Skyddspolisen - Pressmeddelanden och nyheter

Myndigheternas gemensamma operation avvärjde Rysslands cyberspionage

Wed, 08 Apr 2026 06:46:00 GMT

Myndigheternas internationella samarbetsoperation har lyckats störa Rysslands militära underrättelsetjänst GRU:s cyberspionageverksamhet genom att förhindra användningen av ett globalt cyberspionagenätverk som består av komprometterade nätverksenheter. Skyddspolisen och Cybersäkerhetscentret vid Traficom deltog i denna operation som leddes av FBI i USA.

En GRU-anknuten cyberhotaktör som också är känd med namnen APT28, Fancy Bear och Forest Blizzard har under de senaste åren speciellt utnyttjat dåligt skyddade hemroutrar som en del av sin globala cyberspionageinfrastruktur. Den internationella samarbetsoperationen har riktats mot TP-Link routrar som GRU har kapat och där man inte har åtgärdat sårbarheten CVE-2023-50224. Denna sårbarhet gör det möjligt för attackeraren att avslöja lagrade inloggningsuppgifter med en informationsförfrågan och utnyttja dem med att kapa enheten för attackerarens bruk.

GRU har använt kapade nätverksenheter för att spionera enheternas användare genom att ändra enheternas namnserverinställningar (DNS). Detta har möjliggjort genomförandet av så kallade mellanhandsattacker (adversary-in-the-middle) och dekryptering av krypterad nätverkstrafik. Kapade nätverksenheter har också kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören. GRU:s verksamhet har varit inriktad på sekretessbelagda uppgifter om militär verksamhet, statsförvaltning och kritisk infrastruktur.

I Finland avvärjde Skyddspolisen och Cybersäkerhetscentret tillsammans cyberhot som riktades mot Finland och som genomfördes via Finland. Under den gemensamma operationen informerade myndigheterna ägarna till riskroutrarna, rensade de enheter som GRU hade förmåga att ta sig in i och hindrade GRU från att få tillgång till enheterna i samarbete med deras ägare. De ryska underrättelsetjänsterna utgör dock ett kontinuerligt och långvarigt underrättelse- och cyberhot mot Finland, och upplösningen av ett enda enhetsnätverk undanröjer inte hotet.

Alla kan förebygga cyberspionage genom att skydda sina enheter hemma

Myndigheterna varnar för att Ryssland använder svagt skyddad nätverksutrustning som är ansluten till internet runt om i världen för informationsinhämtning. Syftet med varningen är att uppmuntra ägare av utrustning och informationssäkerhetsexperter att genom egna åtgärder minska möjligheterna till nätspionage.

En svagt skyddad router kan utan ägarens vetskap möjliggöra cyberspionage eller annan skadlig verksamhet. Alla finländare kan förbättra säkerheten i nätet genom att ta hand om sin egen nätverksutrustning. Det är bra att hålla utrustning, applikationer och program uppdaterade och installera uppdateringar regelbundet. När utrustningen i hemnätet är aktuell, uppdaterad och stöds av tillverkaren minskar risken betydligt för att den används i cyberangrepp.

På Cybersäkerhetscentrets webbsidor hittar du mer information om att skydda dina enheter:

Informationssäkerheten i hemnätet och routern | Cybersäkerhetscentret

FBI publicerade myndigheternas gemensamma varning 7.4.2026:

Russian GRU Exploiting Vulnerable Routers to Steal Sensitive Information | Internet Crime Complaint Center

Teknisk information om APT28:s verksamhet:

APT28 exploit routers to enable DNS hijacking operations | NCSC-UK

Ytterligare information
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi
Traficoms medietjänst, tfn 029 534 5648

Språkfel har rättats den 8.4 kl. 16.18.

]]>

Rysslands stormaktsambition kvarstår även efter kriget

Tue, 10 Mar 2026 08:07:00 GMT

Skyddspolisens bedömning av hur det ryska hotet kommer att utvecklas är densamma som för ett år sedan: säkerhetsläget i Finland kan försämras ytterligare när Rysslands anfallskrig i Ukraina upphör. Ryssland förbereder sig på att återställa sin i och med kriget försämrade underrättelseförmåga i Europa, i synnerhet sin personbaserade underrättelseinhämtning. De resurser för underrättelse och påverkan som är bundna till Ukraina frigörs efter kriget och kan då användas på annat håll. Till följd av Finlands Natomedlemskap och läge mellan Östersjön och det arktiska området har Ryssland ett ständigt intresse för oss. Det nuvarande osäkra säkerhetsläget leder till att den underrättelseinformation som Skyddspolisen producerar för statsledningen får ökad tyngd.

Även om kriget inte ser ut att upphöra inom den närmaste framtiden blir västländerna, inklusive Finland, tvungna att ta ställning till hur de ekonomiska och politiska relationerna med Ryssland ska återupprättas efter kriget. Ryssland vill återfå fotfästet både inom underrättelseverksamheten och inom politisk och ekonomisk påverkan, där ett av de huvudsakliga målen är att lätta på sanktionerna mot landet. Rysslands eventuella samarbetsvilja ändrar inte på dess uttalade motsättningar med väst. Rysslands strategiska mål är fortfarande att uppnå en ställning som stormakt. Den här bedömningen ingår i skyddspolisens Översikt av den nationella säkerheten, som publicerades den 10 mars vid riksdagens underrättelsetillsynsutskotts offentliga hörande.

"Om relationerna ens delvis återställs, leder det till att det ryska underrättelsehotet mot Finland blir mångsidigare. Vid sidan av de tidigare metoderna kommer Ryssland att använda sig av sådana tillvägagångssätt, som redan visat sig fungera i dagens läge. Till exempel använder sig Ryssland i stor utsträckning av proxyaktörer och underrättelseinhämtning som sker från Ryssland", säger chefen för skyddspolisen Juha Martelius.

Varken Finland eller de övriga nordiska länderna har hittills stått i centrum för Rysslands påverkan och Finland har inte heller varit mål för ryskt sabotage. Rysslands påverkan mot Finland kan ändå te sig mer omfattande än den i verkligheten är, eftersom man lätt attribuerar olika händelser till Ryssland. Det här leder till ökad rädsla för Ryssland.

Förutom Ryssland riktar också Kina ständig underrättelseverksamhet mot Finland. Kinas cyberoperationer riktar sig fortfarande mot vår utrikes- och säkerhetspolitik, men under de senaste åren har de i allt högre grad inriktat sig på västerländsk kritisk infrastruktur.

Stormakterna utnyttjar ekonomiska och teknologiska beroendeförhållanden för påtryckningar

När staterna i konkurrensen om den teknologiska utvecklingen och de råvaror den kräver strävar efter att trygga sin egen ställning får den av företagen kontrollerade ekonomiska sektorn ökad betydelse för den nationella säkerheten. Skyddspolisen känner till flera fall av cyberspionage, där statliga aktörer under de senaste åren har lyckats göra intrång i systemen hos finländska uppstartsföretag. Det brukar oftast vara Ryssland eller Kina som ligger bakom statlig underrättelseverksamhet.

De stormakter som kontrollerar energi, råvaror, teknologi samt leverans- och produktionskedjor har därmed medel för att utöva påtryckningar på andra länder som är beroende av dessa. Kina har till exempel tagit kontroll över en betydande del av produktionskedjorna för kritiska mineraler och använder det här för att begränsa exporten av kritiska mineraler från Kina.

Med tanke på den nationella säkerheten är det av avgörande betydelse att försäkra sig om att Finlands statsledning kan fatta sina beslut med Finlands intresse i centrum. Skyddspolisen har under det senaste året stärkt sin roll inom den ekonomiska säkerheten.

I Översikten av den nationella säkerheten ingår också en uppdaterad terrorhotbedömning. I Finland ligger terrorhotet fortfarande på nivå tre på vår femgradiga skala, dvs. hotet är förhöjt.

Mer information

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen söker språkkunniga HUMINT-operatörer – anmäl ditt intresse per brev

Tue, 03 Mar 2026 10:34:00 GMT

Skyddspolisen har inlett en ovanlig kampanj där säkerhets- och underrättelsetjänsten söker flera personbaserade underrättelseinhämtare (HUMINT-operatörer, från engelskans human intelligence) till ordinarie tjänster. För uppdragen inom personbaserad underrättelseinhämtning söker man i första hand personer som kan ryska eller kinesiska, men även personer som kan franska, spanska eller något mer ovanligt språk kan lämpa sig för uppdragen.

HUMINT-operatörer fungerar i spetsen för skyddspolisens underrättelseinsatser både i Finland och utomlands och samlar in information om hot mot den nationella säkerheten i Finland. I arbetet samlas information in från skyddspolisens personkällor genom social interaktion. Den insamlade underrättelsen kan i bästa fall avsevärt främja Finlands säkerhet.

Sociala färdigheter är viktiga för en HUMINT-operatör – inte en viss utbildning eller erfarenhet

Personbaserad underrättelseinhämtning är långsiktigt och ansvarsfullt arbete i skuggorna. Arbetet lämpar sig för helt vanliga människor som är öppna och lätta att närma sig, men som inte vill stå i rampljuset. Utöver språkkunskaperna är interaktionsfärdigheter, stresstålighet, kreativitet och förmåga att arbeta i grupp väsentliga färdigheter.

”Vi hoppas hitta personer som är intresserade av uppdragen och har mycket olika och mångsidiga bakgrunder. I underrättelseuppdrag är det en fördel att kunna smälta in. HUMINT-operatörer behöver till exempel inte ha tidigare myndighetserfarenhet”, säger Pekka Hiltunen, chef för skyddspolisens underrättelseavdelning.

Du kan meddela ditt intresse för uppdragen genom att skicka brev per post till skyddspolisen. Till brevet bifogas en meritförtecknings- och motivationsblankett som skrivs ut från skyddspolisens webbplats samt en kort video på ett USB-minne. Skyddspolisen kan erbjuda lämpliga personer bland de intresserade ordinarie tjänster som HUMINT-operatörer. Flera tjänster finns tillgängliga och de kan vara placerade på orter runt om i landet där skyddspolisen har verksamhet. Breven ska vara skyddspolisen tillhanda senast 27.3.2026.

Bekanta dig med kampanjen och läs mer om uppdraget som HUMINT-operatör:

Ett inflytelserikt arbete i skuggorna är bara ett brev bort

Mer information till media och intervjuförfrågningar åt Pekka Hiltunen:
Skyddspolisens kommunikation
media@supo.fi och tfn 050 4026 981

]]>

Skyddspolisen gjorde över 109 000 säkerhetsutredningar år 2025

Fri, 27 Feb 2026 08:01:00 GMT

År 2024 gjorde skyddspolisen för första gången över hundra tusen säkerhetsutredningar. Denna gräns överskreds också i fjol även om det totala antalet, 109 000 utredningar, var några tusen mindre än året innan då antalet uppgick till nästan 115 000.

Antalet helt nya utredningar uppgick till cirka 88 000. Utöver dessa utnyttjades befintliga säkerhetsutredningar cirka 21 000 gånger när människor fick nya arbetsuppgifter.

Över hälften av utredningarna, cirka 47 000, var begränsade. Begränsade säkerhetsutredningar görs till exempel när en anställd i sina arbetsuppgifter har tillgång till lokaler som ska skyddas med avseende på säkerheten. Antalet normala utredningar var nästan lika stort, cirka 40 000. Omfattande säkerhetsutredningar görs fortfarande endast i specialfall. I fjol gjordes drygt 600 omfattande utredningar.

Skyddspolisen har särskilt utvecklat utnyttjandet av intervjuer i säkerhetsutredningsförfarandet. Intervjuer kan vid behov ordnas oberoende av säkerhetsutredningens omfattning. I fjol gjordes över 900 säkerhetsutredningsintervjuer.

Observationer som gjorts i säkerhetsutredningarna meddelades till arbetsgivarna i cirka tre procent av utredningarna

I en säkerhetsutredning utreds personens bakgrund så att det kan säkerställas att personen är pålitlig i förhållande till den arbetsuppgift som utredningen gäller. Skyddspolisen tillämpar en helhetsbedömning i sin utredning och informerar de organisationer som ansökt om en säkerhetsutredning endast om sådant som är relevant med tanke på arbetsuppgiften.

I fjol informerade skyddspolisen arbetsgivarna cirka 2 600 gånger om omständigheter som framkommit i säkerhetsutredningarna, dvs. i cirka tre procent av utredningarna. Arbetsgivarna kan använda denna information som stöd för sina rekryteringsbeslut eller när de bedömer om en person kan fortsätta i sitt arbete.

I fjol slutfördes nästan alla utredningar på mindre än två månader. I genomsnitt var handläggningstiden 12 vardagar, dvs. något över två veckor.

Mer information

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Chefs kolumn: Den ekonomiska säkerhetens betydelse framhävs i den transaktionella världen

Mon, 15 Dec 2025 08:18:00 GMT

Ekonomins och näringslivets betydelse för den nationella säkerheten ökar när relationerna mellan länderna förändras från värdebaserade mot allt mer transaktionella partnerskap. I synnerhet konkurrensen om disruptiv teknologi får auktoritära länder, framför allt Kina och Ryssland, att använda alla medel för att förbättra sin egen konkurrenskraft.

Disruptiva teknologier är teknologier som utvecklas snabbt och som ändrar vår uppfattning om kritiska resurser när de införs. Till exempel när elmotorer vinner terräng vid sidan av förbränningsmotorer försvagas oljans betydelse som världens viktigaste resurs, och sällsynta jordmetaller som behövs i batterier blir viktigare. Kvantteknologi är ett exempel på disruptiv teknologi där Finland har en exceptionellt stark ställning.

Kina och Ryssland försöker med både lagliga och olagliga metoder komma åt teknologiska innovationer även i Finland. Investeringar, företagsförvärv, spionage och teknologiöverföringar som görs med hjälp av forskningssamarbete är alla metoder som till exempel Kina använder.

Cyberspionage kan beröva uppstartsföretag deras framtid

Nya uppstartsföretag är ofta särskilt utsatta för verksamhet som strider mot Finlands säkerhet och intressen, eftersom deras säkerhetskultur och resurser ännu inte är på samma nivå som i storföretag som har erfarenhet av att skydda sig.

Om ett uppstartsföretag förlorar sin innovation till exempel på grund av cyberspionage berövas företaget vanligen också sin framtid. Samtidigt lider Finlands nationella intresse om vi förlorar ett exportföretag som skulle kunna bli framgångsrikt i framtiden, som eventuellt skulle bygga en underleverantörskedja och främja den ekonomiska tillväxten.
Skyddspolisen är en säkerhets- och underrättelsetjänst som skaffar information till Finlands statsledning om stormakternas mål och avvärjer hot mot den nationella säkerheten som är riktade mot det finländska näringslivet.

För att avvärja hot mot ekonomin och näringslivet krävs samarbete mellan företag och myndigheter. Det räcker inte att skydda endast kritisk infrastruktur, utan vi måste också kunna skydda kritiska produktions- och värdekedjor. Information från företag förbättrar myndigheternas förståelse för fenomen inom ekonomisk säkerhet, och skyddspolisens underrättelser hjälper företagen att skydda sig effektivt.

Skyddspolisen måste kunna utnyttja utvecklingen av teknologier även i sitt eget arbete. I framtiden kräver detta allt fler strategiska partnerskap med teknologiföretag.

Juha Martelius
Chef för skyddspolisen

]]>

Mirkka Kreus har inlett sitt uppdrag som stabschef vid skyddspolisen

Thu, 16 Oct 2025 07:30:00 GMT

Licentiat i förvaltningsvetenskap Mirkka Kreus har i början av september tillträtt som stabschef vid skyddspolisen. Hon återvände till skyddspolisen efter att ha arbetat i knappt två år vid inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet. Kreus har en lång karriär inom skyddspolisen bakom sig, med erfarenhet från flera olika avdelningar. Innan hon övergick till inrikesministeriet var hon senast chef för underrättelseavdelningen.

