Översikt av den nationella säkerheten: formerna för den ryska underrättelseverksamheten förändras
Det har blivit svårare att idka personbaserad underrättelseinhämtning i västvärlden, och därför tvingas Ryssland rikta spionage mot cyberrymden och exempelvis mot utlänningar i Ryssland. Skyddspolisen publicerade den 29 september en översikt av den nationella säkerheten som beskriver de förändrade verksamhetsformerna.
Traditionellt har ryska underrättelsetjänster huvudsakligen använt sig av personbaserad underrättelseinhämtning under diplomatisk täckmantel. Detta har blivit avsevärt svårare sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, eftersom västländerna har utvisat ryska diplomater. Trots att det fortfarande finns underrättelseofficerare som är verksamma i Finland har finländarna sannolikt åtminstone tills vidare brutit kontakten med sina ryska nätverk, och tillgången till information via de vanliga kanalerna är begränsad.
De ryska underrättelsetjänsterna försöker sannolikt anpassa sin verksamhet till de förändrade omständigheterna.
”Vi ser det som mycket sannolikt att fokus för ryskt spionage kommer att flyttas till cyberrymden i vinter”, säger Skypochefen Antti Pelttari.
De ryska säkerhets- och underrättelsetjänsternas informationsinhämtning kommer allt mer att gälla utlänningar som vistas i eller besöker Ryssland. Också ryssar som arbetar i västländer kan bli föremål för informationsinhämtning när de besöker sitt hemland. Ryska medborgare som arbetar i kritiska uppgifter i Finland kan utsättas för påtryckningar från de ryska myndigheternas sida.
Också risken för ryskt företagsspionage ökar, eftersom Ryssland till följd av sanktionerna måste få i gång högteknologisk produktion som ersätter importen från väst. Det innebär att vikten av informationssäkerhet nu accentueras i finländska företag.
Det förestående Natomedlemskapet gör Finland till ett mer intressant föremål för rysk underrättelseaktivitet och påverkan. Det är möjligt att Ryssland försöker inhämta information om Nato via Finland. Ryssland kommer att analysera särdrag av Finlands medlemskap och att besluta om målen och metoderna för sin påverkan utifrån detta.
Både Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Finlands process för medlemskap i Nato har ökat hotet mot Finlands kritiska infrastruktur i den fysiska världen och cyberrymden.
”Skyddspolisens bedömning är att det ändå inte inom den närmaste framtiden är sannolikt att den kritiska infrastrukturen kommer att slås ut genom en cyberattack”, säger Pelttari.
Utöver Ryssland utgör spionage och påverkan från Kina ett betydande hot mot Finlands nationella säkerhet. Kinas underrättelseverksamhet mot Finland är fortfarande aktiv, och Rysslands aggression mot Ukraina har inte haft någon nämnvärd inverkan på den. Kina använder sig fortsatt av både personbaserad underrättelseinhämtning och cyberspionage.
En auktoritär stat kan få tillgång till eller inflytande över kritisk finländsk infrastruktur exempelvis genom företagsförvärv eller investeringar. Risken är att en annan stat på detta sätt inhämtar information om hur kritiska tjänster eller myndigheter i det finländska samhället fungerar.
Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, [email protected]
