Rysslands stormaktsambition kvarstår även efter kriget
Ryssland strävar efter att öka sin underrättelseförmåga i Finland när kriget i Ukraina i sinom tid upphör. Ryssland vill sannolikt efter kriget återupprätta sina relationer med västländerna, inklusive med Finland, men dess stormaktsambitioner ändras inte.
Skyddspolisens bedömning av hur det ryska hotet kommer att utvecklas är densamma som för ett år sedan: säkerhetsläget i Finland kan försämras ytterligare när Rysslands anfallskrig i Ukraina upphör. Ryssland förbereder sig på att återställa sin i och med kriget försämrade underrättelseförmåga i Europa, i synnerhet sin personbaserade underrättelseinhämtning. De resurser för underrättelse och påverkan som är bundna till Ukraina frigörs efter kriget och kan då användas på annat håll. Till följd av Finlands Natomedlemskap och läge mellan Östersjön och det arktiska området har Ryssland ett ständigt intresse för oss. Det nuvarande osäkra säkerhetsläget leder till att den underrättelseinformation som Skyddspolisen producerar för statsledningen får ökad tyngd.
Även om kriget inte ser ut att upphöra inom den närmaste framtiden blir västländerna, inklusive Finland, tvungna att ta ställning till hur de ekonomiska och politiska relationerna med Ryssland ska återupprättas efter kriget. Ryssland vill återfå fotfästet både inom underrättelseverksamheten och inom politisk och ekonomisk påverkan, där ett av de huvudsakliga målen är att lätta på sanktionerna mot landet. Rysslands eventuella samarbetsvilja ändrar inte på dess uttalade motsättningar med väst. Rysslands strategiska mål är fortfarande att uppnå en ställning som stormakt. Den här bedömningen ingår i skyddspolisens Översikt av den nationella säkerheten, som publicerades den 10 mars vid riksdagens underrättelsetillsynsutskotts offentliga hörande.
"Om relationerna ens delvis återställs, leder det till att det ryska underrättelsehotet mot Finland blir mångsidigare. Vid sidan av de tidigare metoderna kommer Ryssland att använda sig av sådana tillvägagångssätt, som redan visat sig fungera i dagens läge. Till exempel använder sig Ryssland i stor utsträckning av proxyaktörer och underrättelseinhämtning som sker från Ryssland", säger chefen för skyddspolisen Juha Martelius.
Varken Finland eller de övriga nordiska länderna har hittills stått i centrum för Rysslands påverkan och Finland har inte heller varit mål för ryskt sabotage. Rysslands påverkan mot Finland kan ändå te sig mer omfattande än den i verkligheten är, eftersom man lätt attribuerar olika händelser till Ryssland. Det här leder till ökad rädsla för Ryssland.
Förutom Ryssland riktar också Kina ständig underrättelseverksamhet mot Finland. Kinas cyberoperationer riktar sig fortfarande mot vår utrikes- och säkerhetspolitik, men under de senaste åren har de i allt högre grad inriktat sig på västerländsk kritisk infrastruktur.
Stormakterna utnyttjar ekonomiska och teknologiska beroendeförhållanden för påtryckningar
När staterna i konkurrensen om den teknologiska utvecklingen och de råvaror den kräver strävar efter att trygga sin egen ställning får den av företagen kontrollerade ekonomiska sektorn ökad betydelse för den nationella säkerheten. Skyddspolisen känner till flera fall av cyberspionage, där statliga aktörer under de senaste åren har lyckats göra intrång i systemen hos finländska uppstartsföretag. Det brukar oftast vara Ryssland eller Kina som ligger bakom statlig underrättelseverksamhet.
De stormakter som kontrollerar energi, råvaror, teknologi samt leverans- och produktionskedjor har därmed medel för att utöva påtryckningar på andra länder som är beroende av dessa. Kina har till exempel tagit kontroll över en betydande del av produktionskedjorna för kritiska mineraler och använder det här för att begränsa exporten av kritiska mineraler från Kina.
Med tanke på den nationella säkerheten är det av avgörande betydelse att försäkra sig om att Finlands statsledning kan fatta sina beslut med Finlands intresse i centrum. Skyddspolisen har under det senaste året stärkt sin roll inom den ekonomiska säkerheten.
I Översikten av den nationella säkerheten ingår också en uppdaterad terrorhotbedömning. I Finland ligger terrorhotet fortfarande på nivå tre på vår femgradiga skala, dvs. hotet är förhöjt.
Mer information
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, [email protected]