"Jag har tagit mig an detta uppdrag med entusiasm. Skyddspolisen befinner sig i förändring och vi gör just nu val kring hur myndigheten ska utvecklas. I det nuvarande säkerhetsläget betonas den civila underrättelsetjänstens roll, vilket gör arbetet vid skyddspolisen mycket intressant", säger Kreus.

Staben stöder skyddspolisens ledning och avdelningar i strategiskt viktiga frågor och erbjuder bland annat juridiskt stöd samt koordinerar skyddspolisens analysverksamhet, internationella relationer, nationella partnerskap och kommunikation.

Ytterligare information
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen har flyttat till Gardesstaden

Mon, 15 Sep 2025 06:00:00 GMT

Skyddspolisen (Supo) har flyttat in i sitt nya kontorshus i Gardesstaden i Helsingfors. Den nya byggnaden ligger längs Fabiansgatan och är helt unik i sitt slag i Finland när det gäller säkerhetslösningar.

"För första gången i Skyddspolisens historia får vi tillgång till lokaler som är planerade för säkerhets- och underrättelsetjänstens arbetsmetoder. Byggnaden kan med rätta kallas Finlands säkraste hus", säger Juha Martelius, chef för Skyddspolisen.

Byggnadens arkitektur och funktioner tar hänsyn till de exceptionella hot som uppstår på grund av Skyddspolisens verksamhet. I konceptet för byggnadens arbetslokaler har målet varit att skapa jämvikt mellan gemenskap och de mycket strikta säkerhetskrav som kännetecknar Skyddspolisen. De flexibla lokalerna är avsedda att tjäna Skyddspolisen långt in i framtiden.

"Skyddspolisens anställda har i flera årtionden väntat på moderna arbetslokaler, så vi ser mycket fram emot att komma igång i Gardets kvarter", säger Martelius.

I kvarteret blir Skyddspolisen granne med försvarsministeriet och Huvudstaben. Där den 140 meter långa nya byggnaden nu ligger låg tidigare en av Huvudstabens kontorsbyggnader.

En tidlös fasad i ett historiskt sammanhang

Den nya byggnaden har ritats av Anttinen Oiva Arkkitehdit, vars förslag Adagio vann idétävlingen om byggnaden. Byggnadens ljusa tegelmurade fasad och klassiska arkitektur gör att den vackert smälter in i den historiska stadsbilden i Gardesstaden.

Kontorsbyggnaden har planerats i nära samarbete med skyddspolisen och Senatfastigheter, som låtit uppföra den. SRV Rakennus Oy ansvarade för byggentreprenaden enligt en alliansmodell. Grundstenen till byggnaden lades i september 2022. Drygt ett år senare firades taklagsfest, och skyddspolisen tog emot byggnaden i februari 2025.

Tidigare verkade skyddspolisen och dess föregångare i över hundra år i en traditionsrik fastighet på Bangatan i Rödbergen, tills lokalerna nådde slutet av sin livscykel. De senaste åren har skyddspolisen arbetat i tillfälliga lokaler. Byggnaden i Gardets kvarter innebär ett nytt hem för den finska civila underrättelseinhämtningen.

Skyddspolisens nya besöksadress är Gardesgränd 3

Ingången till den nya byggnaden ligger på Gardesgränd, invid Observatorieberget. Den nya besöksadressen är Gardesgränd 3, 00130 Helsingfors. På grund av byggarbetet är det ingen genomfart genom Gardesgränd, utan det är möjligt att komma dit endast från Fabiansgatan.

Övriga kontaktuppgifter förblir oförändrade:

Postadress: PB 151, 00121 Helsingfors
Telefonnummer (växel): 0295 480 131
E-post: kirjaamo@supo.fi

Ytterligare information
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Hotnivån mot cybersäkerhet har förblivit förhöjd – antalet allvarliga incidenter ökar

Fri, 29 Aug 2025 06:19:00 GMT

Enligt de incidenter som anmälts till Cybersäkerhetscentret vid Traficom är finska organisationer fortfarande föremål för fientlig cyberverksamhet och antalet allvarliga dataintrång och försök till sådana har ökat. Antalet allvarliga incidenter som utretts av Cybersäkerhetscentret har mer än fördubblats jämfört med i fjol. Observationerna av sårbarheter i programvaror har också ökat tydligt, vilket avsevärt ökar cyberhotet i samhället. Traficom och Skyddspolisen anser dock fortfarande att sannolikheten för cyberangrepp som skulle lamslå samhället i stor utsträckning är liten.

Allvarliga sårbarheter utnyttjas allt snabbare

På basis av anmälningar till Cybersäkerhetscentret är hotnivån mot cybersäkerheten fortfarande förhöjd i Finland. Under det senaste året har antalet allvarliga incidenter ökat klart och till exempel flera organisationer har utsatts för utpressningsprogram.

Sårbarheter i programvaror har också ökat. Särskilt oroväckande är hur snabbt nya sårbarheter utnyttjas i angrepp. Denna utvecklingsriktning är en tydlig förändring jämfört med i fjol.

Den ökande mängden nätfiske- och bedrägerimeddelanden är ett växande problem

Den ökade mängden nätfiske- och bedrägerimeddelanden är ett växande problem. Under det föregående kvartalet ökade antalet bedrägeri- och nätfiskemeddelanden som anmälts till centret med 64 procent. Siffrorna påverkas av månatliga variationer. Vissa teman blir vanligare i bedrägerier beroende på årstid. Nätfiskemeddelanden med bank som tema har befäst sin ställning. Dessa förändringar i cybersäkerhetshotens landskap utmanar samhällssäkerheten i bred bemärkelse.

"Förändringarna i cyberhoten har märkts i Cybersäkerhetscentrets verksamhet särskilt genom en ökning av uppgifter som gäller allvarliga situationer. Cyberbrottslighet är internationell, och den teknologiska utvecklingen ökar dess handlingsmöjligheter. Det är viktigt att vårt samhälle fungerar och att människor kan lita på vårt digitala samhälle också i framtiden. Detta förutsätter att tillräckliga resurser för cybersäkerheten tryggas", säger överdirektör Anssi Kärkkäinen vid Cybersäkerhetscentret.

Finland har en god beredskap för olika cyberhot, men vi måste förbli vaksamma

Cybersäkerhetscentret vid Traficom upprätthåller en lägesbild över cybersäkerheten som gäller hela samhället och stöder organisationer brett inom olika delområden av cybersäkerheten. Genom att analysera informationen är det möjligt att betrakta hurdana konsekvenser störningar har haft och hur cybersäkerhetsläget har utvecklats på lång sikt.

Överdirektör Kärkkäinen påminner att Finland har en god beredskap för olika cyberhot, men vi måste ständigt vara vaksamma. Samarbete med de olika sektorerna i samhället är tätt och information delas dagligen. Det finns fall där ett företag aktivt har delat information om angriparens verksamhet, vilket har gjort det möjligt för andra företag inom sektorn att skydda sin verksamhet. Detta är ett bra exempel på samarbetet mellan företag och myndigheter.

Statlig cyberverksamhet riktad mot Finland fortsätter aktivt

Skyddspolisen förebygger och inhämtar information om cyberspionage och cyberpåverkan riktade mot Finland från främmande stater och producerar underrättelseinformation om detta bland annat till andra myndigheter. Enligt Skyddspolisens bedömning påverkas utvecklingen av det ryska cyberhotet mot Finland särskilt av hur Rysslands krigshandlingar i Ukraina fortsätter.

"När kriget i Ukraina avtar eller tar slut kan Ryssland överföra cyberförmågor som nu är bundna till Ukraina också mot Finland", konstaterar chefen för Skyddspolisens kontraspionageavdelning Teemu Liikkanen.

Enligt Skyddspolisens bedömning fortsätter Kinas cyberverksamhet riktad mot Finland att vara aktiv. Kina utnyttjar också aktivt den finländska nätverksinfrastrukturen och finländska konsumentenheter med bristfälligt skydd i sina cyberoperationer riktade mot tredjeländer.

Samhället måste ständigt vara berett på förändringar i hotlandskapet, även på nätet

Enligt överdirektör Kärkkäinen måste samhällets olika sektorer ständigt vara beredda på förändringar i hotlandskapet. Här är informationsdelning, framförhållning och kontinuerlig utveckling av ett välfungerande samarbete nyckelord.

"Vi påminner organisationer om att fortsatt med låg tröskel anmäla alla informationssäkerhetsincidenter till oss, vare sig det gäller nätfiskemeddelanden, överbelastningsangrepp eller försök till dataintrång. Informationsdelning hjälper oss att trygga driftsäkerheten i den kritiska infrastruktur som är viktig för den nationella säkerheten. Det är viktigt att samhällsbärande tjänster såsom energi, telekommunikation, hälsovård och kommunikation förblir skyddade och fungerar utan avbrott i alla situationer", säger överdirektör Kärkkäinen.

Ytterligare information
Traficoms medietjänst, tfn 029 534 5648
Skyddspolisens medietjänst, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Kolumn: Det imperialistiska Ryssland vill underkuva Ukraina och försvaga väst

Thu, 06 Mar 2025 08:00:00 GMT

Ryssland försöker egenmäktigt och permanent lösa frågan om Ukrainas framtid. Att vinna kriget skulle ur Rysslands synvinkel framför allt innebära militär alliansfrihet och begränsad försvarsförmåga för Ukrainas del. Ryssland ser kriget i Ukraina som en del av den mer omfattande frågan om global maktfördelning. Landet eftersträvar större inflytande internationellt och skapar motsättningar med väst. Det försöker också på alla möjliga sätt påverka de demokratiska samhällena, enigheten i väst och stödet till Ukraina.

Även om den senaste tidens nyheter från Förenta staterna är mycket exceptionella ser Ryssland inte Förenta staterna som en partner, utan dess mål är att försvaga den amerikanska hegemonin. Och i det fallet är Rysslands mål och handlande långvariga och långsiktiga. Ryssland försöker slå en kil mellan Förenta staterna och Europa och minska enigheten inom Nato. Rysslands strategiska mål är att försvaga väst och rasera den internationella avtalsbaserade världsordningen.

För Ukraina handlar kriget om att försvara landets självständighet och självbestämmanderätt och att skydda befolkningen. Landet vill återställa sina internationellt erkända gränser och försöker bekämpa det ryska hotet mot landets säkerhet. Stödet till Ukraina är nödvändigt för att väga upp Rysslands materiella överlägsenhet. Det materiella stödet undanröjer ändå inte konstellationen med relativ och kontinuerlig övermakt för Ryssland, som cyniskt offrar sin befolkning på fronten. Sådan övermakt är av avgörande betydelse i ett utmattningskrig. Läget förändras inte väsentligt om inte det materiella stödet ökar märkbart, västländerna deltar i kriget eller det sker ett maktskifte i Ryssland.

Ryssland för ett utmattningskrig och försöker underkuva Ukraina

Ryssland försöker nå ett slutläge där Ukraina är besegrat och kan styras av Ryssland. Landet fortsätter med all sannolikhet sitt anfallskrig om det inte lyckas förhandla fram ett avtal om att försvaga Ukrainas försvarskapacitet. Dessutom är det så gott som säkert att Ryssland i dagens läge inte skulle godkänna ett sådant fredsavtal där Ukraina får trovärdiga säkerhetsgarantier.

Även om Ukraina i ett eventuellt avtal skulle delas upp efter de nuvarande frontlinjerna, skulle det sannolikt inte i sig vara ett tillräckligt resultat av kriget ur Rysslands synvinkel, eftersom det är viktigare för Ryssland att helt underkuva Ukraina än att ockupera vissa områden.

Ryssland för ett utmattningskrig för att orsaka Ukraina största möjliga förluster. Samtidigt har också Ryssland lidit stora förluster och landet har tidvis haft svårigheter med att rekrytera tillräckligt många soldater för att ersätta alla stupade och skadade. Ryssland har ökat sin egen produktion av krigsmateriel ansenligt och har åtminstone inte på ett år lidit av allvarlig brist på sådan materiel. Produkter anskaffade från Kina har haft en avgörande betydelse för Rysslands förmåga att kriga. Vid en eventuell avveckling av sanktioner mot Ryssland kommer det att bli betydligt mycket lättare för Kina att handla med och exportera krigsmateriel till Ryssland.

Den ryska ekonomin kommer mycket sannolikt att klara av de utmaningar som anfallskriget medför, åtminstone på kort sikt. Landets ekonomi är underställd politiskt beslutsfattande, vilket har gjort det möjligt att fortsätta krigföringen trots ekonomiska problem. Krigsekonomin har också gagnat de offentliga finanserna i Ryssland. Den nyttan blir emellertid sannolikt kortvarig, och på lång sikt är landets ekonomiska utsikter dystra. Även om sanktionerna sannolikt kommer att försämra Rysslands ekonomi åtminstone på medellång sikt, utvecklar ryssarna ständigt nya sätt att kringgå sanktionerna. Landet är sannolikt kapabelt att även bygga upp varaktiga och ersättande leveranskedjor för de flesta importprodukter som landet behöver.

Ukraina vill bevara sin självbestämmanderätt

Ukrainas strävan är att de ryska trupperna drar sig tillbaka och att återställa gränserna till vad de var före annekteringen av Krim. Ett mål som är viktigare än kontrollen över territorier är att Ryssland inte längre ska utgöra ett hot mot landets självständighet och politiska självbestämmanderätt samt befolkningens levnadsmöjligheter. Ukraina anstränger sig också för att bevara en möjlighet att själv välja sin utrikespolitiska inriktning. Det är legitima mål som landet försöker nå, men utan betydande ytterligare stöd är det svårt för landet att långvarigt avvärja hotet från Ryssland.

Det är av avgörande betydelse för Ukraina att det får fortsatt stöd i form av försvarsmateriel och att stödet är tillräckligt till både kvantitet och kvalitet. På kort sikt behöver Ukraina beväpnas, utrustas och utbildas, men på medellång och lång sikt accentueras behovet av säkerhetsgarantier och stöd för återuppbyggnad. Ukraina vill vara en del av västvärlden, men också utveckla sina förbindelser med andra länder.

Utfallet av kriget har stor betydelse för Finlands säkerhet

Det är av stor betydelse för vår nationella säkerhet hur kriget slutar. En rysk seger i Ukraina skulle få farliga konsekvenser för Ukraina, Finland och säkerheten i Europa, eftersom det skulle visa att Ryssland tillåts främja sina imperialistiska strävanden genom användning av maktmedel. Om striderna i Ukraina tar slut flyttar Ryssland de frigjorda resurserna någon annanstans. Som Östersjöstat med gräns mot Ryssland måste Finland förbereda sig på ökad rysk påverkan.

Petteri Lalu
specialanalytiker

]]>

Finland måste förbereda sig på ökad rysk påverkan

Tue, 04 Mar 2025 08:00:00 GMT

Det ryska hotet mot vårt land är allvarligt och någon utveckling mot det bättre är inte i sikte. När kriget i Ukraina tar slut frigörs ryska resurser för påverkan på andra håll. Ryssland vill driva sina politiska mål med alla medel, men ett krigsslut i Ukraina kommer också att förbättra dess kapacitet till fientlig verksamhet på andra håll i Europa.

