Finland måste förbereda sig på ökad rysk påverkan
När kriget i Ukraina tar slut flyttar Ryssland de frigjorda resurserna någon annanstans. Det innebär ett allt större hot också mot Finland.
Det ryska hotet mot vårt land är allvarligt och någon utveckling mot det bättre är inte i sikte. När kriget i Ukraina tar slut frigörs ryska resurser för påverkan på andra håll. Ryssland vill driva sina politiska mål med alla medel, men ett krigsslut i Ukraina kommer också att förbättra dess kapacitet till fientlig verksamhet på andra håll i Europa.
I lägesbilden för både underrättelseinhämtning och bredspektrig påverkan har de proxyaktörer som olika stater använder varit alltmer framträdande. Ett exempel på användning av proxyaktörer är den ryska sabotageverksamheten i Europa med kopplingar till den militära underrättelsetjänsten GRU. Ryssland försöker med hjälp av dessa mellanhänder sopa igen spåren efter sig. Syftet med ryska sabotage är att påverka den allmänna opinionen och medborgarnas säkerhetskänsla och att belasta myndigheterna. Det huvudsakliga målet just nu är att underminera västvärldens stöd till Ukraina.
Finland har än så länge inte varit föremål för kraftig påverkan från Rysslands sida, utan påverkansarbetet har framför allt riktats mot stora EU-länder, men samtidigt också mot länder som har en stor rysk minoritet eller proryska partier. Situationen kommer ändå sannolikt att förändras om Ryssland får möjlighet att kanalisera sina till Ukraina knuta resurser åt annat håll.
”Den västliga underrättelsegemenskapen har en mycket enhetlig syn på det ökande hotet från Ryssland. Som Östersjöstat med gräns mot Ryssland måste Finland förbereda sig på ökad rysk påverkan”, säger chefen för Skyddspolisen Juha Martelius. Skyddspolisen offentliggjorde sin översikt av den nationella säkerheten den 4 mars.
Både Ryssland och Kina riktar kontinuerligt och aktivt spionage mot Finland. Vårt land intresserar också vissa tredjeländer, såsom Iran, ur underrättelsesynpunkt. De ryska underrättelsetjänsternas cyberverksamhet mot Finland har ökat och blivit ännu mer fokuserad, huvudsakligen med inriktning på statsförvaltningen och utrikes- och säkerhetspolitiken.
Terrorhotet har ökat något
Flera samtidiga negativa utvecklingar har skett i det internationella säkerhetsläget och de påverkar terrorhotet också i Finland. Det rör sig bland annat om konflikterna i Mellanöstern, de Isil-nätverk som aktiverats i Europa, de internationella högerextrema nätverken och radikaliseringen av minderåriga. Också i Finland har terrorhotet ökat något, men landet framstår ändå inte som ett särskilt attackmål för internationell terrorism.
Det mest sannolika hotet om terrorattentat hos oss utgörs fortsatt av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. Det mest sannolika är en attack mot civilbefolkningen på offentlig plats med hjälp av lättillgängliga redskap såsom kniv, fordon eller skjutvapen.
Skyddspolisen har övergått från den tidigare fyrgradiga skalan till en femgradig skala för att beskriva terrorhotet. På den nya skalan ligger hotet på nivå tre, dvs. förhöjt hot, vilket är något högre än nivå två på den tidigare skalan. En femgradig skala gör det möjligt att beakta mindre förändringar än tidigare i hotbedömningen. En uppdaterad terrorhotbedömning ingår i Skyddspolisens översikt av den nationella säkerheten.
Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 69 81, [email protected]
