Underrättelseverksamhet och påverkan

Den huvudsakliga metoden för de ryska underrättelsetjänsternas informationsinhämtning är långsiktig personbaserad underrättelseinhämtning under diplomatisk täckmantel. Med hjälp av västerländskt underrättelsesamarbete har man dock effektivt kunnat försvaga verksamhetsförutsättningarna för personbaserad underrättelseinhämtning. I cybermiljön har Rysslands underrättelsetjänster strävat efter att inhämta information i synnerhet om andra staters utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattande genom att försöka göra intrång i de informationssystem där målstaternas beslut bereds.

I sitt hemland riktar Rysslands underrättelse- och säkerhetstjänster mer informationsinhämtning än tidigare mot utlänningar och de ryska medborgare dessa träffar. Också ryssar som arbetar i västländerna är föremål för informationsinhämtning när de besöker sitt hemland.

Det finns tydliga bevis på att ryska underrättelseaktörer bedrivit våldsam verksamhet i Europa. Den har riktats mot vapenlager, motståndare till regimen och personer som Ryssland beskyllt för att vara förrädare. Sannolikheten för liknande attacker i Finland är liten.

Medlemskapet i Nato ökar underrättelseintresset gentemot Finland

Det framtida Natomedlemskapet gör Finland till ett intressantare föremål för rysk underrättelseverksamhet och påverkan. Det som särskilt väcker intresse är hurdan politik ett militärt allierat Finland egentligen kommer att bedriva. Rysslands bedömning av hurdant Finland är som Natomedlem definierar underrättelseverksamhetens mål och metoder. Finland framställs som medlem i en fientlig allians, med ett läge i Rysslands närområde som konkretiserar det hot om Natos utvidgning som landets regim har signalerat.

Hittills har Rysslands reaktioner på Finlands Natomedlemskapsprocess varit återhållsamma och vårt land har inte utsatts för någon exceptionell påverkan under beslutsprocessen och den ratificeringsrunda som följt anmälan om anslutning.

Kinas underrättelseverksamhet mot Finland fortsätter aktivt både genom personbaserad underrättelseinhämtning och genom försök till cyberspionage. Föremål för underrättelseinhämtning är till exempel högteknologin, Arktis och det politiska beslutsfattandet. Rysslands angrepp på Ukraina har inte haft någon betydande inverkan på Kinas underrättelseinhämtning och påverkan vad gäller Finland.

Kinas kommunistiska parti sträcker sin makt allt djupare in i samhället, vilket ökar riskerna även inom ekonomisk och vetenskaplig verksamhet. Teknologiskt know-how som är viktigt för Kinas utveckling men som eventuellt omfattas av exportkontroll överförs till landet till exempel genom företagsköp och forskningssamarbete. Under Kinas försvarsmakt eller den statliga förvaltningen för vetenskap, teknik och industri för det nationella försvaret finns det i Kina tiotals universitet, och forskare från dem finns också i Finland.

Vid anskaffning av kinesisk informationsteknik är det i riskbedömningen väsentligt att bedöma kraven på konfidentialitet för den information som ska behandlas med utrustningen. Kinesiska tillverkare av utrustning är skyldiga att vid behov bistå landets underrättelsetjänster, vars uppgifter omfattar cyberspionage mot västvärlden.

Utöver Ryssland och Kina bedriver många andra stater med auktoritärt styre förtäckt underrättelseverksamhet och påverkansarbete i Finland. Verksamheten riktar sig huvudsakligen mot personer som ursprungligen kommer från dessa länder men som vistas i Finland.

Den kritiska infrastrukturen är utsatt för ett förhöjt hot

I och med Rysslands anfallskrig och Finlands Natomedlemskapsprocess har hotet om underrättelseverksamhet och påverkan mot Finlands kritiska infrastruktur ökat såväl i den fysiska miljön som i cybermiljön. Det är dock inte sannolikt att infrastrukturen inom den närmaste framtiden utsätts för lamslående påverkan.

Den kritiska infrastrukturens funktion påverkas också av störningar i tillgången på råvaror och i de globala produktions- och leveranskedjorna. Det ryska anfallskriget stör direkt produktionskedjorna för vissa råvaror och förädlade material. I Finland är den huvudsakliga effekten att priserna på energi och förädlade material stiger, men störningar i produktionskedjorna kan i takt med att kriget drar ut på tiden också påverka upprätthållandet av kritisk infrastruktur.

Genom ägande eller verksamhet som serviceproducent kan en organisation från en auktoritär stat få tillgång till och inflytande över den kritiska infrastrukturen i Finland. Detta innebär en risk för att myndigheterna i en auktoritär stat på detta sätt inhämtar information om kritiska tjänster i det finländska samhället eller till exempel om myndigheternas verksamhet. Ryska medborgare som arbetar i kritiska uppgifter i Finland kan också utsättas för påtryckningar från de ryska myndigheterna.

Från Finland och med hjälp av finländska aktörer anskaffas komponenter som behövs för tillverkning av massförstörelsevapen. Sådana komponenter kan vara produkter med dubbla användningsområden, som förutom civil användning också kan användas för militära ändamål. Vid kringgående av exportrestriktioner utnyttjas enskilda företag och upphandlingsnätverk, men också forskningssamarbete.

Ryssland strävar efter tillgång, förbi restriktionerna, till produkter och komponenter som omfattas av exportrestriktioner. Det är sannolikt möjligt för Ryssland att kringgå restriktioner via tredjeländer. Det är dock osannolikt att Ryssland på ett heltäckande sätt kan ersätta den tidigare teknologiimporten från väst.

Bedömning

De ryska underrättelsetjänsterna kommer sannolikt att försöka anpassa sin verksamhet så att den bättre motsvarar de förändrade omständigheterna. Ryssland riktar sannolikt mer än tidigare sin underrättelseinhämtning mot cybermiljön. Det är också troligt att risken för ryskt företagsspionage ökar, eftersom landet har ett behov av att starta ersättande högteknologisk produktion. Det är möjligt att Ryssland via Finland försöker inhämta information om Nato.

Högteknologi och det relaterade know-how kommer vid sidan av det politiska beslutsfattandet med största sannolikhet att kvarstå som centrala objekt för den kinesiska underrättelseinhämtningen.

Hotet om underrättelseinhämtning och påverkan vad gäller kritisk infrastruktur kommer att fortsätta vara förhöjt inom den närmaste framtiden. Störningar i produktions- och leveranskedjorna utgör en sannolik sårbarhet på kort sikt.

De exportrestriktioner som västländerna infört för teknik kommer på kort sikt att avsevärt försvåra den ryska tekniska sektorns och industrins verksamhet. Verksamhet som syftar till att kringgå exportrestriktioner kommer med största sannolikhet att fortsätta i Finland på medellång sikt.

 

---

Begrepp som beskriver sannolikhet

Begrepp för att ange tid i rapporten