I lägesbilden för både underrättelseinhämtning och bredspektrig påverkan har de proxyaktörer som olika stater använder varit alltmer framträdande. Ett exempel på användning av proxyaktörer är den ryska sabotageverksamheten i Europa med kopplingar till den militära underrättelsetjänsten GRU. Ryssland försöker med hjälp av dessa mellanhänder sopa igen spåren efter sig. Syftet med ryska sabotage är att påverka den allmänna opinionen och medborgarnas säkerhetskänsla och att belasta myndigheterna. Det huvudsakliga målet just nu är att underminera västvärldens stöd till Ukraina.

Finland har än så länge inte varit föremål för kraftig påverkan från Rysslands sida, utan påverkansarbetet har framför allt riktats mot stora EU-länder, men samtidigt också mot länder som har en stor rysk minoritet eller proryska partier. Situationen kommer ändå sannolikt att förändras om Ryssland får möjlighet att kanalisera sina till Ukraina knuta resurser åt annat håll.

”Den västliga underrättelsegemenskapen har en mycket enhetlig syn på det ökande hotet från Ryssland. Som Östersjöstat med gräns mot Ryssland måste Finland förbereda sig på ökad rysk påverkan”, säger chefen för Skyddspolisen Juha Martelius. Skyddspolisen offentliggjorde sin översikt av den nationella säkerheten den 4 mars.

Både Ryssland och Kina riktar kontinuerligt och aktivt spionage mot Finland. Vårt land intresserar också vissa tredjeländer, såsom Iran, ur underrättelsesynpunkt. De ryska underrättelsetjänsternas cyberverksamhet mot Finland har ökat och blivit ännu mer fokuserad, huvudsakligen med inriktning på statsförvaltningen och utrikes- och säkerhetspolitiken.

Terrorhotet har ökat något

Flera samtidiga negativa utvecklingar har skett i det internationella säkerhetsläget och de påverkar terrorhotet också i Finland. Det rör sig bland annat om konflikterna i Mellanöstern, de Isil-nätverk som aktiverats i Europa, de internationella högerextrema nätverken och radikaliseringen av minderåriga. Också i Finland har terrorhotet ökat något, men landet framstår ändå inte som ett särskilt attackmål för internationell terrorism.

Det mest sannolika hotet om terrorattentat hos oss utgörs fortsatt av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. Det mest sannolika är en attack mot civilbefolkningen på offentlig plats med hjälp av lättillgängliga redskap såsom kniv, fordon eller skjutvapen.

Skyddspolisen har övergått från den tidigare fyrgradiga skalan till en femgradig skala för att beskriva terrorhotet. På den nya skalan ligger hotet på nivå tre, dvs. förhöjt hot, vilket är något högre än nivå två på den tidigare skalan. En femgradig skala gör det möjligt att beakta mindre förändringar än tidigare i hotbedömningen. En uppdaterad terrorhotbedömning ingår i Skyddspolisens översikt av den nationella säkerheten.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 69 81, media@supo.fi

]]>

Förändrad verksamhetsmiljö ställer också krav på PTG-samarbetet

Thu, 30 Jan 2025 08:00:00 GMT

Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och Skyddspolisen har som mål att smidigt, snabbt och effektivt främja säkerheten i samhället och för sin del bidra till att Finland är världens säkraste land. I PTG-myndigheternas arbete framhävs bevakning och brottsbekämpning samt tryggande av kritisk infrastruktur och samhällets vitala funktioner.

"Tack vare arbetet som utförs av Tullen och de andra myndigheterna för inre säkerhet så har vi alla en säker verksamhetsmiljö. PTG-samarbetet har på senaste tiden fått en allt större roll som garant för säkerheten och funktionssäkerheten i samhället. PTG-samarbetets styrka ligger i dess flexibilitet och effektivitet, vilket behövs i det utmanande nuläget", säger finansminister Riikka Purra.

Gemensam information leder till bättre resultat

Verksamheten och beslutsfattandet grundar sig på ett gemensamt informationsunderlag som styr PTG-samarbetet i fråga om brottsbekämpning, bevakning och beredskap. Med det informationsbaserade PTG-samarbetet kan man tillföra mervärde för parterna och svara på överraskande scenarier.

Den förändrade verksamhetsmiljön och säkerhetsläget är utmanande för myndigheterna och ställer också krav på utvecklingen av PTG-samarbetet. PTG-myndigheternas verksamhetsmiljö kommer med stor sannolikhet att vara föremål för förändringar även framöver.

"PTG-samarbetet har en betydande inverkan på samhällets säkerhet och funktionssäkerhet i vår föränderliga verksamhetsmiljö, där betydelsen av underrättelseuppgifter samt en gemensam och samordnad beredskap blir allt viktigare. Kompetenser, befogenheter och lagstiftning utvecklas i samma riktning ur samarbetets synvinkel, med beaktande av varje myndighets roll och uppgifter", konstaterar inrikesminister Mari Rantanen.

Säkerställandet av verksamhetsförutsättningarna och befogenheterna för PTG-samarbetet finns också inskrivet i regeringsprogrammet.

Närmare upplysningar

Tullens mediajour: tfn 0295 527 150, viestinta(at)tulli.fi
Polisstyrelsens kommunikation: media.poliisihallitus(at)poliisi.fi
Gränsbevakningsväsendet pressjour: tfn 050 456 2862, viestinta(at)raja.fi
Skyddpolisens kommunikation: tfn 050 402 6981, media(at)supo.fi

]]>

Säkerhetsutredningarnas priser stiger år 2025

Tue, 31 Dec 2024 11:18:00 GMT

De av Skyddspolisen gjorda säkerhetsutredningarnas priser stiger den 1 januari 2025. Prishöjningen beror på den allmänna prisstegringen och på kostnader som föranleds av Skyddspolisens nya kontorshus.

Priserna stiger med cirka 30 procent. En begränsad säkerhetsutredning kostar från och med årsskiftet 80 euro, en normal säkerhetsutredning 185 euro och en omfattande 790 euro. De nya priserna hittar du på Skyddspolisens webbplats.

Antalet säkerhetsutredningar som Skyddspolisen gör har ökat kraftigt under senare år. År 2024 gjordes ungefär 115 000 utredningar. Ökningen är betydande för år 2023 gjordes 96 413 utredningar.

Säkerhetsutredningarnas syfte är att förhindra att uppgifter av väsentlig betydelse för Finlands säkerhet kommer i orätta händer. I säkerhetsutredningar av personer granskas människans bakgrund så att hens tillförlitlighet kan säkerställas.

]]>

Skyddspolisens samarbetsförhandlingar avslutades

Thu, 21 Nov 2024 12:17:00 GMT

Skyddspolisens samarbetsförhandlingar har avslutats. Sparmålet gällande personalen om ursprungligen 4,4 miljoner euro (60 årsverken) minskade till 1,4 miljoner när Skyddspolisen i årets tredje tilläggsbudget beviljades fem miljoner euro för tryggande av dess funktion.

Arbetsgivar- och arbetstagarsidan avtalade sinsemellan om att de resterande besparingarna om 1,4 miljoner euro ska täckas utan uppsägningar och permitteringar. Arbetsgivaren och arbetstagarna fortsätter ännu förhandla om hur lösningen gällande personalen ska genomföras.

De nu förda förhandlingarna gällde finansieringen för år 2025. Finansieringsläget från år 2026 framåt är ännu svårare.

Närmare information
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen inleder samarbetsförhandlingar på grund av det ekonomiska läget

Thu, 26 Sep 2024 12:04:00 GMT

Skyddspolisen inleder samarbetsförhandlingar för att balansera ämbetsverkets ekonomi. Målet är att spara 4,4 miljoner euro i personalutgifter, vilket motsvarar cirka 60 årsverken. Förhandlingarna gäller alla anställda frånsett personalen på avdelningen för säkerhetsutredningar, vars lönekostnader i sin helhet finansieras genom avgiftsintäkterna av säkerhetsutredningar.

Enligt statens gällande anslagsramar försvagas Skyddspolisens ekonomiska situation ytterligare under 2026–2028. Därför genomförs besparingarna i första hand i form av personaluppsägningar. Metoder i andra hand kan vara att permittera personal och omvandla heltidsanställningar till deltidsanställningar för en viss tid. De här metoderna medför emellertid endast engångsinbesparingar.

Samarbetsförhandlingarna inleds den 3 oktober 2024 och pågår i minst sex veckor. De åtgärder som tillämpas under förhandlingarnas gång preciseras ännu.

Skyddspolisen har redan under det här och det föregående året skurit ned sina utgifter med nästan tio miljoner euro. Det här har redan nu påverkat Skyddspolisens prestationsförmåga. Utöver de inbesparingar som riktas mot personalen tvingas Skyddspolisen ytterligare köra ner också sin tekniska prestationsförmåga.

Antalet anställda vid Skyddspolisen är cirka 580. Skyddspolisen är en säkerhets- och underrättelsetjänst som bekämpar spionage, fientlig påverkan och terrorism som riktas mot Finland och inhämtar underrättelseinformation som stöd för den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningens beslutsfattande.

Närmare information
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen utsåg ny chef för kontraspionage

Thu, 29 Aug 2024 10:46:00 GMT

Till chef för kontraspionage har utsetts regionavdelningens nuvarande avdelningschef Teemu Liikkanen. Liikkanen inleder sin femåriga mandatperiod 1.9.2024.

Liikkanen har lett regionavdelningen sedan år 2022. Tidigare har han haft chefsbefattningar i regionavdelningens östra enhet i Villmanstrand. Liikkanen har en lång arbetshistoria inom polisen.

Kontraspionage dvs. bekämpningen av spioneri och påverkansförsök från främmande staters sida är en av Skyddspolisens mest centrala uppgifter. Kontraspionaget har långa traditioner inom Skyddspolisen. Rysslands storskaliga anfallskrig har ändrat den europeiska säkerhetsmiljön radikalt, vilket accentuerar kontraspionagets vikt ytterligare.

"Vi lever nu på många sätt i en oberäknelig och påfrestande tid och verksamhetsmiljö. Ändringarna i säkerhetsläget och verksamhetsmiljön har lett till att exempelvis Ryssland har tvingats flytta fokus för sin egen underrättelseverksamhet. Ändringarna framhäver betydelsen av Skyddspolisens kontraspionageverksamhet och ger den nya uppgifter. Jag ser fram emot mitt nya värv med särdeles stort intresse. För mig är det en hederssak att nu få leda ett team av proffs på kontraspionage", säger Liikkanen.

Platsen som avdelningschef söktes av 25 personer, av vilka två drog tillbaka sin ansökan.
Information

Skyddspolisens kommunikation
tfn 050 402 6981
media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen firar sin 75-åriga tillvaro med en litteraturdebatt i Ode

Wed, 07 Aug 2024 10:54:00 GMT

I år har det gått 75 år sedan säkerhets- och underrättelsetjänsten Skyddspolisen grundades. Underrättelseverksamhetens värld har alltid fascinerat författare. Därför firar Skyddspolisen sitt jubileum kring ett litterärt tema.

Skyddspolisen anordnar en för allmänheten öppen debatt om det mångfasetterade förhållandet mellan litteratur och underrättelseverksamhet i Maijasalen i Helsingfors centrumbibliotek Ode onsdagen den 18 september kl. 17–18. Debatten Spännande, jättespännande, underrättelseverksamhet leds av redaktören och författaren Matti Rönkä. Debattörer är författarna Max Seeck och Helena Immonen samt Skyddspolisens chef Juha Martelius och stabschef Saana Nilsson.

Under debatten dryftas bland annat varför underrättelseverksamhet fångar författares intresse och om litteraturen lyckas beskriva underrättelseverksamhetens värld. För att uppmärksamma evenemanget lägger Ode två veckor före debatten upp ett utställningsbord med underrättelselitteratur som man kan studera.

Delta i Skyddspolisens läsutmaning

De som är intresserade av litteratur om underrättelseverksamhet kan anta läsutmaningen om fem böcker på Skyddspolisens Instagram. Skyddspolisens anställda tipsar om intressanta böcker för ändamålet.

För att uppmärksamma evenemanget lägger Ode två veckor före debatten upp ett utställningsbord med underrättelselitteratur som man kan studera. Skyddspolisen utmanar också andra bibliotek att i början av september sammanställa bokutställningar om underrättelseverksamhet och spionage.

]]>

Säkerhetsutredningar i rekordfart inför sommaren

Mon, 10 Jun 2024 09:09:00 GMT

Antalet säkerhetsutredningar som Skyddspolisen gör kommer att öka markant i år. I fjol gjordes 96 500 säkerhetsutredningar. I år kommer antalet säkerhetsutredningar för första gången att spräcka gränsen på hundratusen. Det är mycket sannolikt att siffran till och med kommer att överstiga 105 000, eftersom antalet ansökningar har ökat med omkring 20 procent under årets första hälft. Antalet utredningar har ökat inom flera branscher.

Jobben hopar sig alltid i april–juli på Skyddspolisens avdelning för säkerhetsutredningar. På våren kommer det alltid in ansökningar om säkerhetsutredningar om flera tusen sommarjobbare. Dessutom är det underhållsstopp inom många industrisektorer på våren och sommaren, och då anlitas särskilda fackmän. Också de måste bli föremål för säkerhetsutredning innan de kan få tillträdesrätt till säkerhetskritiska lokaler.

”Vi har varskott våra kunder om vårruschen sedan hösten. Lyckligtvis har de spritt ut sina ansökningar över en längre tid, och läget ser faktiskt ganska bra ut just nu”, säger Hannu Vahokoski, kundrelationschef vid avdelningen för säkerhetsutredningar.

Skyddspolisen är snabb ur europeisk synvinkel

Skyddspolisens mål är att 90 procent av utredningarna ska bli klara på två månader. I normallägen görs utredningarna snabbare, på cirka fyra veckor. När ärendebalansen är hög på våren förlängs utredningstiden till uppemot två månader.

”En jämförelse med andra västerländska säkerhetstjänster visar att Finland är i en klass för sig när det gäller snabbhet och effektivitet. Om vi ser på de normala eller omfattande utredningarna verkar det som om vi hör till de snabbaste i Europa”, säger Vahokoski.

I början av juni har det i genomsnitt tagit omkring fyra veckor att göra en utredning. Vårruschen är alltså över, även om det har kommit in mycket fler ansökningar än under de senaste åren. Enligt Vahokoski har Skyddspolisen utvecklat sina utredningsprocesser och system.

”Vi har satsat mycket på våra rutiner. Vi har verkligen ansträngt oss och det har gett resultat. Kvaliteten har ändå inte blivit lidande. Varje år skickar vi flera tusen skriftliga meddelanden om våra observationer”, konstaterar Vahokoski.

]]>

Det ryska underrättelse- och påverkanshotet mot Finland fortsatt förhöjt

Tue, 26 Mar 2024 08:00:00 GMT

Rysslands agerande är fortsatt det största hotet mot Finlands nationella säkerhet. Ryssland behandlar Finland som en ovänlig stat och riktar spionage och bredspektrig påverkan mot Finland. Medlemskapet i Nato skyddar emellertid Finland från de mest kraftfulla åtgärderna. Rysslands huvudsakliga mål när det gäller att påverka Finland är att skapa en skrämseleffekt och att påverka utformningen av vårt Natomedlemskap.

Genom kontraspionage, utvisning av underrättelseofficerare och en strikt viseringspolitik lyckades Finland i fjol försvaga verksamhetsförutsättningarna för Rysslands personbaserade underrättelseinhämtning, men underrättelsehotet kvarstår. Det kan särskilt gälla de finländare som fortfarande reser till eller vistas i Ryssland eller mot finländare i tredjeländer.

Det förhöjda underrättelse- och påverkanshotet gäller i synnerhet cyberrymden och den kritiska infrastrukturen. Det är däremot fortfarande inte sannolikt med massiv påverkan som slår ut infrastruktur i Finland inom den närmaste framtiden.

