkerhets- och underrättelsetjänsten i ett litet land understryker situationen vikten av fungerande internationellt samarbete.

Den mellanstatliga kampen om makt och resurser förs allt mer på det ekonomiska fältet, som kontrolleras av företag. Ekonomins betydelse för den nationella säkerheten ökar när staterna strävar efter att trygga sin egen ställning i konkurrensen om den teknologiska utvecklingen och de råvaror den kräver.

Avhängigheten av energi, råvaror, teknologi samt leverans- och produktionskedjor ger de stormakter som har kontroll över dessa en hävstång för att utöva påtryckningar på andra länder. Med tanke på den  nationella säkerheten är det väsentligt att säkerställa att de finländska beslutsfattarna kan fatta utrikes- och säkerhetspolitiska beslut med Finlands och Europas intresse i centrum. Skyddspolisen har redan stärkt sin roll också när det gäller ekonomisk säkerhet.

Finlands allierade länder har en underrättelseverksamhet med längre traditioner och en mer etablerad ställning än Finland, där underrättelse är ett nytt verksamhetsområde. Det finns ännu inte någon egentlig underrättelsekultur inom den bredare statsförvaltningen eller bland beslutsfattarna. En del med Finland jämförbara länder har kommit betydligt längre i den här frågan. Sverige har till exempel under de senaste åren fattat viktiga beslut och vidtagit åtgärder som gäller såväl finansieringen av underrättelseverksamhet som utvecklingen och styrningen av civil underrättelse. Även i Finland är det skäl att föra en kontinuerlig  politisk och samhällelig dialog om underrättelsens ställning, effektivitet och utveckling. En stark nationell underrättelseförmåga är ett av Finlands viktigaste maktmedel i en osäker värld.

Juha Martelius
Chef för skyddspolisen