De nya underrättelselagarna träder i kraft den 1. juni 2019.
För Skyddspolisens verksamhet innebär de nya befogenheterna en betydande reform. Syftet med reformen är att Skyddspolisen allt bättre ska kunna avslöja och förebygga förehavanden som hotar den nationella säkerheten och att Skyddspolisen allt snabbare ska kunna förse statsledningen med alltmer högklassig information.
I och med att lagarna träder i kraft får Skyddspolisen möjlighet till underrättelseinhämtning avseende datatrafik och till nya slags underrättelsemetoder i Finland och utomlands. Nya befogenheter börjar tillämpas genast när lagen träder i kraft, men det kommer att ta sin tid att skapa full operativ förmåga.
Skyddspolisen utvecklas genom att utbilda personalen samt genom att rekrytera nya experter. Därtill omstruktureras organisationen och en del verksamhetsmodeller ändras.
Enligt sin nya organisation indelas Skyddspolisen i nio enheter varav tre är helt nya, dvs. staben samt enheterna för underrättelseverksamhet och digitala tjänster. De övriga enheterna är interna tjänster, terrorismbekämpning, kontraspionage, region, säkerhetsutredningar och inhämtning.
I och med de nya lagarna reformeras även övervakningen av Skyddspolisen. En ny underrättelsetillsynsombudsman börjar övervaka Skyddspolisens verksamhet. Samtidigt stärks även den interna laglighetsövervakningen inom Skyddspolisen. Riksdagens underrättelsetillsynsutskott börjar i sin tur utöva parlamentarisk kontroll. Därutöver övervakas Skyddspolisen av inrikesministeriet.