Instrumentalisering av migranter är ett sätt för Ryssland att visa sitt missnöje över Finlands Natomedlemskap och överhuvudtaget visa vad som följer av handlingar de upplever som ovänliga.

Skyddspolisen bedömer att Ryssland inte har någon orsak att ändra sitt agerande vid gränsen inom den närmaste framtiden.

”Hotet är långvarigt; det här är ett lätt sätt för Ryssland att få Finland att vara på helspänn”, konstaterar Teemu Turunen, tf. chef för Skyddspolisen.

I höstas ändrade Ryssland sin etablerade praxis vid gränsen mot Finland och började släppa fram personer som saknade giltiga resedokument till gränsövergångsställena.

Det har inte skett några betydande förändringar i terrorhotet mot Finland

Terrorhotet ligger kvar på nivå två på en fyrgradig skala, dvs. förhöjt hot. Det mest sannolika hotet om terrorattentat i Finland utgörs av enskilda individer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi. Det är sannolikt att de som radikaliseras i Finland allt oftare är minderåriga.

I Europa har hotet om terrordåd med radikalislamistiska motiv ökat under det senaste året. Hotet ökar särskilt till följd av koranbränningarna i Europa och konflikten mellan terrororganisationen Hamas och Israel. Det ökade hotet på andra håll i Europa har inte i någon betydande grad påverkat hotnivån i Finland. En uppdaterad terrorhotbedömning ingår i Skyddspolisens årsbok.

Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 69 81, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisens nya organisation förbättrar underrättelseinhämtningen

Tue, 02 Jan 2024 08:06:00 GMT

Skyddspolisens organisationsändring trädde i kraft 1.1.2024. Målet är att den något modifierade organisationen ännu bättre ska stöda inhämtning av information och Skyddspolisens verksamhet som underrättelsetjänst. I stället för de tidigare nio enheterna har Skyddspolisen nu åtta avdelningar: regionavdelningen, staben, förvaltning och utveckling, kontraterrorism, inhämtning av information, underrättelseinhämtning, säkerhetsutredningar och kontraspionage.

Avdelningarnas chefer:

Teemu Liikkanen regionavdelningen
Saana Nilsson staben
Teemu Lehti förvaltnings- och utvecklingsavdelningen
Risto Värtö kontraterrorism
Mikko Kurttila inhämtning av information
Pekka Hiltunen underrättelseinhämtning
Ilkka Hanski säkerhetsutredningar
Pertti Haaksluoto kontraspionage

Skyddspolisens organisation är offentlig bara på avdelningsnivå. Staben samt förvaltnings- och utvecklingsavdelningen är direkt underställda chefen, de övriga avdelningarna står under de biträdande cheferna.

Teemu Turunen verkar som tf. chef

Sedan Skyddspolisens nuvarande chef Antti Pelttari utsetts till riksdagens generalsekreterare från början av 2024 har biträdande chef Teemu Turunen förordnats till Skyddspolisens tf. chef. Turunen verkar som Skyddspolisens chef tills den nya chefen har utnämnts. Statsrådet utser den nya chefen efter föredragning av inrikesministern. Biträdande chef Jonna Turunen fortsätter i sin nuvarande uppgift.

Information

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Det här vill Skyddspolisen att du minns när du skaffar ny nätutrustning

Mon, 20 Nov 2023 10:15:00 GMT

Vilken nätutrustning som helst som är bristfälligt skyddad kan göra det möjligt för främmande stater att bedriva cyberspionage. Vi har fått kännedom om flera fall där en underrättelsetjänst i samband med en cyberoperation dirigerat sin datatrafik via en finländsk konsuments nätutrustning. I cyberspionage utnyttjas ofta dåligt skyddade routrar med en sårbarhet i programvaran, men också andra oskyddade eller med sårbarheter behäftade apparater som är anslutna till internet kan oförskyllt komma att användas för cyberspionage.

Så här fortskrider en cyberattack

Den spionerande statens underrättelsetjänst hackar sig in i en finländsk organisations eller konsuments router, och via den styr hen sin cyberattack till sitt egentliga mål i Finland eller utomlands. För cyberspionagets egentliga mål ser det ut som om trafiken kommer från en finländsk IP-adress. Det är svårare att upptäcka skadlig trafik om det via samma IP-adress också kommer en vanlig internetanvändares surftrafik.

I Finland finns tiotusentals routrar med en öppen förbindelse till internet som möjliggör fjärrstyrning. Om en sådan apparat innehåller en sårbarhet är det lätt att fjärrstyra den. Allt flera konsumentapparater är försedda med en internetförbindelse som gör det möjligt att fjärrstyra apparaten via nätet.

Vanligen är en aktör som bedriver spionage med hjälp av en router inte intresserad av privatpersonens data. Det är dock bra att sörja för informationssäkerheten också med tanke på den egna säkerheten, eftersom samma åtgärder skyddar apparatens användare både mot främmande staters cyberspionage och mot cyberkriminalitet.

Gör så här för att försvåra cyberspionage

Genom att sörja för din hemrouters informationssäkerhet försvårar du spionage på Finland och andra västländer. Gör alltså så här:

Använd de routrar som nätoperatörerna erbjuder så att du får behövliga uppdateringar av programvaran till routern och sårbarheter åtgärdas.
Förhindra fjärrstyrning av apparaten via internet.
Routrarnas typiska livslängd är 3–5 år, och de uppdateras inte efter det. Kolla apparatens livslängd på tillverkarens webbplats.
Byt de lösenord apparaten kom med, och använd tillräckligt säkra lösenord.
Kontrollera routerns informationssäkerhetsinställningar med hjälp av Cybersäkerhetscentrets anvisningar.

Främmande staters aktörer letar kontinuerligt efter sårbarheter och tvekar inte att utnyttja dem. Så se till att din router är uppdaterad och väl skyddad.

]]>

Ett EU-delfinansierat systemprojekt för tillämpning av artificiell intelligens inleds inom Skyddspolisen

Wed, 08 Nov 2023 08:05:00 GMT

Inom projektet utvecklas verktyg för att förbättra Skyddspolisens analysförmåga genom automatisering av kärndatasystemets funktioner med hjälp av artificiell intelligens. Målet är att identifiera fenomen som hotar säkerheten i förväg och att skapa mer tillförlitliga lägesbedömningar.

Med hjälp av de verktyg för underrättelseanalys och forskning som utvecklas inom projektet INTER (Intelligence Analysis and Research Suite) klassificeras och analyseras den växande informationsmassan med hjälp av artificiell intelligens. Mängden manuellt arbete minskas genom automatisering av de olika arbetsskedena. Bättre analysförmåga möjliggör kunskapsbaserad ledning när man kan fatta välgrundade och rätt riktade beslut som grundar sig på vetskap såväl inom Skyddspolisen som tillsammans med partner.

Med automatisk strukturering kan man hitta kopplingar och svaga signaler som inte nödvändigtvis kan hittas genom manuell sökning. Samtidigt minskas den operativa risken för att någon viktig koppling går obemärkt förbi. Framgångsindikatorerna är bland annat antalet personer som utbildas och kundresponsen.

Genom ett förhandlat förfarande enligt lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (29.12.2011/1531) söktes en lämplig partner för projektet. Anbudsförfarandet vanns av Reaktor Innovations Ab, som valdes för att genomföra projektet.

Det uppskattade totala priset på upphandlingen inklusive alla kostnader är 4 miljoner euro exklusive mervärdesskatt. Projektet inleds i november 2023 och avslutas i april 2026.

Mer information
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Ryssland behandlar Finland som en ovänlig stat

Thu, 12 Oct 2023 07:00:00 GMT

Relationerna mellan Finland och Ryssland har försämrats avsevärt i och med Rysslands anfallskrig, sanktionerna och Nato-medlemskapet. Ryssland behandlar nu Finland som en ovänlig stat. Det visas exempelvis av den negativa rapporteringen om Finland i Rysslands medier och beslutet att stänga generalkonsulatet i Petersburg.

"Ryssland koncentrerar sig för närvarande på krigföringen i Ukraina och på att minska sin internationella isolering. Det hot som Rysslands underrättelsetjänst och påverkan utgör i Finland har dock inte försvunnit. Finlands anslutning till Nato, det fortsatta kriget i Ukraina, de allt djupare motsättningarna mellan västländerna och Ryssland och de allt flera sanktionerna kommer sannolikt att öka Rysslands motåtgärder mot Finland", säger chefen för Skyddspolisen Antti Pelttari.

Centrala mål för den påverkan som Ryssland bedriver är att försvaga Natos och EU:s enighet och minska västländernas stöd till Ukraina. Ryssland observerar hur Finlands Nato-medlemskap utvecklas och hur Finland agerar mot Ryssland. Landet är berett till åtgärder mot Finland som det anser påkallade. Ryssland framställer sina egna åtgärder som reaktioner på Finlands verksamhet. Nato-medlemskapet skyddar oss dock mot de våldsammaste formerna av påverkan.

Skyddspolisen bedömde för ett år sedan att hotet från underrättelseverksamhet och påverkan riktad mot kritisk infrastruktur har ökat, men påverkan som skulle lamslå infrastrukturen på Finlands territorium är inte sannolik den närmaste tiden. Marin infrastruktur är mera sårbar är landbaserad. Den här bedömningen står sig fortfarande. Finland är väl förberett för olika hot.

"Rysslands påverkan mot Finland går för närvarande huvudsakligen ut på att uppamma rädsla, och till exempel energisektorn är ett tacksamt mål härvidlag, även om man kanske inte avser att lamslå objektet. Rysslands eventuella åtgärder mot Finland kan vara till exempel informationspåverkan och försvagning av de återstående bilaterala förbindelserna, som att dra sig ur de återstående avtalen. Också genom överbelastningsattacker kan man skapa uppfattningen att infrastrukturen och tjänsterna är sårbara, trots att de i verkligheten inte skadas", säger Skyddspolisens specialforskare Suvi Alvari.

Begäran om intervjuer och mera information

Skyddspolisens kommunikation
tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen har flyttat från Bangatan

Tue, 02 May 2023 11:20:00 GMT

Skyddspolisen har flyttat från sin traditionella adress på Bangatan 12. Skyddspolisen finns i tillfälliga lokaler tills myndigheten kan flytta in i ett nytt hus i Gardesstaden år 2025.

Skyddspolisen och dess föregångare hann vara på Bangatan i mer än etthundra år, men lokalerna har nu nått slutet av sin livscykel. Det gick inte längre att jobba där utan grundlig renovering.

Lokalerna på Bangatan övergår så småningom i hyresvärdens, dvs. Senatfastigheters besittning. Senatfastigheter beslutar i sinom tid om hur lokalerna ska användas i fortsättningen.

Skyddspolisen har ny besöksadress

Skyddspolisens tidigare besöksadress Bangatan 12 blir historia nu. Vår nya besöksadress är Skatuddskajen 3, 00160 Helsingfors.

Våra övriga kontaktuppgifter är oförändrade:
• Postadress: PB 151, 00121 Helsingfors
• Telefon (växel): 0295 480 131

Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Det har gjorts svårt för Ryssland att bedriva personbaserad underrättelseinhämtning i Finland

Thu, 30 Mar 2023 07:00:00 GMT

Ryssland – men också Kina och vissa andra stater – försöker genom underrättelsearbete inhämta information, som de sedan utnyttjar för sina egna intressen och till förfång för Finland. Skyddspolisen lyckades 2022 beaktansvärt försvaga Rysslands personbaserade underrättelseinhämtning i Finland.

”Rysslands underrättelsestation krympte till ungefär hälften under fjolåret. Den huvudsakliga orsaken till att underrättelseofficerarna blev färre var de utvisningar och nekade viseringar som Skyddspolisen initierade”, redogjorde chefen för Skyddspolisen Antti Pelttari i samband med att Skyddspolisens årsbok offentliggjordes den 30 mars.

Det minskade antalet underrättelseofficerare och restriktionerna på resor över ryska gränsen har avsevärt försämrat det operativa handlingsutrymmet för Rysslands personbaserade underrättelseinhämtning i Finland. Underrättelseverksamhet under diplomatisk täckmantel har varit den huvudsakliga metoden för rysk personbaserad underrättelseinhämtning utomlands.

”Ryssland försöker fortfarande placera ut sina underrättelseofficerare under diplomatisk täckmantel, men med tiden måste landet försöka fylla tomrummet inom den personbaserade underrättelseinhämtningen exempelvis genom att mer använda andra täckmantlar också utomlands. Men i fråga om personbaserad underrättelseverksamhet krävs det ändå mycket långsiktigt arbete med att bygga upp kontakter; någon ersättande verksamhetsmodell kan inte införas på nolltid”, konstaterade Pelttari.

Ryssland försöker kompensera för problemen inom den personbaserade underrättelseinhämtningen också genom cyberspionage. Det går emellertid endast delvis att uppväga personbaserad underrättelseinhämtning med cyberspionage, eftersom den erhållna informationen är av annat slag. Under andra halvåret 2022 var de ryska försöken till cyberspionage på Finland allt aktivare.

Terrorhotet är i huvudsak oförändrat

Terrorhotet i Finland har enligt Skyddspolisens bedömning legat kvar på nivå två på en fyrgradig skala, det vill säga förhöjt hot. Hotet om högerextrem terrorism har ökat, medan hotet om radikal islamistisk terrorism är oförändrat. Det finns både högerextrema och radikalislamistiska aktörer i Finland som sannolikt har vilja och förmåga att genomföra våldsamma attacker.

Det mest sannolika hotet utgörs av enskilda anhängare och smågrupper som stöder dessa ideologier. På kort sikt är det osannolikt med attacker. De olagliga vapen som sprider sig från krigsområdet i Ukraina kommer sannolikt att öka de extremistiska aktörernas våldskapacitet i Europa. En uppdaterad terrorhotbedömning ingår i Skyddspolisens årsbok.

Närmare upplysningar
Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Översikt av den nationella säkerheten: formerna för den ryska underrättelseverksamheten förändras

Thu, 29 Sep 2022 07:01:00 GMT

Traditionellt har ryska underrättelsetjänster huvudsakligen använt sig av personbaserad underrättelseinhämtning under diplomatisk täckmantel. Detta har blivit avsevärt svårare sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, eftersom västländerna har utvisat ryska diplomater. Trots att det fortfarande finns underrättelseofficerare som är verksamma i Finland har finländarna sannolikt åtminstone tills vidare brutit kontakten med sina ryska nätverk, och tillgången till information via de vanliga kanalerna är begränsad.

De ryska underrättelsetjänsterna försöker sannolikt anpassa sin verksamhet till de förändrade omständigheterna.

”Vi ser det som mycket sannolikt att fokus för ryskt spionage kommer att flyttas till cyberrymden i vinter”, säger Skypochefen Antti Pelttari.

De ryska säkerhets- och underrättelsetjänsternas informationsinhämtning kommer allt mer att gälla utlänningar som vistas i eller besöker Ryssland. Också ryssar som arbetar i västländer kan bli föremål för informationsinhämtning när de besöker sitt hemland. Ryska medborgare som arbetar i kritiska uppgifter i Finland kan utsättas för påtryckningar från de ryska myndigheternas sida.

Också risken för ryskt företagsspionage ökar, eftersom Ryssland till följd av sanktionerna måste få i gång högteknologisk produktion som ersätter importen från väst. Det innebär att vikten av informationssäkerhet nu accentueras i finländska företag.

Det förestående Natomedlemskapet gör Finland till ett mer intressant föremål för rysk underrättelseaktivitet och påverkan. Det är möjligt att Ryssland försöker inhämta information om Nato via Finland. Ryssland kommer att analysera särdrag av Finlands medlemskap och att besluta om målen och metoderna för sin påverkan utifrån detta.

