Det ryska underrättelse- och påverkanshotet mot Finland fortsatt förhöjt
Hotet om ryska underrättelseaktiviteter och rysk påverkan är fortsatt förhöjt trots att verksamhetsförutsättningarna för personbaserad underrättelseinhämtning har försvagats. Det har inte skett några betydande förändringar i terrorhotet mot Finland.
Rysslands agerande är fortsatt det största hotet mot Finlands nationella säkerhet. Ryssland behandlar Finland som en ovänlig stat och riktar spionage och bredspektrig påverkan mot Finland. Medlemskapet i Nato skyddar emellertid Finland från de mest kraftfulla åtgärderna. Rysslands huvudsakliga mål när det gäller att påverka Finland är att skapa en skrämseleffekt och att påverka utformningen av vårt Natomedlemskap.
Genom kontraspionage, utvisning av underrättelseofficerare och en strikt viseringspolitik lyckades Finland i fjol försvaga verksamhetsförutsättningarna för Rysslands personbaserade underrättelseinhämtning, men underrättelsehotet kvarstår. Det kan särskilt gälla de finländare som fortfarande reser till eller vistas i Ryssland eller mot finländare i tredjeländer.
Det förhöjda underrättelse- och påverkanshotet gäller i synnerhet cyberrymden och den kritiska infrastrukturen. Det är däremot fortfarande inte sannolikt med massiv påverkan som slår ut infrastruktur i Finland inom den närmaste framtiden.
Instrumentalisering av migranter är ett sätt för Ryssland att visa sitt missnöje över Finlands Natomedlemskap och överhuvudtaget visa vad som följer av handlingar de upplever som ovänliga.
Skyddspolisen bedömer att Ryssland inte har någon orsak att ändra sitt agerande vid gränsen inom den närmaste framtiden.
”Hotet är långvarigt; det här är ett lätt sätt för Ryssland att få Finland att vara på helspänn”, konstaterar Teemu Turunen, tf. chef för Skyddspolisen.
I höstas ändrade Ryssland sin etablerade praxis vid gränsen mot Finland och började släppa fram personer som saknade giltiga resedokument till gränsövergångsställena.
Det har inte skett några betydande förändringar i terrorhotet mot Finland
Terrorhotet ligger kvar på nivå två på en fyrgradig skala, dvs. förhöjt hot. Det mest sannolika hotet om terrorattentat i Finland utgörs av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. Det är sannolikt att de som radikaliseras i Finland allt oftare är minderåriga.
I Europa har hotet om terrordåd med radikalislamistiska motiv ökat under det senaste året. Hotet ökar särskilt till följd av koranbränningarna i Europa och konflikten mellan terrororganisationen Hamas och Israel. Det ökade hotet på andra håll i Europa har inte i någon betydande grad påverkat hotnivån i Finland. En uppdaterad terrorhotbedömning ingår i Skyddspolisens årsbok.
Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 69 81, [email protected]
