Hoppa till innehåll

Skyddspolisens årsbok 2021: Finländarna måste förbereda sig på ryska påverkansförsök under Natodebatten 

Utgivningsdatum 29.3.2022 10.08
Pressmeddelande
Skyddspolisens årsbok 2021 bokomslag.

Till de största hoten mot den nationella säkerheten hör rysk bredspektrig påverkan och olaglig underrättelseverksamhet. Enligt Skyddspolisens uppdaterade terrorhotbedömning ligger terrorhotet fortsatt på nivå två på en fyrgradig skala, det vill säga förhöjt hot.

Det krig som Ryssland startat i Ukraina påverkar säkerheten i Europa och Finland både på kort och på lång sikt. Till de största hoten mot den nationella säkerheten hör bredspektrig påverkan, dvs. hybridpåverkan, och olaglig underrättelseverksamhet. Det kommer sannolikt att synas i de ryska påverkansförsöken att Natodebatten blivit livligare i Finland och att det är dags för säkerhetspolitiska lösningar. 

”Hela det finländska samhället bör förbereda sig på olika åtgärder där Ryssland försöker påverka vår beslutsprocess i Natofrågan. Det är myndigheternas uppgift att se till att det går att debattera öppet utan att behöva vara rädd och att säkerställa att utomstående inte kommer åt att påverka Finlands säkerhetspolitiska avgöranden”, säger Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.

Hittills har det inte upptäckts några betydande förändringar i Rysslands verksamhet mot Finland. Rysslands resurser är just nu starkt knutna till Ukraina och även till det egna landet. Situationen kan dock förändras mycket snabbt.

”Skyddspolisens bedömning är att Ryssland sannolikt kommer att utvidga sina cyber- och informationsoperationer från Ukraina västerut. Därför är det troligt att också insatserna mot Finland kommer att öka under de kommande månaderna”, bedömer Pelttari.

Största delen av cyberattackerna på webben är överbelastningsattacker och skadegörelser mot webbplatser. Den som genomför attackerna försöker skapa en bild av en lamslagen samhällsfunktion, även om de i verkligheten inte äventyrar informationen eller de kritiska processerna. Överbelastningsattacker och att avvärja sådana är vardag för företag med webbaserad verksamhet.

I dagsläget har emellertid också hotet om allvarligare fientligt sinnade cyberattacker ökat. Företagen måste hela tiden se till att exempelvis styrelektroniken för energidistribution eller annan kritisk infrastruktur inte går att komma åt direkt på det öppna nätet. 

Till ytterligheterna i metodarsenalen när det gäller bredspektrig påverkan hör våldsamma gärningar som de ryska underrättelseaktörerna har varit beredda att utföra även i EU-länder under det senaste årtiondet. Det finns tydliga bevis exempelvis på rysk militär underrättelseverksamhet när vapenlager förstörts i Tjeckien och Bulgarien och på mord och mordförsök som ryska säkerhets- och underrättelsetjänster begått i Tyskland och Storbritannien.

Terrorhotet beror fortfarande på högerextrem och radikal islamistisk ideologi

Skyddspolisen publicerade sin årsbok för 2021 den 29 mars. I årsboken ingår en uppdaterad terrorhotbedömning. Terrorhotet i Finland ligger enligt Skyddspolisens bedömning fortfarande på nivå två på en fyrgradig skala, det vill säga förhöjt hot. 

Enskilda högerextrema individer och smågrupper utgör ett beaktansvärt terrorhot i Finland. Hotet om våld riktar sig särskilt mot representanter för etniska och religiösa minoriteter och mot politiska beslutsfattare. 

Nätverk som etableras framför allt på sociala medieplattformar, spridning av propaganda och våldbejakande är väsentliga inslag i den högerextrema verksamheten. Också finländare har kopplingar till Siege-kulturen, där anhängare av vit överhöghet uppviglar till våld och raskrig för att störta samhället.

Terrorismen med radikalislamistiska motiv är i Finland i huvudsak inriktad på möjliggörande verksamhet, såsom rekrytering, spridning av propaganda och insamling av medel. Den största förmågan till våldsdåd har de som har stridit eller på annat sätt agerat för terrororganisationer i konfliktområden och de som har våldsam bakgrund.

Det är i synnerhet enskilda individer som utgör en risk för radikalislamistiska terrorattentat. Deras motiv kommer exempelvis från terroristisk propaganda eller händelser som de upplever som kränkande mot islam. De mest sannolika attackerna är fortfarande attacker som enskilda individer utför med lättillgängliga hjälpmedel.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, [email protected]