Både Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Finlands process för medlemskap i Nato har ökat hotet mot Finlands kritiska infrastruktur i den fysiska världen och cyberrymden.

”Skyddspolisens bedömning är att det ändå inte inom den närmaste framtiden är sannolikt att den kritiska infrastrukturen kommer att slås ut genom en cyberattack”, säger Pelttari.

Utöver Ryssland utgör spionage och påverkan från Kina ett betydande hot mot Finlands nationella säkerhet. Kinas underrättelseverksamhet mot Finland är fortfarande aktiv, och Rysslands aggression mot Ukraina har inte haft någon nämnvärd inverkan på den. Kina använder sig fortsatt av både personbaserad underrättelseinhämtning och cyberspionage.

En auktoritär stat kan få tillgång till eller inflytande över kritisk finländsk infrastruktur exempelvis genom företagsförvärv eller investeringar. Risken är att en annan stat på detta sätt inhämtar information om hur kritiska tjänster eller myndigheter i det finländska samhället fungerar.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Cybersäkerheten i Finland kräver fördomsfritt samarbete av myndigheterna

Tue, 12 Jul 2022 06:00:00 GMT

Cybervärlden bryr sig inte om statsgränserna och därför är det mer komplicerat att skydda det finländska samhället på nätet än till exempel att försvara gränsernas integritet. Finlands förmåga att upptäcka och förhindra statligt spionage ska förbättras.

”När man talar om att förbättra cybersäkerheten längtar man ofta efter en enkel och snabb lösning. Jag tycker att det inte finns någon genväg, utan den enda möjligheten är att samarbeta intensivt och fördomsfritt. Företag har ett stort ansvar för informationssäkerheten i sina egna tjänster och myndigheterna ska utbyta information om iakttagelser så att man effektivt kan svara på hot”, säger Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.

Cyberspionage i diktatoriska länder ökade under pandemin, och verksamheten väntas inte minska ens på lång sikt. Skyddet mot cyberrisker framhävs i den spända säkerhetssituationen. Skyddspolisen avvärjer ständigt cyberrisker mot Finland, såsom främmande staters spionage, tillsammans med andra myndigheter. Vid sidan av myndigheterna avvärjs cyberrisker i Finland av informationssäkerhetsexperter vid tusentals företag och organisationer.

Finland har långa traditioner i förtroligt samarbete mellan olika samhällssektorer för att främja cybersäkerheten. Detta arbete stöds i betydande grad av Traficoms Cybersäkerhetscenter.

”Olika cybersäkerhetshändelser sker dagligen och antalet fall som rapporterats till oss har ökat kraftigt under de senaste tre åren. Finlands styrka är dock den höga kunskaps- och utbildningsnivån samt medborgarnas goda grundläggande färdigheter, som kan minska konsekvenserna av cyberbrottsligheten och -bedrägerier. I synnerhet har Finland som styrka det starka förtroendet, samarbetet och biståndet mellan såväl myndigheterna som olika organisationer. Alla dessa är viktiga egenskaper som samhällets beredskap ska byggas på”, konstaterar Traficoms generaldirektör Kirsi Karlamaa.

Skyddspolisen och Traficom ordnar en diskussion om cybersäkerhet på SuomiAreena idag

Skyddspolisen och Transport- och kommunikationsverket Traficom ordnar i dag 12.7 en diskussion på SuomiAreena i Björneborg om den teknologiska utvecklingens konsekvenser för säkerheten. Diskussionen kan följas på plats i Björneborg eller via en webbsändning.

Den snabba teknologiska utvecklingen syns som en kapplöpning även inom underrättelseverksamheten. Det blir allt svårare att vara osynlig om man exempelvis söker personer från folkmassor med hjälp av ansiktsigenkänning. Var och en lämnar också ständigt spår på webben när en allt större del av tjänsterna och interaktionen fungerar via en smarttelefon. Det är svårt att förfalska den digitala historien som uppstår på detta sätt, och det är tvivelaktigt om en sådan historia saknas.

”Skyddspolisen ska också kunna både svara på nya hot och utnyttja nya möjligheter i sin egen inhämtning av information. I praktiken innebär detta kontinuerliga investeringar för att vi ska kunna upprätthålla vår egen prestationsförmåga”, påminner Pelttari.

"För att cybersäkerheten ska kunna utvecklas behövs var och ens insats. Utöver samarbete ska vi satsa på forskning, utbildning och informationsutbyte. Teknologin utvecklas kontinuerligt och nya aktörer som utnyttjar den uppstår på fältet – vi ska följa noga med utvecklingen så att vi kan leda kapplöpningen, eller åtminstone vara jämspelta”, understryker Karlamaa.

Teknologin utformar vårt liv – smidigare vardag eller ett paradis för en spion?

• 12.7.2022 kl. 17.00
• Estraden i Rådhusparken (Teatterikatu 7, Björneborg)

Mer information

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

FIIA Forum 2022 djupdyker i det nordiska säkerhetsklimatets förändringar och utmaningar

Tue, 26 Apr 2022 07:37:00 GMT

FIIA Forum är FIIA:s största årliga diskussionstillfälle, där temat i år är den dramatiska förändringen i Nordens säkerhetsmiljö och dess inverkan på Finlands framtid. Hurudan är den dynamik som styr den nuvarande säkerheten i Nordeuropa och hur borde den hanteras? Vilken roll har säkerhets- och underrättelsetjänsterna när man dryftar hur de nya hoten och utmaningarna mot vår säkerhet ska tacklas?

Inledningsanförandet på seminariet FIIA Forum 2022: Changes and challenges in the Nordic security climate hålls av riksdagens talman Matti Vanhanen.

I seminariets första paneldiskussion Geopolitical outlook to the changed security situation in Finland’s neighbourhood deltar Utrikespolitiska institutets direktör Mika Aaltola, Skyddspolisens specialforskare Veli-Pekka Kivimäki, äldre gästforskare Robert Nurick (Scowcroft Center for Strategy and Security) och Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council. Debatten leds av Utrikespolitiska institutets ledande forskare Charly Salonius-Pasternak.

I seminariets andra paneldiskussion Common challenges in the Nordic security and intelligence community debatteras det förändrade säkerhetsläget av Skyddspolisens chef Antti Pelttari, svenska säkerhetspolisen Säpos chef Charlotte von Essen och norska säkerhetstjänsten PST:s chef Hans Sverre Sjøvold. Debatten leds av Katri Makkonen.

Kontakt för media
Utrikespolitiska institutet: Mar-Leena Kolehmainen, marleena.kolehmainen@fiia.fi
Skyddspolisen: media@supo.fi

]]>

Skyddspolisens årsbok 2021: Finländarna måste förbereda sig på ryska påverkansförsök under Natodebatten

Tue, 29 Mar 2022 07:08:00 GMT

Det krig som Ryssland startat i Ukraina påverkar säkerheten i Europa och Finland både på kort och på lång sikt. Till de största hoten mot den nationella säkerheten hör bredspektrig påverkan, dvs. hybridpåverkan, och olaglig underrättelseverksamhet. Det kommer sannolikt att synas i de ryska påverkansförsöken att Natodebatten blivit livligare i Finland och att det är dags för säkerhetspolitiska lösningar.

”Hela det finländska samhället bör förbereda sig på olika åtgärder där Ryssland försöker påverka vår beslutsprocess i Natofrågan. Det är myndigheternas uppgift att se till att det går att debattera öppet utan att behöva vara rädd och att säkerställa att utomstående inte kommer åt att påverka Finlands säkerhetspolitiska avgöranden”, säger Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.

Hittills har det inte upptäckts några betydande förändringar i Rysslands verksamhet mot Finland. Rysslands resurser är just nu starkt knutna till Ukraina och även till det egna landet. Situationen kan dock förändras mycket snabbt.

”Skyddspolisens bedömning är att Ryssland sannolikt kommer att utvidga sina cyber- och informationsoperationer från Ukraina västerut. Därför är det troligt att också insatserna mot Finland kommer att öka under de kommande månaderna”, bedömer Pelttari.

Största delen av cyberattackerna på webben är överbelastningsattacker och skadegörelser mot webbplatser. Den som genomför attackerna försöker skapa en bild av en lamslagen samhällsfunktion, även om de i verkligheten inte äventyrar informationen eller de kritiska processerna. Överbelastningsattacker och att avvärja sådana är vardag för företag med webbaserad verksamhet.

I dagsläget har emellertid också hotet om allvarligare fientligt sinnade cyberattacker ökat. Företagen måste hela tiden se till att exempelvis styrelektroniken för energidistribution eller annan kritisk infrastruktur inte går att komma åt direkt på det öppna nätet.

Till ytterligheterna i metodarsenalen när det gäller bredspektrig påverkan hör våldsamma gärningar som de ryska underrättelseaktörerna har varit beredda att utföra även i EU-länder under det senaste årtiondet. Det finns tydliga bevis exempelvis på rysk militär underrättelseverksamhet när vapenlager förstörts i Tjeckien och Bulgarien och på mord och mordförsök som ryska säkerhets- och underrättelsetjänster begått i Tyskland och Storbritannien.

Terrorhotet beror fortfarande på högerextrem och radikal islamistisk ideologi

Skyddspolisen publicerade sin årsbok för 2021 den 29 mars. I årsboken ingår en uppdaterad terrorhotbedömning. Terrorhotet i Finland ligger enligt Skyddspolisens bedömning fortfarande på nivå två på en fyrgradig skala, det vill säga förhöjt hot.

Enskilda högerextrema individer och smågrupper utgör ett beaktansvärt terrorhot i Finland. Hotet om våld riktar sig särskilt mot representanter för etniska och religiösa minoriteter och mot politiska beslutsfattare.

Nätverk som etableras framför allt på sociala medieplattformar, spridning av propaganda och våldbejakande är väsentliga inslag i den högerextrema verksamheten. Också finländare har kopplingar till Siege-kulturen, där anhängare av vit överhöghet uppviglar till våld och raskrig för att störta samhället.

Terrorismen med radikalislamistiska motiv är i Finland i huvudsak inriktad på möjliggörande verksamhet, såsom rekrytering, spridning av propaganda och insamling av medel. Den största förmågan till våldsdåd har de som har stridit eller på annat sätt agerat för terrororganisationer i konfliktområden och de som har våldsam bakgrund.

Det är i synnerhet enskilda individer som utgör en risk för radikalislamistiska terrorattentat. Deras motiv kommer exempelvis från terroristisk propaganda eller händelser som de upplever som kränkande mot islam. De mest sannolika attackerna är fortfarande attacker som enskilda individer utför med lättillgängliga hjälpmedel.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisens nya kontorshus börjar byggas i Gardesstaden

Tue, 15 Feb 2022 09:48:00 GMT

Skyddspolisens nya kontorshus byggs på adressen Fabiansgatan 2 i det så kallade Gardeskvarteret. Byggarbetena börjar med att de gamla husen på tomten rivs. Det nya kontorshuset ska enligt planerna vara färdigt i slutet av år 2024, och Skyddspolisen kan flytta in i de nya lokalerna i början av 2025.

"Det är utmärkt att byggarbetet på det nya kontorshuset kommer igång nu när bygglovet är klart. Vi väntar redan ivrigt på att få jobba tillsammans under samma tak. Nu känns det mera konkret", säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari förnöjt.

De nya lokaliteterna stöder Skyddspolisens arbete som säkerhets- och underrättelsetjänst, och i planeringen av huset har Skyddspolisens behov av säkerhet och funktionalitet beaktats. Huset är också planerat så att det är effektivt och lätt att modifiera och kan tjäna sitt ändamål så länge som möjligt.

Kontorshusets byggherre är Senatsfastigheter och huvudentreprenör är SRV.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Antalet säkerhetsutredningar ökade ytterligare 2021

Fri, 21 Jan 2022 11:40:00 GMT

År 2021 gjorde Skyddspolisen för första gången mer än 90 000 säkerhetsutredningar. Av dessa var omkring 35 500 begränsade säkerhetsutredningar, medan antalet normala säkerhetsutredningar låg på cirka 36 700. Antalet omfattande säkerhetsutredningar var omkring 410. Dessutom var 17 700 ansökningar sådana att de gick att ansluta direkt till en tidigare och fortfarande gällande utredning om samma person. Antalet begränsade och omfattande utredningar minskade något, så ökningen berodde på att antalet normala utredningar och anslutna utredningar var större.

Enligt Skyddspolisens servicelöfte ska säkerhetsutredningarna göras på 25 vardagar. År 2021 var den genomsnittliga handläggningstiden trots det ökade antalet endast 12 vardagar, dvs. betydligt bättre än målsättningen.

Fokus på bättre samspel efter kundernas önskemål

Skyddspolisen tog i höstas reda på hur dess säkerhetsutredningskunder såg på dess service. Kunderna är mycket nöjda med utredningarnas kvalitet och på hur smidig processen är. Det finns mest att utveckla i växelverkan med kunderna.

”I år ska vi i synnerhet förbättra vår kundkommunikation och växelverkan. Också Skyddspolisens nya strategi betonar samspelet med våra partner. Samarbetet ska alltid vara till nytta för båda parterna. Jag är glad över att säkerhetsutredningskunderna utifrån den respons vi fått anser att utredningar är nyttiga och viktiga", säger Ilkka Hanski, chef för säkerhetsutredningsenheten.

Arbetet med att digitalisera säkerhetsutredningsförfarandet fortsätter. Avsikten är exempelvis att år 2022 ytterligare förkorta handläggningstiden för begränsade utredningar när det görs tekniska uppdateringar i systemet.

”Vi fick av kunderna många konkreta utvecklingsförslag för våra e-tjänster. Dessa önskemål är värdefulla när vi fortsätter att förbättra systemet.”

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Terrorundersökningen i Kankaanpää höjer inte terrorhotnivån i Finland

Fri, 03 Dec 2021 16:09:00 GMT

Polisen i Sydvästra Finland informerade i dag den 3 december allmänheten om sin undersökning gällande en omfattande helhet av terroristbrott i Satakunta. Satakunta tingsrätt häktade fem män från Satakunta på grund av misstanke om terroristbrott. Skyddspolisen har gett polisen i Sydvästra Finland stöd i undersökningen i form av experthjälp angående högerextrem terroristisk ideologi.

Det är fråga om den första terrorundersökning i Finland som gäller extremhögern. Trots att brottshelheten under undersökning är exceptionell, påverkar den inte Skyddspolisens terrorhotbedömning. Undersökningen har pågått länge, och fallet har redan tidigare beaktats i hotbedömningen.

Enligt den nyaste terrorhotbedömningen utgörs det största hotet av enskilda aktörer och smågrupper som hämtar sin inspiration ur högerextrem eller radikalislamistisk ideologi.

Enligt Skyddspolisens specialanalytiker Eero Pietilä är gruppen i Kankaanpää precis en sådan smågrupp och ett konkret exempel på det högerextrema terrorhotet i Finland.

"Sådana smågrupper som bejakar terroristiskt våld brukar dölja sina aktiviteter. Deras verksamhet står inte i samband med offentligt verksamma organiserade högerextrema grupper vars aktiviteter tar sig uttryck till exempel i demonstrationer och gatuvåld", berättar Pietilä.

Tilläggsuppgifter och begäranden om intervju

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisens strategi siktar på bättre informationsinhämtning, verksamhetskultur och samarbete

Fri, 15 Oct 2021 07:11:00 GMT

Skyddspolisen (Skypo) har offentliggjort sin nya strategi. Under de kommande åren vill Skypo vara allt bättre på informationsinhämtning för att kunna erbjuda beslutsfattarna bästa möjliga underrättelseinformation. Skypo har genomgått en stor förändring under de senaste åren och vill nu också vara en allt bättre arbetsplats för sina anställda. Särskild uppmärksamhet kommer därför att ägnas bland annat åt att utveckla personalens kompetens och åt ledningsstrukturen.

