Översikt av den nationella säkerheten: Kontinuerliga försök till cyberspionage mot Finland
Utöver statligt cyberspionage kan också cyberkriminella hota säkerheten i vårt samhälle. I värsta fall kan ett utpressningsprogram hindra kritiska samhällsfunktioner, såsom sjukhus eller vattentjänsterna, från att fungera.
Det förekommer kontinuerliga försök till statligt cyberspionage mot Finland. Spionaget förväntas inte avta ens på lång sikt. Detta slås fast i Skyddspolisens översikt av den nationella säkerheten, som offentliggjordes den 27 september.
Diktatoriska stater använder cyberspionage i sina försök att komma över information till stöd för beslutsfattandet och att påverka finländska beslutsfattare. Ett annat mål med cyberspionage kan vara att försöka skaffa information om produktutveckling från företag, högskolor och forskningsinstitut.
Också cyberkriminalitet kan i värsta fall hota Finlands nationella säkerhet, även om de kriminellas primära avsikt är att skaffa pengar. Om en för samhället kritisk aktör, såsom en organisation inom hälso- och sjukvården eller vattentjänsterna, blir utsatt för utpressning kan de brottsliga aktiviteterna ha allvarliga konsekvenser mer allmänt i samhället och för finländarna.
Internationellt sett har vi en relativt välfungerande informationssäkerhetskultur i Finland. Riskerna ökar emellertid när samhället blir allt mer beroende av fungerande informationssystem. Betydelsen av de samhällskritiska organisationernas informationssäkerhet accentueras.
"Det är sannolikt att något företag eller någon organisation inom den offentliga förvaltningen blir offer för ett kriminellt utpressningsprogram. Informationssäkerheten måste kunna garanteras längs hela kedjan av underleverantörer", konstaterar Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.
Utöver cyberspionage riktas också traditionell personbaserad underrättelseinhämtning mot Finland och finländarna. Den utländska underrättelse- och påverkansverksamheten i Finland antas fortsätta i stor skala. I underrättelsehänseende är Finland intressant i synnerhet för Ryssland och Kina.
Vår kritiska infrastruktur har varit föremål för intresse
Översikten av den nationella säkerheten lyfter också fram hot mot kritisk infrastruktur. Finlands kritiska infrastruktur intresserar diktatoriska staters underrättelsetjänster.
Intresset gäller både fast infrastruktur och finländska nätinfrastrukturprojekt. It-infrastrukturen är särskilt känslig, eftersom den kan ge diktatoriska regimer tillgång till uppgifter om finländare.
"Det finns fog för den ökade övervakningen av företagsförvärv och investeringar i Finland. Övervakningen gör det svårare för diktatoriska stater att investera i kritiska funktioner i vårt land", konstaterar Pelttari.
Högerextrem och radikal islamistisk terror de allvarligaste hoten
Det största terrorhotet i Finland orsakas av personer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikal islamistisk ideologi. Högerextrema terrordåd är möjliga i västländerna, och det går heller inte att utesluta risken för attacker i Finland. Skyddspolisen har sett tecken på förberedelse av konkreta gärningar.
De internationellt sett mest framträdande radikalislamistiska terroristorganisationerna är fortfarande Isil och al-Qaida. Radikala islamistiska aktörer har sett talibanernas maktövertagande i Afghanistan som en seger, men händelserna kommer inte att ha några direkta konsekvenser för terrorläget i Finland. Här är den radikalislamistiska aktiviteten huvudsakligen inriktad på stödverksamhet, men också attacker är möjliga.
Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, [email protected]
