Hyppää sisältöön

De nya underrättelselagarna anger takten för Skyddspolisens jubileumsår – möjligheterna att bekämpa hot mot den nationella säkerheten förbättras påtagligt

Utgivningsdatum 21.3.2019 9.00 | Publicerad på svenska 13.10.2020 kl. 16.12
Pressmeddelande

Den nya underrättelselagstiftningen ger Skyddspolisen bättre möjligheter än förr att förebygga allvarliga hot som allra mest äventyrar den nationella säkerheten. Sådana hot kan vara till exempel främmande staters underrättelseverksamhet mot Finland eller terrorism.

Som det framgår av Skyddspolisens nya årsbok, var 2018 ett aktivt år i synnerhet i fråga om statligt cyberspionage. Underrättelsemässigt är Finland av särskilt intresse för Ryssland och Kina.

Skyddspolisen fyller i år 70 år, och med anledning av jubileet är den i dag utgivna årsboken mera omfattande än vanligen.

De nya underrättelselagarna förbättrar avsevärt Skyddspolisens underrättelseförmåga

Skyddspolisen har även i framtiden till uppgift att framför allt förebygga hot, såsom spionage och terrorism, mot statens säkerhet. I fortsättningen kommer emellertid en allt viktigare roll spelas även av att Skyddspolisen tillhandahåller till statsledningen och andra myndigheter proaktiv och analyserad underrättelseinformation.

"Skyddspolisen har under de senaste åren genomgått snabba ändringar, och i och med de nya lagarna kommer Skyddspolisen att genuint bli en modern säkerhets- och underrättelsetjänst", säger chefen för Skyddspolisen, Antti Pelttari.

Det är verkligen nödvändigt med denna ändring, för Finlands säkerhetsmiljö har under de senaste åren snabbt förändrats.

"Hotet om terrorism har ökat på bara några år och samtidigt har utvecklingen i våra närområden ytterligare förstärkt den olagliga underrättelseverksamhet som främmande makter bedriver mot Finland. Vi har till uppgift att för vår del se till att Finland även i framtiden är världens tryggaste land", säger Pelttari.

Skyddspolisen fyller i år 70 år, och samtidigt firas 100-årsjubileet för den finländska säkerhetspolisen. Med anledning av jubileet utgav Skyddspolisen i dag en årsbok som är mera omfattande än vanligen och innehåller även en översikt, skriven av professor Kimmo Rentola, över den finländska säkerhetspolisens historia.

Cyberspionagevärlden har blivit aggressivare

Underrättelselagarna effektiverar väsentligt Skyddspolisens verksamhet när det gäller till exempel bekämpning av cyberspionage, dvs. nätspionage, ty lagarna ger möjlighet att med hjälp av underrättelseinhämtning avseende datatrafik själv upptäcka främmande staters cyberspionage i datanät.

"Cyberspionagevärlden har blivit aggressivare och intrång i system görs rentav med våld", säger chefen för Skyddspolisens cybersektion, Jyrki Kaipanen, i Skyddspolisens årsbok.

År 2018 fick Skyddspolisen kännedom om ett flertal fall av cyberspionage där en statlig aktör misstänks ha legat bakom verksamheten. Spioneriet riktade sig mot finska staten, företag och privatpersoner.

Cyberspionaget inriktar sig inte nödvändigtvis längre direkt på den organisation som är av särskilt intresse, utan i stället på andra, målorganisationen närstående organisationer och personer som är mindre medvetna om betydelsen av IT-säkerhet. Dessa närstående aktörer kan utnyttjas antingen för direkt informationsinhämtning eller som kanaler in i den egentliga målorganisationens system.

I synnerhet Rysslands och Kinas underrättelsetjänster hyser intresse för Finland

I förhållande till landets storlek finns det fortfarande ett rätt stort antal representanter för utländska underrättelsetjänster i Finland. Finland är av intresse i synnerhet för ryska och kinesiska underrättelsetjänster.

Främmande staters underrättelseverksamhet har som mål att förutse olika delområden i den finländska politiken och att påverka det politiska beslutsfattandet. Tyngdpunkten i de utländska underrättelseintressena i Finland låg år 2018, liksom de föregående åren, bland annat på Natodebatten, de utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjerna, Finlands ställning i EU:s sanktionspolitik och säkerhetsläget i Östersjöområdet.

Därtill noterade Skyddspolisen i fjol att utländska underrättelsetjänster även visade intresse för Finlands verksamhet som ordförande i Arktiska rådet, underrättelselagstiftningen under beredning och Finlands militära samarbete på det internationella planet.

Trots allt aktivare cyberspionage siktar underrättelsetjänster fortfarande på att hitta och värva även hemliga personkällor i syfte att med hjälp av dem inhämta information som annars inte skulle vara tillgänglig.

Främmande staters underrättelseorganisationer strävar också efter att värva medhjälpare som kan utnyttjas i försök att direkt eller indirekt påverka det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen.

Hotet om terrorism kvar på förhöjd nivå

Hotet om terrorism höll sig hela året 2018 på bedömningsnivå 2 på den fyrgradiga skalan, dvs. på nivå förhöjt hot. Det mest betydande hotet om terrorism utgörs i Finland fortfarande av enskilda aktörer och små grupperingar som hittar sin motivation i radikalislamistisk propaganda eller terroristorganisationers uppmaningar. Dessa personer har sannolikt antingen direkta eller indirekta kontakter med radikalislamistiska nätverk eller organisationer.

Antalet målpersoner för terrorismbekämpningen är cirka 370. En allt större del av dem har antingen deltagit i en väpnad konflikt, uttryckt sin vilja att delta i väpnad verksamhet eller mottagit terroristisk utbildning. Utländska terroriststridande från Finland har i synnerhet inom ISIL uppnått höga positioner, och de har ett omfattande nätverk av förbindelser inom organisationen.

Tilläggsuppgifter

Närmare information om alla ovannämnda teman finns i Skyddspolisens årsbok. Därtill berättar årsboken även till exempel varför klimatförändringen är av intresse för Skyddspolisen och hur vi med hjälp av bevakning kom på spåren av en främmande stats spionageoperation. Ytterligare tar årsboken en titt på historien.