"Vår nya vision sporrar oss att ta fram information som är nödvändig när säkerhetshot ska reduceras och utrikes- och säkerhetspolitiska beslut ska fattas. Vi erbjuder beslutsfattare och andra myndigheter information som de annars inte får tag på", säger Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.

Enligt responsen från Skyddspolisens intressentgrupper är den information som Skyddspolisen producerar högklassig och tillförlitlig, men samarbetet får gärna ha större inslag av växelverkan.

"Vi tar responsen från våra kunder och intressentgrupper på allvar, och i fortsättningen lyssnar vi allt mer på våra partners informationsbehov. Samarbetet ska alltid vara till nytta för båda parterna", konstaterar Pelttari.

Skyddspolisens värden är fortsatt de traditionella, dvs. laglighet, pålitlighet och kvalitet.

Skyddspolisens strategi

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050-402 69 81, media@supo.fi

]]>

Översikt av den nationella säkerheten: Kontinuerliga försök till cyberspionage mot Finland

Mon, 27 Sep 2021 09:30:00 GMT

Det förekommer kontinuerliga försök till statligt cyberspionage mot Finland. Spionaget förväntas inte avta ens på lång sikt. Detta slås fast i Skyddspolisens översikt av den nationella säkerheten, som offentliggjordes den 27 september.

Diktatoriska stater använder cyberspionage i sina försök att komma över information till stöd för beslutsfattandet och att påverka finländska beslutsfattare. Ett annat mål med cyberspionage kan vara att försöka skaffa information om produktutveckling från företag, högskolor och forskningsinstitut.

Också cyberkriminalitet kan i värsta fall hota Finlands nationella säkerhet, även om de kriminellas primära avsikt är att skaffa pengar. Om en för samhället kritisk aktör, såsom en organisation inom hälso- och sjukvården eller vattentjänsterna, blir utsatt för utpressning kan de brottsliga aktiviteterna ha allvarliga konsekvenser mer allmänt i samhället och för finländarna.

Internationellt sett har vi en relativt välfungerande informationssäkerhetskultur i Finland. Riskerna ökar emellertid när samhället blir allt mer beroende av fungerande informationssystem. Betydelsen av de samhällskritiska organisationernas informationssäkerhet accentueras.

"Det är sannolikt att något företag eller någon organisation inom den offentliga förvaltningen blir offer för ett kriminellt utpressningsprogram. Informationssäkerheten måste kunna garanteras längs hela kedjan av underleverantörer", konstaterar Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.

Utöver cyberspionage riktas också traditionell personbaserad underrättelseinhämtning mot Finland och finländarna. Den utländska underrättelse- och påverkansverksamheten i Finland antas fortsätta i stor skala. I underrättelsehänseende är Finland intressant i synnerhet för Ryssland och Kina.

Vår kritiska infrastruktur har varit föremål för intresse

Översikten av den nationella säkerheten lyfter också fram hot mot kritisk infrastruktur. Finlands kritiska infrastruktur intresserar diktatoriska staters underrättelsetjänster.

Intresset gäller både fast infrastruktur och finländska nätinfrastrukturprojekt. It-infrastrukturen är särskilt känslig, eftersom den kan ge diktatoriska regimer tillgång till uppgifter om finländare.

"Det finns fog för den ökade övervakningen av företagsförvärv och investeringar i Finland. Övervakningen gör det svårare för diktatoriska stater att investera i kritiska funktioner i vårt land", konstaterar Pelttari.

Högerextrem och radikal islamistisk terror de allvarligaste hoten

Det största terrorhotet i Finland orsakas av personer och smågrupper som stöder en högerextrem eller radikal islamistisk ideologi. Högerextrema terrordåd är möjliga i västländerna, och det går heller inte att utesluta risken för attacker i Finland. Skyddspolisen har sett tecken på förberedelse av konkreta gärningar.

De internationellt sett mest framträdande radikalislamistiska terroristorganisationerna är fortfarande Isil och al-Qaida. Radikala islamistiska aktörer har sett talibanernas maktövertagande i Afghanistan som en seger, men händelserna kommer inte att ha några direkta konsekvenser för terrorläget i Finland. Här är den radikalislamistiska aktiviteten huvudsakligen inriktad på stödverksamhet, men också attacker är möjliga.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Jonna Turunen och Teemu Turunen blir biträdande chefer vid Skyddspolisen

Mon, 07 Jun 2021 10:12:00 GMT

Chefen för skyddspolisen Antti Pelttari har utnämnt vicehäradshövding Jonna Turunen och juris magister Teemu Turunen till biträdande chefer vid Skyddspolisen för fem år. Jonna Turunen tillträder den 1 juli och Teemu Turunen den 1 augusti.

Jonna Turunen övergår till uppgiften från polisinrättningen i Helsingfors, där hon är chef för brottsutredningsenheten. Hon har tidigare arbetat med olika krävande uppgifter inom polisen, bland annat som chef för funktionen för utredning av allvarliga brott mot personer, som undersökningsledare för utredning av allvarliga hotfrågor och vålds- och sexualbrott, med laglighetsövervakning och som polisens Europol-sambandsman.

Teemu Turunen övergår till Skyddspolisen från utrikesministeriet, där han för närvarande leder Centret för fredsmedling. Ambassadör Turunen har en lång karriär som diplomat. Före sin nuvarande uppgift har han arbetat vid flera finska beskickningar ute i världen och lett utrikesministeriets konsulära enhet.

Tjänsterna som biträdande chef vid Skyddspolisen ledigförklarades när Olli Kolstela gick i pension och Seppo Ruotsalainen blev tjänstledig. Skyddspolisen har i dagsläget det tre biträdande chefer. En av uppgifterna är knuten till ledning av omstruktureringen inom Skyddspolisen. När omstruktureringen nu väl är genomförd återgår Skyddspolisen till en modell med två biträdande chefer.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050-402 69 81, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen tar fram en ny strategi

Mon, 19 Apr 2021 09:30:00 GMT

Skyddspolisen (Skypo) har inlett arbetet med att ta fram en ny strategi. Strategin anger de målsättningar och värden som styr Skyddspolisens arbete med att skydda vårt samhälle under de kommande åren. Skypo utför strategiarbetet internt, men vill under förberedelserna också höra intressentgruppernas synpunkter på Skypo. Avsikten är att strategin ska bli klar i höst.

”Vår tidigare strategi är i huvudsak genomförd, och nu vill vi ställa upp nya ambitiösa mål för oss. Skyddspolisen har för avsikt att i framtiden vara en allt bättre säkerhets- och underrättelsetjänst för Finland och en allt bättre arbetsplats för sina anställda”, säger Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.

Under de senaste åren har Skyddspolisen genomgått stora förändringar. De nya underrättelselagarna från 2019 gav Skyddspolisen nya uppgifter, men också bättre verktyg för att fullgöra uppgifterna. De kapaciteter som de nya underrättelsebefogenheterna förutsätter håller fortfarande på att byggas upp. Myndigheten fortsätter också med arbetet att utveckla sin roll som säkerhetstjänst.

]]>

Skyddspolisens årsbok 2020: Den förändrade lägesbilden i fråga om extremhögern märks i terrorhotbedömningen

Tue, 23 Mar 2021 07:30:00 GMT

Terrorhotet i Finland ligger enligt Skyddspolisens bedömning på nivå två på en fyrgradig skala, det vill säga förhöjt hot. Hotnivån ligger således kvar på samma nivå som året innan, men lägesbilden i fråga om extremhögern är mer oroväckande än tidigare. Den uppdaterade terrorhotbedömningen ingår i Skyddspolisen årsbok för 2020, som publicerades den 23 mars.

Hotet om högerextrem terrorism har ökat i vårt land. Skyddspolisen har identifierat högerextrema aktörer med förmåga och motivation att genomföra terrorattentat. Det har också upptäckts tecken på konkreta förberedelser.

”Typiskt sett har de högerextrema målpersoner för kontraterrorism som Skyddspolisen identifierat kopplingar till extremhögerns internationella nätmiljö”, säger Antti Pelttari, chefen för Skyddspolisen.

Hotet om radikal islamistisk terrorism ligger kvar på samma nivå som tidigare. Terrororganisationen Islamiska staten (Isil) har fortfarande förmåga att inspirera sina anhängare, och organisationen har som mål att utföra attacker också i Europa. Fenomenet med utländska stridande har ökat och stärkt internationella kontakter hos de radikalislamistiska aktörerna i Finland. Flera personer återvände 2020 till Finland från konfliktområdet i Syrien. Största delen av de återvändande från konfliktområdet kommer sannolikt att fortsätta att vara verksamma i radikala islamistiska nätverk, exempelvis genom att rekrytera eller sprida en extrem ideologi.

Skyddspolisen följer också hotet mot Finlands säkerhet från vänsterextrema rörelser och Kurdistans arbetarparti (PKK), som EU klassar som en terrororganisation. I Finland har PKK koncentrerat sig på att aktivt stödja sin verksamhet i de kurdiska områdena. Några frivilliga från Finland har rest till konfliktområdet i Syrien för att ansluta sig till väpnade, huvudsakligen kurdiska organisationer.

Intensiva statliga försök till cyberspionage observerades i Finland

Coronapandemin ledde till att många samhällsfunktioner började skötas genom distanskontakter, och mer information fanns att tillgå på nätet. År 2020 observerades intensiva statliga försök till cyberspionage mot beredningen av Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska beslut.

Skyddspolisen gav organisationer inom den offentliga förvaltningen förvarningar om cyberspionageoperationer som verkade sikta på intrång i e-posttjänster. Skyddspolisen bistod i arbetet för att begränsa skadorna och tog fram information om angreppen för andra myndigheter. Enligt observationerna riktades cyberspionage även mot privata företag, men inte i någon betydligt större utsträckning än under ett vanligt år.

Skyddspolisen har vuxit i och med sina nya uppgifter

År 2020 var det första hela året under vilket Skyddspolisens verksamhet bedrevs med de nya underrättelsebefogenheterna. Skyddspolisen har nu omkring 500 anställda, och personalstyrkan har nått den nivå som förutsågs i och med att underrättelselagarna trädde i kraft.

”Arbetet med att fullt ut införa nya verksamhetsmodeller och de nya metoderna för underrättelseinhämtning pågår fortfarande, men Skyddspolisen börjar redan nu se ut som en modern säkerhets- och underrättelsetjänst”, konstaterar Pelttari.

Underrättelselagstiftningen gav Skyddspolisen möjlighet att inhämta information om hot mot den nationella säkerheten även utan konkret misstanke om brott. Befogenheterna ha visat sig vara nödvändiga exempelvis när det gäller att bekämpa hot mot kritisk infrastruktur.

Finländarnas förtroende för Skyddspolisen har nått rekordhöjder. Största delen (91 %) av finländarna säger sig ha stort eller rätt stort förtroende för Skyddspolisen.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen identifierade cyberspionageoperationen mot riksdagen som APT31

Thu, 18 Mar 2021 10:00:00 GMT

Pandemiåret 2020 var även ett år av exceptionellt intensiva cyberspionageoperationer i både Finland och Europa. Skyddspolisen har identifierat en statlig cyberspionageoperation som år 2020 riktade sig mot riksdagen i syfte att försöka göra intrång i riksdagens datasystem. Enligt Skyddspolisens underrättelseinformation var det fråga om en så kallad APT31-operation.

Skyddspolisen försåg riksdagen med uppgifter som gav riksdagens dataförvaltning möjlighet att identifiera eventuella ytterligare försök. Riksdagen följde dessa instruktioner och stärkte ytterligare sin informationssäkerhet. Utöver varningarna till riksdagens dataförvaltning försåg Skyddspolisen en annan behörig myndighet, dvs. Cybersäkerhetscentret, med information om fallet för att ge centret möjlighet att intensifiera sin egen observationsverksamhet.

När riksdagens egna tekniska utredningar visade att intränglingen lyckats ta sig in i systemet, ansåg Skyddspolisen att rekvisitet för ett grovt brott hade uppfyllts och underrättade Centralkriminalpolisen om fallet.

Det är fråga om samma fall som riksdagen i slutet av december 2020 informerade allmänheten om. Centralkriminalpolisen ansvarar för förundersökningen och kommunikationen gällande fallet.

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Utländska underrättelsetjänster använder företagens och privatpersoners routrar för cyberspionage

Wed, 10 Mar 2021 11:00:00 GMT

Skyddspolisen har observerat att cyberspionage som använder sig av finländsk infrastruktur har blivit vanligare. Särskilt auktoritära staters underrättelsetjänster har i sitt cyberspionage utnyttjat tiotals finländska företags och privatpersoners nätutrustning och servrar genom att ansluta dem till den infrastruktur som används vid operationen.

I dessa fall har underrättelsetjänstens till operationen hörande trafik styrts via en finländsk nätutrustning, så att det för den spionageutsatta organisationen verkar som om attacken kommer från en finländsk organisation eller privatperson.

Skyddspolisen har redan kontaktat en del av de företag och privatpersoner vars utrustningar blivit angripna. Eftersom förövaren använt de här utrustningarna bara som ett medel för att nå det egentliga målet för spionaget har hen inte varit ute efter de data som de angripna utrustningarna innehåller.

Ofta ger det förinställda lösenordet åtkomst till utrustningen – kontrollera utrustningens inställningar

Utrustningar som typiskt blir utsatta för intrång är enligt Skyddspolisens senaste observationer routrar i hemmen och nätlagringssystem. Intrånget möjliggörs av att man använt förinställda lösenord och inställningar som är otrygga.

Skyddspolisen rekommenderar att åtminstone följande åtgärder vidtas i routern för att förbättra dess datasäkerhet:

Förhindra åtkomst till routerns inställningsmeny från internet.
Ändra routerns förinställda lösenord till ett som är svårt att gissa och så långt som möjligt (minst 20 tecken).
Stäng alla öppna portar i routern som inte behövs.
Uppdatera routerns firmware till senaste versionen.

Samma åtgärder bör vidtas också på nätlagringsutrustningar på internet och andra apparater som är anslutna till nätet, såsom hushållsmaskiner, kameror och dammsugare.

Cyberspionaget har ökat under coronapandemin

Utländska underrättelsetjänster har ökat sitt cyberspionage under coronapandemin. Det cyberspionage som direkt gäller Finland kan grovt indelas i två grupper: cyberspionage som direkt riktar sig mot finländska organisationer och cyberspionage som utnyttjar finländsk infrastruktur.

Cyberspionage som riktar sig mot finländska organisationer siktar till att skaffa information om organisationerna som det inte annars går att få tag på. När det gäller cyberspionage som utnyttjar finländsk infrastruktur vill man komma in i nätutrustningar och servrar som befinner sig Finland och infoga dem i den infrastruktur som används vid cyberspionaget.

Mer information

Skyddspolisens kommunikation, tfn 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisen utlyser två tjänster som biträdande chef

Fri, 26 Feb 2021 08:27:00 GMT

Vid Skyddspolisen kan två tjänster som biträdande chef nu sökas. Arbetsfördelningen mellan de biträdande cheferna är inte ännu beslutad utan avgörs under ansökningsprocessens gång. För närvarande finns det tre biträdande chefer vid Skyddspolisen, ett av uppdragen har varit knutet till ledning av omstruktureringen inom Skyddspolisen. När omstruktureringen är genomförd återgår man till modellen med två biträdande chefer.

De biträdande cheferna leder Skyddspolisens verksamhet i samverkan med Skyddspolisens chef Antti Pelttari. De ansvarar för de allmänna verksamhetsförutsättningarna och utvecklingsprojekten inom sina ansvarsområden och dels också för internationellt samarbete, samarbete med intressenter och kommunikation. Skyddspolisens chef utser de biträdande cheferna för en tid av fem år.

