Hotet om högerextrem terrorism har ökat i Finland
Det största terrorhotet i Finland utgörs av enskilda personer eller smågrupper som stöder en radikalislamistisk eller högerextrem ideologi. På en fyrgradig skala kvarstår terrorhotet på kort sikt sannolikt på nivå 2, dvs. förhöjt hot. Detta framgår av översikten av den nationella säkerheten, som offentliggjordes den 29 oktober.
Hotet från högerextrem terrorism har stärkts i västländerna, och planerna på terrorattacker där man försöker maximera antalet offer har ökat under de senaste arton månaderna.
Högerextremismens gränsöverskridande karaktär stärks av internationella högerextrema grupper på nätet och kommunikationen på plattformarna för sociala medier.
"Personer som stöder eller sympatiserar med högerextrem terrorverksamhet har identifierats även i Finland. Samtidigt kvarstår hotet från radikalislamistiska terroristiska aktörer", säger chefen för Skyddspolisen, Antti Pelttari.
Antalet målpersoner för kontraterrorism är oförändrat, det rör sig om cirka 390 personer. Det största hotet utgörs av enskilda personer eller smågrupper som stöder en radikalislamistisk eller högerextrem ideologi och vars motiv kommer från terroristisk propaganda. Skyddspolisen har identifierat grupper och personer med motivation och förmåga att genomföra terrordåd i Finland.
Terroristorganisationerna Isil och al-Qaida med sina anhängare är fortfarande ett globalt hot. De har sannolikt för avsikt att både utveckla nya taktiker för att genomföra attacker och att fortsätta att uppmuntra till attacker i västländerna.
Det förekommer betydande terrorstödjande verksamhet i Finland, och den tar sig uttryck exempelvis i finansiering och ideologispridning. Kopplingarna till utländska terroristiska aktörer och nätverk är betydande. Personer som deltagit i väpnade grupperingars verksamhet eller på annat sätt stött gruppernas verksamhet har kommit till Finland från konfliktområden.
Corona försvårade tillfälligt främmande staters underrättelseverksamhet i Finland
I början av coronaviruspandemin våren 2020 försvårade de restriktioner som infördes i Finland den olagliga personbaserade underrättelseinhämtningen, men samtidigt öppnades nya möjligheter för länder som spionerar på Finland att skaffa information genom att göra intrång i informationssystem. I underrättelsehänseende är Finland intressant i synnerhet för Ryssland och Kina.
En stor del av samhällets viktigaste funktioner flyttades ut på nätet och sköttes genom distanskontakter. Fjärranvändningen antog så pass stora proportioner att det på kort tid krävdes beslut om lösningar där användarnas tillgång till information accentuerades. De länder som bedriver cyberspionage mot Finland lyckades inte genast fullt utnyttja de nya möjligheter som öppnats upp, eftersom coronaviruspandemin påverkade även deras egen verksamhet. För närvarande bedrivs cyberspionage osedvanligt aktivt.
"Det är ytterst sannolikt att det aktiva cyberspionaget fortsätter, eftersom pandemin fortsättningsvis försvårar resandet. Nya mål för cyberspionage är läkemedelsindustrin och virusforskningen", konstaterar Pelttari.
När restriktionerna lättades upp under sommaren återupptogs den personbaserade underrättelseverksamheten i Finland på samma nivå som tidigare. Det finns flera tiotal anställda inom utländska underrättelsetjänster med permanent stationering i vårt land.
Skyddspolisen har gjort om sin webbplats
Den omarbetade webbtjänsten supo.fi öppnades den 28 oktober. Samtidigt uppdaterades den visuella profilen. Skyddspolisen lägger nu ut även på nätet ännu färskare information om fenomen som hotar den nationella säkerheten och om sin egen verksamhet.
Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, [email protected]