Skyddspolisen är en säkerhets- och underrättelsetjänst som är underställd inrikesministeriet. Den har till uppgift att samla in underrättelseinformation till stöd för beslutsfattandet, bekämpa terrorism, förebygga spionage och göra säkerhetsutredningar av personer som väljs till poster av betydelse för den nationella säkerheten.

]]>

Pelttari fortsätter som chef för Skyddspolisen

Thu, 28 Jan 2021 11:49:00 GMT

Statsrådet utsåg idag den 28 januari 2021 juris kandidat Antti Pelttari att fortsätta som chef för Skyddspolisen under nästa femårsperiod, dvs. till den 28 februari 2026. Pelttari har lett Skyddspolisen sedan år 2011.

"I vår osäkra och snabbt föränderliga värld behövs den unika information som Skyddspolisen samlar in, analyserar och rapporterar till sina kunder, framför allt till statsledningen, till stöd för beslutsfattandet. Skyddspolisens roll för upprätthållandet av den nationella säkerheten anser jag blir allt viktigare. Jag vill tillsammans med de Skypoanställda fortsätta reformera Skyddspolisen till en modern säkerhets- och underrättelsetjänst", säger Pelttari.

Statsrådet motiverade omvalet av Pelttari bland annat med hans erfarenhet av ledarskap inom inrikesministeriets förvaltningsområde och hans omfattande meriter när det gällt att genomföra Skyddspolisens utvecklingsprojekt.

Inom Skyddspolisen pågår en transformation från polisorganisation till säkerhets- och underrättelsetjänst. Skyddspolisen får som enda myndighet i Finland använda metoder för civil underrättelseinhämtning för att avvärja allvarliga hot mot den nationella säkerheten, såsom terrorism och utländska staters spionage.

]]>

Säkerhetsutredningarna nådde ett rekordantal år 2020

Thu, 14 Jan 2021 07:28:00 GMT

Skyddspolisen gjorde mer än 88 000 säkerhetsutredningar 2020. Det är fler än någonsin tidigare. Av dessa var mer än 40 000 begränsade säkerhetsutredningar och mer än 31 000 normala säkerhetsutredningar. Antalet omfattande säkerhetsutredningar uppgick till omkring 570. Dessutom var 16 000 ansökningar sådana att de gick att ansluta direkt till en tidigare och fortfarande gällande utredning om samma person.

Handläggningstiderna blev betydligt kortare

Enligt Skyddspolisens servicelöfte ska säkerhetsutredningarna göras på 25 vardagar. År 2020 var handläggningstiderna för begränsade och normala utredningar 14 vardagar, dvs. betydligt bättre än målsättningen. De kortare handläggningstiderna berodde på satsningarna på digitalisering. Registret över säkerhetsutredningar gör det möjligt att ansluta en ny ansökan till en tidigare utredning som fortfarande gäller, och i sådana fall kan handläggningen förkortas till en bråkdel av den tid som tidigare krävdes. Dessutom blev handläggningstiderna snabbare när alla kunder övergick till att använda Skyddspolisens e-tjänst.

Andelen manuellt arbete ska enligt avsikt minska ytterligare, säger Ilkka Hanski, chef för Skyddspolisens säkerhetsutredningsenhet.

"Vi kommer att kunna direktansluta tre nya register , vilket innebär att den som gör en säkerhetsutredning kan kontrollera uppgifterna i de registren med en enda sökning. Bötesregistret, straffregistret och utsökningsregistret kommer att direktanslutas under 2021."

Corona ledde till färre säkerhetsutredningar inom luftfarten

Coronans effekter märktes också i fråga om säkerhetsutredningarna. De luftfartsrelaterade ansökningarna uppgick bara till en tiondel av antalet ansökningar under ett normalår. Även antalet säkerhetsutredningar för rekrytering inom den privata sektorn började minska mot slutet av året.

]]>

Hotet om högerextrem terrorism har ökat i Finland

Thu, 29 Oct 2020 07:30:00 GMT

Hotet från högerextrem terrorism har stärkts i västländerna, och planerna på terrorattacker där man försöker maximera antalet offer har ökat under de senaste arton månaderna.

Högerextremismens gränsöverskridande karaktär stärks av internationella högerextrema grupper på nätet och kommunikationen på plattformarna för sociala medier.

"Personer som stöder eller sympatiserar med högerextrem terrorverksamhet har identifierats även i Finland. Samtidigt kvarstår hotet från radikalislamistiska terroristiska aktörer", säger chefen för Skyddspolisen, Antti Pelttari.

Antalet målpersoner för kontraterrorism är oförändrat, det rör sig om cirka 390 personer. Det största hotet utgörs av enskilda personer eller smågrupper som stöder en radikalislamistisk eller högerextrem ideologi och vars motiv kommer från terroristisk propaganda. Skyddspolisen har identifierat grupper och personer med motivation och förmåga att genomföra terrordåd i Finland.

Terroristorganisationerna Isil och al-Qaida med sina anhängare är fortfarande ett globalt hot. De har sannolikt för avsikt att både utveckla nya taktiker för att genomföra attacker och att fortsätta att uppmuntra till attacker i västländerna.

Det förekommer betydande terrorstödjande verksamhet i Finland, och den tar sig uttryck exempelvis i finansiering och ideologispridning. Kopplingarna till utländska terroristiska aktörer och nätverk är betydande. Personer som deltagit i väpnade grupperingars verksamhet eller på annat sätt stött gruppernas verksamhet har kommit till Finland från konfliktområden.

Corona försvårade tillfälligt främmande staters underrättelseverksamhet i Finland

I början av coronaviruspandemin våren 2020 försvårade de restriktioner som infördes i Finland den olagliga personbaserade underrättelseinhämtningen, men samtidigt öppnades nya möjligheter för länder som spionerar på Finland att skaffa information genom att göra intrång i informationssystem. I underrättelsehänseende är Finland intressant i synnerhet för Ryssland och Kina.

En stor del av samhällets viktigaste funktioner flyttades ut på nätet och sköttes genom distanskontakter. Fjärranvändningen antog så pass stora proportioner att det på kort tid krävdes beslut om lösningar där användarnas tillgång till information accentuerades. De länder som bedriver cyberspionage mot Finland lyckades inte genast fullt utnyttja de nya möjligheter som öppnats upp, eftersom coronaviruspandemin påverkade även deras egen verksamhet. För närvarande bedrivs cyberspionage osedvanligt aktivt.

"Det är ytterst sannolikt att det aktiva cyberspionaget fortsätter, eftersom pandemin fortsättningsvis försvårar resandet. Nya mål för cyberspionage är läkemedelsindustrin och virusforskningen", konstaterar Pelttari.

När restriktionerna lättades upp under sommaren återupptogs den personbaserade underrättelseverksamheten i Finland på samma nivå som tidigare. Det finns flera tiotal anställda inom utländska underrättelsetjänster med permanent stationering i vårt land.

Skyddspolisen har gjort om sin webbplats

Den omarbetade webbtjänsten supo.fi öppnades den 28 oktober. Samtidigt uppdaterades den visuella profilen. Skyddspolisen lägger nu ut även på nätet ännu färskare information om fenomen som hotar den nationella säkerheten och om sin egen verksamhet.

supo.fi

Närmare upplysningar

Skyddspolisens kommunikation, media@supo.fi

]]>

Skyddspolisens Årsbok 2019: Terrorhotet fortfarande på nivå 2 dvs. förhöjt hot - ständiga förändringar i lägesbilden

Thu, 02 Apr 2020 06:00:00 GMT

Den uppdaterade terrorhotbedömningen ingår i Skyddspolisens årsbok 2019, som utgivits den 2 april. I fortsättningen kommer hotbedömningen att uppdateras minst en gång per år.

Resor och långvarig vistelse i konfliktområdet i Syrien och Irak har stärkt i synnerhet radikalislamistiska nätverk och deras förmåga och beredskap att bruka våld. ISIL är i västvärlden fortfarande ett hot trots att organisationen förlorat sina territorier i Syrien och Irak.

Hotet om högerextrem terrorism har ökat i västländerna. På grund av inspirationseffekten från den senaste tidens attentat, de samhälleliga motsättningarna och i synnerhet radikaliseringen på nätet är liknande enstaka våldshandlingar möjliga också i Finland.

Vid bedömningen av terrorhotet beaktar Skyddspolisen inte bara förberedelser till attentat utan också stödaktiviteter av olika slag: produktion och spridning av propaganda, uppmuntrande av andra att stödja terrorism samt värvning och finansiering.

Coronaviruspandemin - än så länge inga större omedelbara hot mot den nationella säkerheten

Det inre säkerhetsläget är i Finland för närvarande stabilt, men om undantagsförhållandena fortsätter en längre tid, kan detta öka hot mot den nationella säkerheten.

Finland utsätts kontinuerligt för främmande makters olagliga underrättelseverksamhet. De spionerande staterna är i synnerhet ute efter sårbarheter som kan ge dem tillgång t.ex. till sekretessbelagd information. Såväl statliga som icke-statliga aktörer kan utnyttja situationen för att öka social instabilitet. Dessutom kan ytterlighetsrörelser under långvariga undantagsförhållanden försöka utnyttja allt starkare motsättningar i samhället. Undantagsförhållandena kan även innebära ökad, tendentiös spridning av disinformation med allt större effekter.

- Undantagsförhållandena utgör för främmande makter ett tillfälle till olaglig underrättelseverksamhet, cyberspionage och omfattande påverkan. Till frågor av särskilt intresse för olaglig underrättelseverksamhet hör pandemins konsekvenser för det finländska samhället, myndigheternas prestationsförmåga, företagsverksamheten eller försörjningsberedskapen, berättar Antti Pelttari, chefen för Skyddspolisen.

- En stor del av finländarna har nu övergått till distansarbete, och även vid distansarbete ska man sörja för informationssäkerheten minst lika bra som under normala omständigheter, tillägger Pelttari.

De nya befogenheterna har tagits i bruk

Förra året var ett historiskt år för Skyddspolisen, eftersom Skyddspolisens befogenheter i juni 2019 reformerades i och med de nya underrättelselagarna.

– Vi gör vårt bästa för att statsledningen ska ha tillgång till allt mer aktuell och relevant information. Vi har kommit igång tacknämligt med arbetet, men det kommer att ta tid att komma upp i full kapacitet. Allt eftersom vår kompetens ökar blir vi mindre beroende av information från våra internationella partner, konstaterar chef Pelttari.

Underrättelselagarna har medfört även en allt strängare övervakning av Skyddspolisen.

– Vi fäster särskild vikt vid att befogenheterna utövas i enlighet med lag. Vi anser den heltäckande övervakningen vara en grundläggande förutsättning för vårt arbete, och vi har satsat till och med ännu mer än förr på vår egen laglighetsövervakning. Garanten för lagligheten är underrättelsetillsynsombudsman Kimmo Hakonen, som har obehindrat tillträde till Skyddspolisens information, till och med den allra hemligaste.

Tilläggsuppgifter och begäranden om intervju

På grund av coronavirusepidemin medför utgivningen av Skyddspolisens årsbok i år inte någon särskild presskonferens.

Skyddspolisens kommunikation, tel. 050 402 6981, media@supo.fi

Chefen för Skyddspolisen, Antti Pelttari, kan vid behov intervjuas på torsdagen den 2.4.2020 per telefon.

]]>

Utländska underrättelsetjänster visar större intresse för Finlands kritiska infrastruktur

Thu, 05 Dec 2019 07:00:00 GMT

Det finns flera tiotal anställda inom utländska underrättelsetjänster med permanent placering i vårt land. Dessutom utför uppskattningsvis lika många anställda inom främmande makters underrättelseorganisationer årligen kortvariga operativa uppgifter i Finland. Vårt land är särskilt intressant för Rysslands och Kinas underrättelsetjänster.

De utländska underrättelsetjänsternas verksamhet i Finland är långsiktig och systematisk.

Det varierar självfallet vad som är aktuellt ur underrättelsesynpunkt, men att förutse den politik som Finland kommer att driva och att påverka de politiska besluten hör till de viktigaste målen för verksamheten.

"Vissa teman följs av underrättelsetjänsterna kontinuerligt. Utöver dem har bland annat Finlands agerande som EU-ordförandeland, vår ställning inom EU:s sanktionspolitik, den nationella innovationsverksamheten och högteknologiprodukter varit föremål för särskilt intresse den senaste tiden", säger Antti Pelttari, chefen för Skyddspolisen.

Finland utsätts hela tiden för personbaserad underrättelseinhämtning, men utöver den också för cyberoperationer. Syftet är att spionera på staten eller att kartlägga och påverka den tekniska miljön. Det är inte bara den offentliga förvaltningen som varit föremål för detta; också nyckeluppgifter om företagens produktutveckling och enskilda personers konfidentiella kommunikation har utsatts.

Den nationella säkerheten är hotad om en stat som aktivt bedriver cyberspionage eller cyberpåverkan får kontroll över kritisk infrastruktur. Och hotet finns redan innan den spionerande staten beslutar att utöva sin makt.

"Det är viktigt med framförhållning på denna punkt när man planerar projekt som gäller kritisk infrastruktur, såsom investeringar i 5G-nätet", säger Pelttari.

I översikten av den nationella säkerheten behandlas också situationen i fråga om terrorism och hybridpåverkan.

]]>

Milla Meretniemi har utnämnts till Skyddspolisens nya kommunikationschef

Tue, 05 Nov 2019 07:00:00 GMT

Tidigare har Meretniemi arbetat som kommunikationschef även vid inrikesministeriet. Till sin utbildning är hon politices magister. Meretniemi ska tillträda sin tjänst vid Skyddspolisen i början av december.

Enligt Meretniemi utför Skyddspolisen ett viktigt arbete i kärnan av den nationella säkerheten, och detta innebär speciella ramvillkor även för kommunikationen.

"Kommunikationen spelar en viktig roll i att finländarna ska förstå betydelsen av Skyddspolisens arbete. Vår verksamhet bygger på finländarnas förtroende och detta förtroende vill jag bidra till även i fortsättningen med hjälp av kommunikationen", säger Meretniemi.

"Det är inspirerande att kunna inleda arbetet vid Skyddspolisen just nu när myndigheten tack vare sina underrättelsebefogenheter är inför en ny situation", tillägger hon.

Tjänsten som kommunikationschef ledigförklarades efter att Jyri Rantala i början av juni övertagit tjänsten som stabschef.

]]>

Skyddspolisens befogenheter förnyas

Fri, 31 May 2019 06:00:00 GMT

För Skyddspolisens verksamhet innebär de nya befogenheterna en betydande reform. Syftet med reformen är att Skyddspolisen allt bättre ska kunna avslöja och förebygga förehavanden som hotar den nationella säkerheten och att Skyddspolisen allt snabbare ska kunna förse statsledningen med alltmer högklassig information.

I och med att lagarna träder i kraft får Skyddspolisen möjlighet till underrättelseinhämtning avseende datatrafik och till nya slags underrättelsemetoder i Finland och utomlands. Nya befogenheter börjar tillämpas genast när lagen träder i kraft, men det kommer att ta sin tid att skapa full operativ förmåga.

Skyddspolisen utvecklas genom att utbilda personalen samt genom att rekrytera nya experter. Därtill omstruktureras organisationen och en del verksamhetsmodeller ändras.

Enligt sin nya organisation indelas Skyddspolisen i nio enheter varav tre är helt nya, dvs. staben samt enheterna för underrättelseverksamhet och digitala tjänster. De övriga enheterna är interna tjänster, terrorismbekämpning, kontraspionage, region, säkerhetsutredningar och inhämtning.

I och med de nya lagarna reformeras även övervakningen av Skyddspolisen. En ny underrättelsetillsynsombudsman börjar övervaka Skyddspolisens verksamhet. Samtidigt stärks även den interna laglighetsövervakningen inom Skyddspolisen. Riksdagens underrättelsetillsynsutskott börjar i sin tur utöva parlamentarisk kontroll. Därutöver övervakas Skyddspolisen av inrikesministeriet.

]]>

De nya underrättelselagarna anger takten för Skyddspolisens jubileumsår – möjligheterna att bekämpa hot mot den nationella säkerheten förbättras påtagligt

Thu, 21 Mar 2019 07:00:00 GMT

Som det framgår av Skyddspolisens nya årsbok, var 2018 ett aktivt år i synnerhet i fråga om statligt cyberspionage. Underrättelsemässigt är Finland av särskilt intresse för Ryssland och Kina.

Skyddspolisen fyller i år 70 år, och med anledning av jubileet är den i dag utgivna årsboken mera omfattande än vanligen.

De nya underrättelselagarna förbättrar avsevärt Skyddspolisens underrättelseförmåga

Skyddspolisen har även i framtiden till uppgift att framför allt förebygga hot, såsom spionage och terrorism, mot statens säkerhet. I fortsättningen kommer emellertid en allt viktigare roll spelas även av att Skyddspolisen tillhandahåller till statsledningen och andra myndigheter proaktiv och analyserad underrättelseinformation.

"Skyddspolisen har under de senaste åren genomgått snabba ändringar, och i och med de nya lagarna kommer Skyddspolisen att genuint bli en modern säkerhets- och underrättelsetjänst", säger chefen för Skyddspolisen, Antti Pelttari.

Det är verkligen nödvändigt med denna ändring, för Finlands säkerhetsmiljö har under de senaste åren snabbt förändrats.

"Hotet om terrorism har ökat på bara några år och samtidigt har utvecklingen i våra närområden ytterligare förstärkt den olagliga underrättelseverksamhet som främmande makter bedriver mot Finland. Vi har till uppgift att för vår del se till att Finland även i framtiden är världens tryggaste land", säger Pelttari.

Skyddspolisen fyller i år 70 år, och samtidigt firas 100-årsjubileet för den finländska säkerhetspolisen. Med anledning av jubileet utgav Skyddspolisen i dag en årsbok som är mera omfattande än vanligen och innehåller även en översikt, skriven av professor Kimmo Rentola, över den finländska säkerhetspolisens historia.

Cyberspionagevärlden har blivit aggressivare

Underrättelselagarna effektiverar väsentligt Skyddspolisens verksamhet när det gäller till exempel bekämpning av cyberspionage, dvs. nätspionage, ty lagarna ger möjlighet att med hjälp av underrättelseinhämtning avseende datatrafik själv upptäcka främmande staters cyberspionage i datanät.

"Cyberspionagevärlden har blivit aggressivare och intrång i system görs rentav med våld", säger chefen för Skyddspolisens cybersektion, Jyrki Kaipanen, i Skyddspolisens årsbok.

År 2018 fick Skyddspolisen kännedom om ett flertal fall av cyberspionage där en statlig aktör misstänks ha legat bakom verksamheten. Spioneriet riktade sig mot finska staten, företag och privatpersoner.

Cyberspionaget inriktar sig inte nödvändigtvis längre direkt på den organisation som är av särskilt intresse, utan i stället på andra, målorganisationen närstående organisationer och personer som är mindre medvetna om betydelsen av IT-säkerhet. Dessa närstående aktörer kan utnyttjas antingen för direkt informationsinhämtning eller som kanaler in i den egentliga målorganisationens system.

I synnerhet Rysslands och Kinas underrättelsetjänster hyser intresse för Finland

I förhållande till landets storlek finns det fortfarande ett rätt stort antal representanter för utländska underrättelsetjänster i Finland. Finland är av intresse i synnerhet för ryska och kinesiska underrättelsetjänster.

Främmande staters underrättelseverksamhet har som mål att förutse olika delområden i den finländska politiken och att påverka det politiska beslutsfattandet. Tyngdpunkten i de utländska underrättelseintressena i Finland låg år 2018, liksom de föregående åren, bland annat på Natodebatten, de utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjerna, Finlands ställning i EU:s sanktionspolitik och säkerhetsläget i Östersjöområdet.

Därtill noterade Skyddspolisen i fjol att utländska underrättelsetjänster även visade intresse för Finlands verksamhet som ordförande i Arktiska rådet, underrättelselagstiftningen under beredning och Finlands militära samarbete på det internationella planet.

Trots allt aktivare cyberspionage siktar underrättelsetjänster fortfarande på att hitta och värva även hemliga personkällor i syfte att med hjälp av dem inhämta information som annars inte skulle vara tillgänglig.

Främmande staters underrättelseorganisationer strävar också efter att värva medhjälpare som kan utnyttjas i försök att direkt eller indirekt påverka det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen.

Hotet om terrorism kvar på förhöjd nivå

Hotet om terrorism höll sig hela året 2018 på bedömningsnivå 2 på den fyrgradiga skalan, dvs. på nivå förhöjt hot. Det mest betydande hotet om terrorism utgörs i Finland fortfarande av enskilda aktörer och små grupperingar som hittar sin motivation i radikalislamistisk propaganda eller terroristorganisationers uppmaningar. Dessa personer har sannolikt antingen direkta eller indirekta kontakter med radikalislamistiska nätverk eller organisationer.

Antalet målpersoner för terrorismbekämpningen är cirka 370. En allt större del av dem har antingen deltagit i en väpnad konflikt, uttryckt sin vilja att delta i väpnad verksamhet eller mottagit terroristisk utbildning. Utländska terroriststridande från Finland har i synnerhet inom ISIL uppnått höga positioner, och de har ett omfattande nätverk av förbindelser inom organisationen.

Tilläggsuppgifter

Närmare information om alla ovannämnda teman finns i Skyddspolisens årsbok. Därtill berättar årsboken även till exempel varför klimatförändringen är av intresse för Skyddspolisen och hur vi med hjälp av bevakning kom på spåren av en främmande stats spionageoperation. Ytterligare tar årsboken en titt på historien.

]]>

Spionage riktat mot Finland fortsätter

Mon, 10 Dec 2018 07:00:00 GMT

Skyddspolisen har nu även publicerat en officiell version av sin färska översikt angående nationell säkerhet. I översikten granskas de till Skyddspolisens ansvarsområden hörande fenomen samt deras utveckling.

Enligt översikten fortsätter främmande staters underrättelseaktivitet riktad gentemot Finland som förut under de kommande åren.

"Flera främmande underrättelsetjänster är redan verksamma i Finland. Finland utsätts även för cyber-spionage. Teknikens snabba utveckling på området försvårar bekämpandet av spionage", säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari.

Enligt Skyddspolisens bedömning kommer hotbilden beträffande terrorism i ett kortare perspektiv att hållas på nivå två, dvs. förhöjd. Det är sannolikt att målet för de nätverk i Finland som stöder terrorism är att radikalisera och rekrytera flera anhängare.

Även hybridpåverkandet är aktivt i Finland. I översikten förutspås att de statliga aktörernas beredskap att använda sig av även kraftfulla påverkningssätt kommer att hållas på en hög nivå.

]]>

Skyddspolisen på Suomi Areena: Framtidshot finns i den virtuella världen

Thu, 19 Jul 2018 06:00:00 GMT

Terrorism i framtiden

Skyddpolisens specialforskare Saana Nilsson talade om terrorism i framtiden. Enligt Nilsson’s uppskattning är framtidens terrorist en ”innovativ och digitalt infödd” person som bilder nätverk och är verksam i den virtuella världen.

"Allt farligare nätverk och mentorer vägleder ungdomar som utsätts för radikala ideologier och som är verksamma i den virtuella världen där de på ett nytt sätt utnyttjar de möjligheter den för med sig. Myndigheter måste förhålla sig till fenomenet på ett övergripande sätt och överföra bekämpningen till den värld ungdomarna lever i. Därtill behöver vi innovativ myndighetsverksamhet", konstaterar Nilsson i sitt inlägg.

Spionage och påverkan

Skyddspolisens forskare Pekka Iivari talade om framtiden gällande påverkan och spionage. I samband med påverkan har det på senaste tiden skärskilt talats om rysk påverkan.

"Olika informationsoperationer i nätet samt nätspionage har under detta årtionde blivit en del av hotbilder. Under det kommande årtiondet kommer operationer i datavärlden att spela en allt mer strategisk roll. Vad som är viktigt är att identifiera fenomenet, upptäcka de bakomliggande strukturerna och målen samt ha en öppen debatt. Hur väl främmande stater lyckas i sin påverkan beror mycket på oss, effektiviteten hos vår bekämpningsverksamhet och trovärdighet samt på i vilken utsträckning vi vill att vi påverkas", bedömer Iivari i sitt inlägg.

]]>

Skyddspolisens år 2017: Cyberattacker en del av vardagen även i Finland

Wed, 21 Mar 2018 07:00:00 GMT

Främmande stater strävar att via datanätverk stjäla information bland annat om Finlands kritiska infrastruktur och finländsk produktutveckling. Detta framgår av Skyddspolisens årsbok 2017, som utges i dag på onsdagen.

"Cyberspionage utgör ett betydande hot mot det finländska informationskapitalet. Om produktutvecklingsinformationen stjäls till ett annat land kan företaget berövas hela sin framtid", säger chefen för Skyddspolisen, Antti Pelttari.

I och med att företag delvis externaliserar informationsförvaltningen är det allt svårare att motverka dessa hot. Därtill finns det brister i myndigheternas förmåga att bekämpa cyberattacker.

"Vi har ingen tillgång till nätverk, vilket innebär att vår förmåga att upptäcka cyberspionage är allt annat än tillräcklig. Underrättelselagstiftningen skulle medföra en förbättring i detta", säger Pelttari.

Traditionellt spionage alltjämt aktivt

Utöver cyberspionage bedrevs även traditionellt spionage fortfarande aktivt. Främmande staters underrättelsetjänster strävar att värva finländare i syfte att inhämta uppgifter som inte är tillgängliga för allmänheten. I synnerhet ryska underrättelseorganisationer är aktiva i Finland.

Utländska underrättelseaktörer har fortfarande ett särskilt intresse för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. År 2017 intresserade de sig även för underrättelselagstiftningen under beredning, cybersäkerhetsstrukturerna samt skyddet mot informationspåverkan.

Antalet säkerhetsutredningar ökar

Skyddspolisen gjorde år 2017 sammanlagt över 61 000 säkerhetsutredningar. På grund av snabba förändringar i säkerhetsmiljön utvidgas Skyddspolisens kundkrets hela tiden med nya samfund och företag som är i behov av att låta göra säkerhetsutredningar. De flesta säkerhetsutredningar utförs på ansökan av statliga myndigheter.

Det är sällan som något negativt kommer fram vid en säkerhetsutredning. Bara två procent av säkerhetsutredningarna leder till att uppgifter utlämnas till arbetsgivaren. Skyddspolisen tar aldrig ställning till rekryteringen, utan beslutet fattas alltid av arbetsgivaren

Förtroendet för Skyddspolisen är rekordstort

Skyddspolisen låter årligen utföra en enkät angående medborgarnas uppfattningar om Skyddspolisens verksamhet. Den här gången svarade 89 % av de tillfrågade att de hade ett stort eller rätt stort förtroende för Skyddspolisen, vilket är det bästa resultatet sedan sådana enkäter började utföras.

Tilläggsuppgifter

Skyddpolisens kommunikation, tel. 050 402 6981, media@supo.fi

]]>

Forskningstillstånd beviljas – Tiitinens lista kan inte lämnas ut

Mon, 19 Feb 2018 07:00:00 GMT

Tillgång beviljas till material som gäller samarbetet mellan finländare och före detta DDRs underrättelsetjänst Stasi, men enskilt begärt material, d.v.s. den så kallade Tiitinens lista eller uppgifter angående de så kallade Rosenholzakterna, kan inte lämnas ut för forskningsbruk.

Ansökan gäller en forskning om DDRs underrättelseverksamhet i Östersjöområdet mellan åren 1969 och 1990. Materialet som begärts från Skyddspolisen kan på goda grunder anses vara en integrerad del av forskningsämnet. På denna grundval beviljar Skyddspolisen tillstånd för forskaren.

Enskilt begärt material kan däremot inte lämnas ut för forskningsbruk eftersom det inte är helt uteslutet att uppgifterna skulle skada nationens säkerhet. I beslutet har hänsyn tagits till att överlåtande av uppgifterna skulle kunna äventyra förutsättningar för Skyddspolisens internationella samarbete. Samarbete inom underrättelseområdet bygger på förtroende, och utgångspunkten är att uppgifter som erhållits inte kan lämnas ut i syfte att Skyddspolisen ska kunna upprätthålla sin trovärdighet.

Sekretesstiden för Skyddspolisens handlingar är 60 år, men på vissa villkor kan forskningstillstånd även beviljas till senare material. Varje ansökan bedöms individuellt. I enskilda fall är det möjligt att få tillstånd att ta del av en sekretessbelagd handling, om det är uppenbart att de intressen som sekretessplikten är avsedd att skydda inte kränks om uppgifter lämnas ut.

Bakgrund: Vilken Tiitinens lista?

Den så kallade Tiitinens lista är ett dokument som Skyddspolisen har fått ta del av via internationella underrättelsekällor. Dokumentet innehåller underrättelser i form av namn och andra personuppgifter.
Handlingen är sekretessbelagd enligt lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (24 § 1 mom. 2 och 9 punkten), och sekretesstiden för den är 60 år. Högsta förvaltningsdomstolens beslut i ärendet från 2010 är fortfarande giltigt. Handlingen offentliggörs år 2050.

]]>

Nya lokaler planeras för Skyddspolisen i Helsingfors

Wed, 29 Nov 2017 07:00:00 GMT

I dag på onsdagen löpte en stadsbildlig idétävling ut för projektet med som deltagare fyra inbjudna arkitektbyråer som lagt fram sina förslag om nybyggnadens exteriör. Syftet med tävlingen var att med tanke på nybygget finna en hållbar stadsbildlig lösning som passar in i sin omgivning. Gardesstaden med sin omgivning är en del av det historiska kärnområdet i Helsingfors.

Den inbjudna tävlingen ordnades av Senatfastigheter i samarbete med Helsingfors stad. Till tävlingen inbjöds arkitektbyråerna Anttinen Oiva Arkkitehdit Ab, Lahdelma & Mahlamäki Ab, SARC Ab och JKMM Arkkitehdit Ab.

Enligt juryn var alla fyra förslag högklassiga och visade yrkeskunnighet.

Vinnaren i idétävlingen var förslaget vid namn Adagio från Anttinen Oiva Arkkitehdit (AOA). Juryn motiverade valet av vinnaren med att förslaget med sin okonstlad och klassisk arkitektur på ett naturligt sätt passar in i stadsbilden i Gardesstaden. Därtill ansågs förslaget vara tekniskt utvecklingsbart och till sin kostnadsnivå uppfylla kriterierna.

Något beslut om byggandet har inte ännu fattats. Planeringsfasen lägger grunden för beslut om projektets finansiering och om tidsplanen för genomförandet. Lokalerna skulle kunna tas i bruk tidigast år 2021.

Skyddspolisens lokaler på Bangatan i Helsingfors består i dagens läge av fastigheter varav de äldsta byggts i slutet av 1800-talet. Lokalerna uppfyller inte de moderna kraven.

Fastigheterna på Bangatan ägs av staten och administreras av Senatfastigheter. Ifall Skyddspolisen avstår från dessa lokaler börjar Senatfastigheter söka ny användning för lokalerna.

]]>